Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigshofrätten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Krigshofrättsråd-Krigskollegium
1304
vissa mål, nämligen sådana, som röra förbrytelser
begångna af officerare, och eljest sådant,
som det genom särskild författning åligger
öfverdomstol att omedelbart pröfva och döma.
H. L. R. (E. K.)
Krigshofrättsråd. Se K r i g s h o f r ä 11 e n.
Krigshundar, krigsv. På senare tid har
man börjat anställa systematiska försök att
använda hundar i krig dels för öfverbringande af
rapporter, krigshundar i egentlig mening, dels vid
sjukvårds-(sanitets-)truppernas arbete för sårades
uppsökande, sanitetshundar (se vidare d. o.). De för
det förra ändamålet brukade hundarna ha sin egentliga
användning vid bevakningstjänst för öfverförande af
rapporter fråa patruller till afdelningen. Dessutom
äro de genom sin verksamhet och sina skarpa sinnen
patrullen till nytta. Äfven i vårt land har man
börjat anställa försök med krigs-hundar. På våren
1910 infördes från Tyskland två airedaleterriers till
Yästernorrlands regemente. Ungefär samtidigt bildades
föreningen "Krigshunden" för att väcka intresse för
krigshundars användning och drifva hela denna sak
fiamåt. Nu (jan. 1911) finnas importerade krigshundar
(af airedale-terrierras) utom vid ofvannämnda
regemente äfven vid Göta lifgarde och Norrbottens
regemente. G- G.
Krigshär. Se Armé.
Krigshögskolan benämndes från 1866 till 1878 det
till Marieberg förlagda högre militärläroverket,
som förut hade kallats Högre artilleriläroverket
(se d. o.). Sistnämnda år öfvergick benämningen till
det då i Stockholm öppnade nya läroverk, som skulle
bli krigsvetenskapernas högskola i Sverige. Dess
ändamål är att meddela officerare ökade insikter
i krigsvetenskapliga ämnen, och dess genomgående
utgör villkor för inträde vid Generalstaben. Kursen
är tvåårig. Den började under högskolans första
tid l aug. hvarje år med jämnt ordningsnummer och
mottog efter föregående inträdes-pröfning 20-40
officerare. Småningom framflyttades kursens början
till början af okt. och hvarje läsårs slut till
juli månad. Från 1905 har ny kurs med 25 elever
börjat hvarje år, så att två kurser samtidigt
pågå (k. regi. 4 nov. 1904 med senare ändringar).
C. O. N.
Krigskasern. Se Kasern, sp. 1189.
Krigskassa kallas den kassa, som medföres i fält
såväl vid de stridande arméernas stora högkvarter som
vid de olika truppafdelningarna och af hvilken de i
sammanhang med kriget stående utgifterna bestridas. I
krigsaflöningsreglementet bestämmes storleken af det
belopp, till hvilket hvarje truppdels eller myndighets
kassa skall uppgå. C. O. N.
Krigskollegium benämndes intill 1866 det centrala
ämbetsverk, som närmast under konungen ledde
härväsendets förvaltning. Det ledde sitt upp-hof
från den Krigsrätt, som Gustaf II Adolf före sin
affärd till Tyskland grundlade, då han 5 juli
1630 gaf marsken Jakob De la Gardie fullmakt att i
Stockholm upprätta en institution med detta namn och i
fullmakten utnämnde dess bisittare samt provisoriskt
bestämde dess uppgift. Krigsrätten fungerade efter
allt att döma till en början endast som högsta
militära domstol, icke som förvaltande verk. Gustaf
Adolf hade visserligen förut haft för afsikt att
inrätta ett kollegium för härväsendets allmänna
skötsel, och ett Krigsråd omtalas under 1620-talet
bland hans tilltänkta ämbetsverk, men denna afsikt
blef icke då förverkligad. I 1634 års regeringsform
ingick emellertid Krigsrådet som "det andra collegium"
bland de fem rikskollegierna, och här bestämdes
dess åligganden så, att det skulle såväl ha den
administrativa "inspektionen på allt krigsfolket
till häst och fot" som äfven tillse, att inom
hären "allt rätt dömes och förordnas". Det skulle
"dirigeras" af marsken, och till dennes bisittare
bestämdes två (militära) riksråd och fyra andra
officerare, fältmarskalken, rikstygmästa-r e n och
generalvaktmästaren; som underordnad personal nämnas
sekreterare, notarier och kopister. Småningom trädde
det sålunda omlagda ämbetsverket i verksamhet, dess
första (provisoriska) instruktion är daterad 20 mars
1636, och dess benämning öfvergår till Krigskollegium.
Karl XI, som i allmänhet sökte upplösa de tungt
arbetande rikskollegierna i mindre ämbetsverk,
reformerade grundligt äfven Krigskollegiet. Ingen
riksmarsk tillsattes efter 1676 (då K. G. Wrangel
dog); ett riksråd förordnades till president,
men ämbetsverkets samfällda verksamhet uppdelades
i hufvudsak på sinsemellan tämligen fristående
kommissioner eller byråer, som hvar för sig sorterade
direkt under konungen. Särskildt lydde kassakontoret
omedelbart under denne, och räkenskaperna lades
under Kammarkollegium. En "generalkrigsrätt" skulle,
endast när så behof des, bildas genom inkallande
af erforderligt antal gencralspersoner. Med 1699
försvinner äfven presidenten, och 1700 bestod
kollegiet endast af generalfälttygmästaren,
två krigsråd samt två lägre tjänstemän. Karl XII
uppdrog då, vid sin affärd till kriget mot Ryssland,
högsta ledningen af krigsväsendet åt en särskild
defensionskommission af rådsherrar, och denna ställde
snart Krigskollegiet i skuggan. Efter konungens
återkomst till Sverige 1715 följde ytterligare
förändringar, i samband med den nya ordning för
hela regeringen, som nu infördes (jfr Kansli),
och Krigskollegiet förlorade handläggningen af en
mängd ärenden, som dels drogos direkt under den nya
Krigsexpeditionen, dels öfverlämnades åt särskildt
förordnade officerare.
Med enväldets fall och den nya författningen
återställdes i hufvudsak 1600-talets
förvaltningssystem, och äfven Krigskollegiet
reorganiserades, dels genom 1719 och 1720 års
regeringsformer, dels genom en ny instruktion
af 16 okt. 1723. Dess president togs numera
utanför riksrådet; under honom arbetade
dels militära ledamöter på särskilda kontor,
dels två civila krigsråd. Gustaf III gjorde
nya förändringar. Krigskollegiet återfick 1774
generalkrigsrätten och förstärktes med nya ledamöter,
men samtidigt insattes vid dess sida en särskild
försvarskommission, och 1776 uppdrogs åt riksrådet
K. Sparre högsta tillsyn öfver krigsväsendet. Båda
dessa anordningar upphörde på 1780-talet;
däremot omorganiserades Krigskollegiet genom en ny
instruktion af 25 juni 1782, hvars viktigaste drag är
indelningen på fem departement; endast några få mål,
såsom rättssaker och tjänstetillsättningar, behof
de behandlas i plenum. 1792 inrättades en särskild
generaladjutantsexpedition för armén, och till denna
öfverlämnades kommandomålen. Nya instruktioner (4
april 1805, 19 mars 1811, 17 dec. 1831, 6 nov. 1849
och 21 nov. 1850) gjorde seder-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
