Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman / 1343-1344 (1911) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristallografisk konstant ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristalloid (af grek. krystallos, kristall, och
eidos, utseende). 1. Kem., benämndes af Graham i
motsats till kolloid (se Kolloider), en sådan
kropp, som vid dialys går igenom den djuriska hinnan
eller pergamentpapperet och är kristalliserbar
(t. ex. koksalt, salpeter, ättiksyra). Lösta
kristalloider följa i allmänhet lagarna för
lösningar och visa normalt osmotiskt tryck (äfven
elektrolyterna, om man tager hänsyn till deras
dissociation), hvaremot lösta kolloider synas befinna
sig i ett särskildt slags lösningstillstånd. Man
har därför äfven kallat kristalloidernas lösningar
för äkta lösningar i motsats till kolloidernas,
som ha betecknats som pseudolösningar. Emellertid
har det visat sig på senare tid, att någon skarp
gräns mellan kristalloider och kolloider ej finnes.
— 2. Bot., af ägghviteämnen bestående, kristalliknande
kroppar, som svälla i vissa vätskor och därvid
ändra vinklarna. De förekomma t. ex. i aleuronkorn
(se d. o., fig. 2).

1. H. E. 2. G. L-m.

Kristallokemi. Se Kristallografi, sp. 1332,
1342.

Kristalloptik. Se Kristallografi, sp. 1341.

Kristallpalatset i London. Se Sydenham.

Kristallpalatskonserterna, mus., ett i London
1855-1901 verksamt, mycket berömdt konsertinstitut,
som under Aug. Manns’ ledning gaf stora konserter
i Kristallpalatset i Sydenham hvarje lördag under
säsongen okt.-april. Orkestern egde en stråkstyrka
af 61 personer. Programmen voro sammansatta såsom
vid Gewandhauskonserterna i Leipzig: 1 symfoni,
2 uvertyrer, 1 konsert, solostycken och sånger.
E. F-t.

Kristallsand, bot. Se Kristallcell.

Kristallskelett, miner. Vid kristallers tillväxt händer
det mycket ofta, att vissa kanter, hörn o. s. v. växa
fortare än öfriga partier af kristallen; härigenom
uppkommer i st. f. den slutna kristallen en del staf-,
fjäder- eller grenliknande bildningar, eller också bli
kristallytorna liksom urgröpta, s. k. kristallskelett.
A. Hng.

Kristallsystem. Se Kristallografi, sp. 1332–33

Kristalltvilling. Se Tvillingkristall.

Kristallvatten, kem., vatten, som till konstant
mängd förekommer i kristalliserade ämnen. Det
förekommer i mer eller mindre fast förening och
kan oftast utjagas genom upphettning. Stundom är
kristallvattnet så löst bundet, att "det bortgår
redan vid vanlig temperatur, hvarvid kristallerna bli
matta, ogenomskinliga eller vittra till pulver. Å
andra sidan kan man ofta nog först vid ganska hög
temperatur utdrifva kristallvattnet. Detta förekommer
alltid i molekylärt förhållande, och dess mängd kan
därför uttryckas i kemiska formler. Då ämnen binda
kristallvatten, utvecklas värme, till olika mängd för
olika ämnen. Ofta inträffar, att värmeutvecklingen
är olika för olika molekyler kristallvatten i ett
och samma salt. Så t. ex. innehåller glaubersalt,
Na₂S0₄+10H₂O, tio molekyler kristallvatten, af
hvilka en vid föreningen med Na₂S0₄ utvecklat 2,360
kalorier, men de nio öfriga blott 1,873 kalorier. De
olika molekylerna kristallvatten i ett och samma
salt utöfva en mycket olika ångtension. Aflägsnar man
vid en viss konstant temperatur kristallvattnet ur
t. ex. kopparvitriol (CuS0₄+5H₂0), finner man,
att de olika vattenmolekylerna utöfva ångtryck,
som framgå ur följande figur:



Ångtrycket håller sig således konstant vid 47
mm. Hg, så länge något finnes kvar af de båda första
vattenmolekylerna (aq.). Sedan sjunker trycket
till 30 mm. under borttagandet af de båda nästa
vattenmolekylerna; till sist är trycket endast 4,4
mm. och förblir konstant, tills kopparsulfatet har
blifvit alldeles vattenfritt.

Kristallvatten antages vara bundet till substansen
genom s. k. bivalenser (ty. nebenvalenzen). Ang. dessa
har man emellertid ännu ej kommit till klara
föreställningar. Vatten, som ingår i ett
kristalliserande ämne, behöfver ej vara kristall
vatten, utan kan äfven vara s. k. konstitutionsvatten,
hvilket i motsats till kristallvattnet anses bundet
genom s. k. hufvudvalenser. Salternas färg är ofta
beroende af kristallvattenhalten. Vattenfria
koboltsalter äro t. ex. blåa, men vattenhaltiga
röda. Särdeles tydligt visar sig detta hos de
utomordentligt praktfulla cyanplatinadubbelsalterna,
hvilka i vattenfritt tillstånd äro hvita eller
svagt gula, men i kristalliseradt och vattenhaltigt
utmärkta af de praktfullaste röda, gröna eller
blåaktiga färger, ofta olika hos en och samma
kristall. Några ämnen kunna kristallisera äfven
med alkohol, bensol o. s.v.; man talar i så fall om
kristallalkohol eller kristallbensol.

P. T. C. (H. E.)

Kristallviolett, kem., organiskt, med
fuksin besläktadt färgämne, tillhörande
trifenylmetangruppen. Dess konstitution uttryckes
genom formeln

/
C₆H₄N(CH₃)₂


C-C₆H₄N(CH₃)₂

\\
C₆H₄:N(CH₃)₂

̇Cl

Det bildar bronsglänsande nålar, som lösa sig
i vatten och alkohol med violett färg, och
användes till färgning af ylle och silke.

H. E.

Kristalläpple, paleont., populärt namn för undersiluriska cystidéer.

Kristberg, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad. 16,640 har. 2,253 inv. (1909). K. utgör ett
konsist. pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.

Kristdala, socken i Kalmar län, Tunaläns härad. 23,871
har. 3,147 inv. (1909). K. utgör ett konsist, pastorat
i Linköpings stift, Tunaläns och Sevede kontrakt. Se
C. A. Carlsson, "Anteckningar om gårdarna inom
Kristdala socken i Kalmar län, deras ägare och de
släkter, som därifrån utgått" (1900).

Kristen, Se Kristna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>