- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
35-36

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronofotografi - Kronogods, detsamma som domän (se d. o.). - Kronograf 1. Se Astronomiska instrument, sp. 293-294. 2. Se Hastighetsmätare - Kronogram - Kronohemman, Allmänna - Kronohäkte. Se Fängelse, sp. 246. - Kronojord - Kronojägare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kläddes hvit och fotograferades mot en svart bakgrund,
under användande af en apparat, som visas i fig. 2;
illustration placeholder
Fig. 2. Mareys apparat för kronofotografi.

C är den känsliga plåten, O objektivet, D ögonblicksslutaren
– en cirkelrund skifva, försedd med spalterna
f f, hvilken sättes i rörelse medelst vefven M.
Hvarje gång en spalt passerar plåten, blir denna
exponerad; mellan hvarje exponering har föremålet
hunnit förflytta sig ett stycke, så att de olika
bilderna ej sammanfalla. Fig. 3 visar en sådan
seriefotografi af en man, som hoppar öfver ett rep.
illustration placeholder
Fig. 3. Man hoppande öfver ett rep. Efter kronofotografi af Marey.


Kronofotografien förbättrades i hög grad af tysken
O. Anschütz (se denne), som 1887 äfven lyckades
förena bildserien till en rörlig bild. Anschütz
använde 24 intill hvarandra placerade små kameror,
hvilkas ögonblicksslutare i hastig följd, den ena efter
den andra, utlöstes, när föremålet passerade. Efter
den erhållna negativa bildserien framställdes något
förstorade diapositiva bilder, hvilka fästes invid
periferien af en s. k. stroboskopisk skifva (jfr
Fantaskop), som placerades intill en vägg, försedd
med en öppning lika stor som en bild. På andra
sidan väggen hade åskådarna sina platser. När
skifvan sattes i rotation, passerade den ena efter
den andra af bilderna bakom öppningen, och i det
ögonblick den innehade det riktiga läget, belystes
den ett ögonblick intensivt bakifrån genom en
elektrisk urladdning i ett s. k. Geisslers rör. De hastigt
på hvarandra följande ljusintrycken sammansmälte
till ett enda kontinuerligt, och man såg en bild,
som naturtroget återgaf rörelsen. Då bildserien
bestod af endast 24 bilder, kunde endast en
jämförelsevis kort rörelsescen, som gång på gång återkom,
återgifvas. Apparaten, som Anschutz kallade
takyskop, elektrotakyskop l. ”elektrisk snabbskådare”,
var alltså en föregångare till kinematografen
(jfr Kinematograf).
J. Htzg.

Kronogods, detsamma som domän (se d. o.).

Kronograf (af grek. chronos, tid, och grafein,
skrifva). 1. Se Astronomiska instrument,
sp. 293–294. – 2. Se Hastighetsmätare.

Kronogram (af grek. chronos, tid, och gramma,
bokstaf) l. Kronostikon (af grek. stichos,
rad), beteckningen af ett årtal medelst ett ord
eller en mening. Årtalet finner man genom att i
ordet eller meningen sätta hvarje m = 1,000, d =
500, c = 100, l = 50, x = 10, u l. v = 5 samt i = 1;
de nämnda bokstäfverna tecknas för tydlighetens skull
vanligen med versaler. Så är t. ex. MVnDVs (= mundus,
världen) ett kronogram för årtalet 1510. Utgöres
kronogrammet af en enda versrad, kallas det eteostikon
(af grek. etos, år); består det af
två verser, kallas det kronodistikon. Under
1600-talet förekomma på boktitlar stundom kronogram
i st. f. tryckår. Så t. ex. anges å en af Gustaf II
Adolf utfärdad förplägningsordonnans af 3 maj 1632
årtalet genom meningen: O herr VVIe Lang Verbergst
DV Dann Das antLItz Vor Vns (= O Herr wie lang
verbergst du dann das antlitz vor uns). På svenska
tryckalster förekomma kronogram mera sällan. En
samling kronogram på olika språk af And. Nicander
(d. 1781) finnes i 18:e delen af P. Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska förf." etc. (1874).
(B-d.)

Kronohemman, Allmänna, förv., sådan kronojord,
som innehafves af enskild person under åborätt,
hvilken rätt af innehafvaren kan öfverlåtas på annan
(se k. kung. 8 maj 1863). Kronohemmanen äro af gammalt
ursprung; deras antal ökades efter hand i äldre tider
på många sätt, men minskades sedermera åter starkt
genom skatteköp. I slutet af 1870-talet uppskattades
antalet till endast omkr. 300. Innehafvaren af
ett sådant hemman, kronobonden, är att
betrakta som brukare af detsamma. Honom åligger
således nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom
annan landbo; han är underkastad vissa skyldigheter
vid bruket af egorna, och kronobetjäningen
utöfvar tillsyn, huru han uppfyller, hvad i
nämnda afseenden åligger honom (Byggningabalken
kap. 27). 1864 års skogshushållningsförordning
medger kronobonde att använda skog till husbehof,
dock med den inskränkningen, att mastträd och
mastspiror (s. k. storverksträd) och ek äro kronan
förbehållna och ej få utan särskildt tillstånd
fällas. Ek plägar på begäran lämnas till kvarn
och laga hus, och ekträd, som "står till men för
åker eller äng", efter utsyning af jägmästaren
få fällas och säljas för kronans räkning (jfr
k. förordn. 26 jan. 1894). – Särskilda slag af
kronohemman äro stubbe- och röjselrättshemman,
sämje- och stadgehemman samt
kronobergsmanshemman (se dessa ord).
Kbg.

Kronohäkte. Se Fängelse, sp. 246.

Kronojord, kronan tillhörande jord. Se Domän och
Kronohemman.

Kronojägare, enligt förnyad instr. för skogsstaten
23 dec. 1909 benämning på bevakande skogspersonalen
(se Kronoskogvaktare). Domänstyrelsen tillsätter
och afskedar kronojägare, hvilka lyda närmast under
jägmästaren i reviret, bestämmer omfattningen af
deras tjänstgöringsområden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free