- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
47-48

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronopark - Kronorden - Kronorusthåll. Se Rusthåll. - Kronoränta - Kronos, grek. myt. - Kronos, grekisk filosof. Se Megariska skolan. - Kronoskatte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de allmänna skogarna 26 jan. 1894, k. instr. för
skogsstaten 23 dec 1909 och Domänstyrelsens
föreskrifter för skogsstaten 31 jan. 1910).

I anledning af en utaf 1818 års riksdag gjord
framställning om försäljning af sådana statsskogar,
som ej voro för staten behöfliga, aflät K. M:t
proposition i ämnet till 1823 års riksdag, och
sedan riksdagen i hufvudsak bifallit, hvad sålunda
föreslagits, förordnades genom k. br. 16 mars
1824, att kronoparkerna och de kronoallmänningar,
som ansåges ha samma egenskap som kronoparker, där
de ej för flottornas och andra statens behof vore
nödiga, skulle, indelade i lotter, försäljas. Af
kronoparker återstod efter den på 1820- och 1830-talen
genomförda försäljningen endast ett fåtal,
innehållande en sammanlagd ytvidd af omkr. 26,935 har,
men fr. o. m. 1860-talet ha kronoparkerna efter hand
erhållit en betydande tillökning. – Det dittills
följda systemet, som gått ut på kronoparkernas och
kronoallmänningarnas försäljning i de sydligare
landsdelarna och de norra skogsmarkernas uppdelning
på hemman och nybyggen, fick då lämna rum för en
tidsenligare lagstiftning och förvaltning. Genom en
följdriktig tillämpning af de fr. o. m. 1860-talet
i öfverensstämmelse med den nyare uppfattningen af
statsskogarnas betydelse utfärdade författningarna ha
kronoparker i stor omfattning kommit till stånd såväl
i de norra orterna vid därstädes utförda afvittringar
och storskiften samt genom skärpt kontroll öfver
nybyggesväsendet, hvarigenom ett flertal vanhäfdade
nybyggen återfallit till staten, som ock i öfriga
landsdelar därigenom, att lämplig skogsmark blifvit
afsatt, dels vid de för statsverket föga gifvande
mindre kronoegendomarnas försäljning, dels ock vid de
större egendomarnas utarrendering. Enligt riksdagens
medgifvande ha åtskilliga mindre kronoegendomar efter
hand försålts och därför influtna köpeskillingar jämte
anvisade statsanslag användts för inköp af skogbärande
eller till skogsodling tjänlig mark. Vidare ha
kronoparker uppkommit därigenom, att aftal träffats
med innehafvare af stockfångstprivilegier om
öfverlåtelse till staten af deras för stockfångsten
utbrutna skogsområden. Äfven några rekognitionsskogar
och åtskilliga mindre områden, som förut varit
upplåtna för olika ändamål, ha återfallit till
statens fria disposition och därefter öfverlämnats
att som kronoparker förvaltas. Genom dessa åtgärder
ha kronoparkerna år efter år betydligt ökats, och
deras sammanlagda ytvidd, som redan 1870 utgjorde
425,794,94 har, uppgick vid slutet af 1908 till
4,571,791,75 har, hvaraf öfver 3 mill. har inom
Norrbottens och Västerbottens län. Kronoparkernas
antal 1905 var 1,082. Inkomsten af kronoparkerna
var ej upptagen i riksstaterna under särskild titel
förrän 1870, då som inkomst under rubrik skogsmedel
upptogos 236,300 kr. I följande riksstater ha
skogsmedlen beräknats till ett årligen ökadt
belopp och upptagas i 1910 års riksstat till 9
mill. kr. Utgifterna för skogsväsendet, hvad statens
skogar angår, äro i samma års riksstat beräknade till
4,352,000 kr., hvaraf 1,328,150 kr. som aflöning
åt personalen vid skogsstaten och skogsläroverken.
A. A.

Kronorden, en belgisk (Ordre de la couronne), en
italiensk (it. Corona d’Italia) och en preussisk
orden (ty. Kronenorden). Liknande namn ha flera andra
ordnar, såsom bajerska Civilverdienstorden
der bayerischen krone, mecklenburgska Orden der
wendischen krone, österrikiska Orden der eisernen
krone, preussiska Verdienstorden der preussischen
krone, württembergska Orden der württembergischen
krone, vidare den rumänska Coroana româniei, den
indiska kvinnoorden Imperial order of the crown of
India, den japanska kronorden (för kvinnor) och den
siamesiska (Mongkut-Siam). Se vidare Ordnar.

Kronorusthåll. Se Rusthåll.

Kronoränta, kam., ett uttryck, hvarmed oftast afses
ränta och kronotionde, men hvarmed i dagligt tal
stundom äfven menas utskylder i allmänhet till staten.
Kbg.

Kronos (grek. Krónos), grek. myt., enligt Hesiodos
yngste son af Uranos (himlen) och Gaia (jorden)
samt räknad till titanernas släkte. Efter att ha
öfvermannat och stympat sin fader härskade han öfver
världen under en tidrymd, hvilken i sagorna betecknas
som den "gyllene åldern". K förmälde sig med sin
syster Rhea, men fruktande en af Gaia och Uranos
uttalad spådom, att han själf skulle af en bland
sina afkomlingar störtas från väldet, uppslukade
han de af Rhea födda barnen, Hestia, Demeter, Hera,
Hades och Poseidon. Den yngste sonen, Zeus, lyckades
Rhea bringa i säkerhet; och då denne vuxit upp,
tvang han med tillhjälp af Metis, klokhetens gudinna,
sin fader att åter ge ifrån sig de redan uppslukade
barnen. Understödd af dessa, besegrade Zeus efter
tioårig kamp (den s. k. titanomakien) K. och de öfriga
titanerna samt grundlade själf de olympiske gudarnas
välde. Enligt en saga nedstörtades K. jämte titanerna
i Tartaros; enligt en annan skall han, försonad med
Zeus, ha på "de lycksaliges öar" i fjärran västern
härskat öfver de aflidne hjältarnas skuggor. -
Ljudlikheten med det grekiska ordet chronos (tid)
gaf redan under forntiden anledning att förklara
K. som tidens gud och i sammanhang därmed tyda myten
om barnens uppslukande. Snarare har han dock från
början uppfattats som en växtlighetens och de mognande
skördarnas gud (jfr grek. krai’nein, fullborda), och
från denna synpunkt identifierades han sedermera med
den fornitaliske såningsguden Saturnus (se d. o.). Den
grekisk-romerska sagan låter K., sedan han blifvit
störtad från tronen, komma till Italien, som under
hans välde åtnjöt sin gyllene ålder och efter honom
kallades Saturnia, likasom dess folk erhöll namn
af det saturniska. Till K:s ära firades i Grekland
festen Kronia, motsvarande romarnas Saturnalia.
A. M. A.

[Kronos. Antik byst i Vatikanen.]

Kronos, grekisk filosof. Se Megariska skolan.

Kronoskatte, kam., ett i författningarna förekommande
ord, öfverallt likabetydande med skatte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free