- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
49-50

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronoskatte - Kronoskjuts - Kronoskog - Kronoskogvaktare - Kronostikon. Se Kronogram - Kronosäteri - Kronotakymeter - Kronotermometer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kronoskjuts - Kronotermometer

Benämningen härleder sig från den länge
rådande uppfattningen, att kronan innehade
egande- eller åtminstone tillsynsrätt öfver den
skattskyldiga jorden, hvarför, då kronan numera
uttryckligen frånsagt sig hvarje sådan rätt
(k. förordn. 21 febr. 1789, § 2), benämningen
skatte (se d. o.) lämpligare användes.
Th. R.*

Kronoskjuts, kam., en på innehafvare af visst slags
jord hvilande skyldighet att vid anfordran med
skjuts fortskaffa offentliga personer och statens
tillhörigheter. I äldre tider utkräfde ämbetsmännen
efter behag och utan att lämna ersättning skjuts
af bönderna, s. k. friskjuts. Friskjutsningen,
förbjuden redan i Alsnö stadga (omkr. 1280) och i en
rad af senare regeringspåbud, begränsades i midten
af 1600-talet till vissa bestämda fall. Skyldigheten
att utan ersättning prestera skjuts i dessa fall
benämndes kronoskjuts och togs i anspråk, då konungen,
drottningen, medlem af konungahuset och hofvet
voro på resa, s. k. kungsskjuts, då trupper och
krigsmateriel eller andra kronans tillhörigheter
skulle forslas, kronoskjuts i egentlig mening,
samt fångskjuts (se Fångtransport). Det dröjde
dock ej länge, innan betalning stadgades såväl
för kungsskjutsen (k. försäkran 1 okt. 1689, § 3)
som för kronoskjutsen (tågordn. af 5 febr. s. å.,
§ 2). Men fångskjutsen bestreds utan all ersättning
ända till 1734. Sådan kronoskjuts, som ej betalades,
kallades "fri kronoskjuts". Genom k. stadgan af
31 maj 1878 bestämdes, i sammanhang med den stora
skjutsningsreformen, att kronoskjuts ej skall i
fredstid anlitas för fortskaffande af kronans manskap
och persedlar i andra fall, än där stor skyndsamhet
är af nöden, eller då fullt betryggande uppgörelser
ej kunna åstadkommas utan drygare ersättning, än
som motsvarar det för entreprenadlegan fastställda
maximibeloppet, och att kungs- och kronoskjuts
alltid skall betalas med enahanda belopp, som
är bestämdt som maximilega för entreprenadskjuts
inom den ort, där kungs- eller kronoskjutsen eger
rum. Kungsskjuts kommer numera ytterst sällan i
fråga, sedan tillgång finnes på andra, bättre
fortskaffningsmedel. Kronoskjuts åligger jord
af krono- och skattenatur och i fredstid allmänt
frälse till hälften – ehuru undantag för en mängd
särskilda hemman äro medgifna. I krigstid utgöres
den däremot fullt af allmänt frälse och till hälften
af åtskillig under fredstid därifrån befriad jord.
Kbg. Th. R.*

Kronoskog, i vidsträckt bemärkelse ej
allenast kronoparker (se d. o.), odisponerade
kronoöfverloppsmarker, oafvittrade kronomarker i
de norra länen (se Kronomarker), staten tillhöriga
flygsandsplanteringar samt skogar å statens
utarrenderade eller till boställen upplåtna hemman,
utan äfven skogar, som i ersättning för privilegierad
stockfångst blifvit upplåtna till egare af vissa
sågverk, bergslagsallmänningar, renbetesfjällen i
Jämtland, häradsallmänningar, skogar, som innehas af
städer, ecklesiastika boställens skogar och skogar
å allmänna inrättningars hemman, som icke innehas
med stadgad åborätt, samt skogar å kronohemman och
nybyggen. Samtliga dessa skogar äro ställda under
Domänstyrelsens tillsyn och kontroll. De skogar, af
hvilka afkastningen fortfarande tillfaller staten,
förvaltas af nämnda styrelse. Å öfriga allmänna skogar
skall regelbunden hushållning ega rum, och det
åligger vederbörande jägmästare att öfvervaka, att de
för dem meddelade föreskrifterna behörigen iakttagas
(k. instr. för skogsstaten 23 dec. 1909). Skog
å krono- samt allmänna inrättningars hemman, som
innehas med stadgad åborätt, må i allmänhet endast
till husbehof af åbon användas. Af Domänstyrelsens
berättelse ang. skogsväsendet för 1908 inhämtas,
att oberäknadt kronoparkerna samt de oafvittrade
kronomarkerna och skogarna å de under stadgad åborätt
upplåtna hemman, om hvilkas ytvidd tillförlitlig
uppgift ej förefinnes, ytvidderna å här ofvan omnämnda
skogar vid slutet af 1908 utgjorde:
flygsandsplanteringar 1,343,39 har
kronoöfverloppsmarker 1,234,524,59 »
skogar å statens utarrenderade jordbruksdomäner 151,776,57 »
skogar å civila boställen 12,317,87 »
skogar å ecklesiastika boställen 356,217,77 »
skogar å allmänna inrättningars hemman 44,192,42 »
stockfångstskogar 80,659,11 »
bergslagsskogar 31,511,82 »
renbetesfjällen i Jämtland 1,017,715,21 »
allmänningsskogar 663,763,41 »
Summa 3,594,022,16 har.


I Finland utgjorde 1909 arealen af kronans
skogsmarker, skogarna å kronohemmanen däri
ej inberäknade, 12,787,229 har (vattnen
inberäknade), hvaraf 1,348,425 har förklarade för
kronoparker. Inkomsterna från kronoskogarna uppgingo
för 1909 till 9,207,000 mark, utgifterna för desamma
till 3,790,000 mark. – Om Danmarks kronoskogar se
Domän, sp. 694. – I Norge svara mot kronoskogarna och
ecklesiastika boställsskogar de offentlige skoge
(statsskogarna och ämbetsboställsskogarna), som af
produktiv skogsmark upptaga en ytvidd af 8,530 kvkm.,
d. v. s. 12,4 proc. af skogsarealen. Deras årliga
nettoafkastning utgör öfver 1 mill. kr.; härtill
kommer hvad skogarna lämna de bruksberättigade
(ung. 200,000 kr.).
A. A.

Kronoskogvaktare, enligt förnyad instruktion
för skogsstaten 23 dec. 1909 den bevakande
skogspersonal, som är anställd å de af skogsstaten
förvaltade häradsallmänningarna, statens till
bergshandteringens understöd anslagna skogar
samt vissa boställsskogar. Kronoskogvaktare
tillsättas och afskedas af Domänstyrelsen.
M-g.

Kronostikon. Se Kronogram.

Kronosäteri, kam., kronan tillhörig egendom
af säterinatur, som i anseende till det sätt,
hvarpå den kommit i kronans ego, skiljer sig
från kungs- och kungsladugårdarna. Då dessa
varit urgammal kronoegendom, äro kronosäterierna
däremot frälsesäterier, som på särskildt sätt,
såsom genom reduktioner, konfiskationer, danaarf
o. d., tillfallit kronan. Största delen har
varit anslagen till boställen eller fyllt annat
allmänt behof, en mindre del innehas af enskilda.
Kbg.

Kronotakymeter (af grek. chronos, tid, tachys,
snabb, och metron, mått), instrument för mätning af
en automobils hastighet.

Kronotermometer (af grek. chro’nos, tid, och
termometer) l., lämpligare, Termointegrator
("värmesummerare"), instrument, som bestämmer
temperaturen i medeltal under en viss tid; som sådant
kan användas ett pendelur, hvars pendel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free