- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
61-62

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroppdufvan - Kroppefjäll. 1. Se Dal, sp. 1132-33, och Fjäll. - Kroppefjäll. 2. Kronopark - Kroppefjäll. 3. Tuberkulosanstalt - Kroppefjällsgnejs, petrogr. Se Kroppefjällsgranit - Kroppefjällsgranit - Kroppenstedt - Kroppkakor - Kropps aktiebolag - Kroppsarbetare - Kroppsceller, zool. Se Klotdjur. - Kroppskonstitution. Se Konstitution. - Kroppspulsådern, Stora, anat. Se Aorta. - Kroppsrannsakan - Kroppsstraff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

därför mindre utbildad än hos de fullvuxna; äfvenledes
besitter hannen densamma i högre grad än honan. Hos
yngre dufvor har halshuden en mera afrundad och
bestämd form än hos de äldre, hos hvilka den hänger
slapp och lös som en säck frampå bröstet, då den
icke blåses upp. Man särskiljer af kroppdufvan flera
varieteter, som indelas i två hufvudslag: kortbenta
och långbenta.
C. R. S.*

Kroppefjäll. 1. Se Dal, sp. 1132-33, och Fjäll. -
2. Kronopark i Järbo, Högsäters, Örs och Ryrs socknar,
Dalslands revir och Älfsborgs län, bildad genom inköp
enl. k. br. 5 dec. 1890, 3 aug. och 19 okt. 1906,
25 jan., 15 mars och 13 dec. 1907, hvarjämte del
af ett f. d. militieboställe tillagts kronoparken
enl. k. br. 8 juli 1892. Areal omkr. 3,400 har. -
3. Tuberkulosanstalt i Gunnarsnäs socken, Älfsborgs
län, 1 km. från Dala-Rostocks järnvägsstation,
började byggas i dec. 1909 och är uppförd af Älfsborgs
läns förening mot tuberkulos, men skall, sedan den
blifvit fullt färdig (i mars 1911), öfvertagas af
länets landsting. På området, som utgör 14 har,
äro uppförda: 1 större centralbyggnad och 8 små
sjukstugor. Centralbyggnaden inrymmer, utom ekonomi-
och förvaltningsrum, 8 sjukrum för tillsammans 14
à 16 sängar; hvar och en af småstugorna innehåller
2 sjukrum för 2-3 sängar. Dessutom finnas å tomten
fria liggverandor, trädgårdstäppor kring husen,
slöjdsal m. m. Anstalten är alltså konstruerad enligt
"kolonitypen" med tillfällen för patienterna till
sysselsättning dels med trädgårdsskötsel, dels med
slöjd och handarbete. Kostnaden, inbegripet vatten-
och afloppsledningar, elektrisk bclysningsanordning
och inventarier, är beräknad till omkr. 110,000
kr.
2. M-g. 3. R. W.

Kroppefjällsgnejs, petrogr. Se Kroppefjällsgranit.

Kroppefjällsgranit, petrogr., geol, en i
det s. k. Kroppefjället m. fl. ställen inom
Dalsland (se Dal, sp. 1133) förekommande
grofkornig, vanligen något skiffrig, röd
ögongranit. Dess glimmerbeståndsdel är ofta
omvandlad till ett gröngrått, talkliknande
mineralämne, i följd hvaraf bergarten anses
vara ett slags protogingranit (se d. o.). Förr,
innan bergartens granitnatur blifvit påvisad,
benämndes den Kroppefjällsgnejs. Jfr Järbogranit.
E. E.

Kroppenstedt, gammal stad i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (Sachsen). 2,755
inv. (1905). K. är ännu omgifvet med murar och
vakttorn samt har en gammal stiftelse, som lämnar
efter lottning 54 landtbrukare åkerlotter om
4-5 har till lifstids brukande utan afgift.
J. F. N.

Kroppkakor, en i flera svenska provinser (i synnerhet
Öland, Gottland, Småland) bruklig maträtt, bestående
af en af kokt eller halfkokt rifven potatis, mjöl,
ägg och mjölk tillredd deg, som formas till platta
bollar, med inkråm af fint skurna tärningar af rökt
skinka eller fläsk, samt kokas i vatten och serveras
med smält smör.

Kropps aktiebolag, ett 1870-95 arbetande bolag,
som i Skåne hade stenkolsgrufvor och fabriker för
tillverkning af eldfast tegel. Det uppgick 1895 i
Billesholms-Bjufs aktiebolag.

Kroppsarbetare, Kroppsarbete. Se art. rörande
Arbetarfrågan och Arbete.

Kroppsceller, zool. Se Klotdjur.

Kroppskonstitution. Se Konstitution.

Kroppspulsådern, Stora, anat. Se Aorta.

Kroppsrannsakan, jur., undersökning af en
persons kropp till uppdagande af förstuckna
föremål. I allmänhet anses ett sådant ingrepp
i den personliga friheten kunna anordnas mot en
för gröfre brott misstänkt person för att uppdaga
föremål, som tillgripits eller kunna tjäna till
upplysning om det brott, för hvilket personen
misstänkes. Kroppsrannsakan kan äfven afse att
beröfva häktad person medel att fly eller att skada
sig själf. Ang. kropps-rannsakan i sistnämnda fall
ges regler i Prom. lagen till Strafflagen 19 §;
och enligt Tullstadgan kan sådan anordnas mot
person, som misstankes bära på sig tullpliktigt
gods. Ang. kroppsrannsakan för eftersökande af föremål
till upplysning om brott finnas däremot i svensk rätt
inga allmänna stadganden. Men detta förhållande kan
icke anses utesluta rätt för polismyndighet att,
där viktiga anledningar finnas, företaga sådana.
I. Afz.

Kroppsstraff, jur., sådana straff, som
innefatta intrång i den kroppsliga integriteten
(stympningsstraff) eller det kroppsliga
välbefinnandet (prygelstraff). Stympningsstraffen
voro i äldre straffrätt synnerligen vanliga. Deras
framträdande betecknar likvisst nog ursprungligen ett
framsteg i rättsutveckling, i det att själfhämnden
begränsades enligt talionens grundsats (jus talionis,
se Jus, 45). Redan i konung Hammurabis lag förekomma
de talrikt. Äfven i mosaisk rätt återfinnas de (se
2 Mos. 21: 23–25). Och i Västerlandet försvinna de
fullständigt först under 1700-talets förra hälft
(1734 års lag känner till stympning endast som
kvalifikation vid dödsstraff). Prygelstraffen (i
form af spö eller ris eller hudstrykning af bödeln)
försvinna däremot först under 1800-talets lopp. I
Sverige upphäfdes de som förvandlingsstraff 1841 samt
h. o. h. 1855, i Finland först 1889. I några länder,
t. ex. Danmark och Norge, bibehöllos de emellertid som
verkliga straff i fråga om minderåriga förbrytare. I
denna egenskap försvunno de i Norge först 1896, medan
de i Danmark i stor utsträckning användts ända till
senaste tid, då genom lag af 1905 bestämdes, att de få
komma till användning endast i fråga om förbrytelser,
föröfvade af manspersoner i åldern 14–18 år. Samma
lag återinförde emellertid prygelstraffet äfven i
fråga om manspersoner i åldern 18–55 år vid svårare
fall af våldsförbrytelser mot saklös person samt
vid upprepad otukt mot minderåriga (i dylika fall
som tillägg till frihetsstraffet). I England, där
prygelstraffet endast på sedvanerättslig väg kommit
ur bruk i fråga om vuxna personer, återupplifvades
det uttryckligen genom en lag af 1863 äfven i fråga
om dessa vid vissa slag af rån och rånförsök samt dem
närstående brott. När dylika återupplifningsförsök
likväl icke vunnit efterföljd i andra länder, beror
det framför allt därpå, att de orsaker, som en gång
föranledde prygelstraffets afskaffande – faran för
att det skall inverka etiskt nedbrytande på den
brottslige, då det exekveras som ett offentligen
ådömdt straff oftast rätt lång tid efter brottets
föröfvande – ännu alltjämt göra sig gällande. Och
åsyftar man såsom 1905 års danska lag i fråga om vuxna
personer att genom ett prygelstraff som tillägg till
ett frihetsstraff motverka den bristande intensiteten
hos detta senare, låter sig detta mål väsentligen
uppnås genom de skärpningar af själfva


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free