- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
123-124

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krüdener, Nikolaj Pavlovitj von - Krydseren - Kryger, Johan Fredrik - Krüger, Karl Wilhelm - Krüger, Franz - Krüger, Hans Andreasen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Osman pascha, hvarefter högsta ledningen af
cer-neringsoperationerna kring nämnda fästning
öfverlämnades i andra händer. Senare, efter Plevnas
fall, förflyttades K. till Warschau i egenskap af
njilitärguvernörens närmaste man.

Krydseren, norska skämttidningar. Den första utgafs
1849-54 af D. Meidell, den andra utkom 1879-94,
hvarefter dess titel ändrades till "Korsaren"
(se d. o.).

Kryger, Johan Fredrik, nationalekonomisk
skriftställare, f. 26 aug. 1707 i Alce Fehr på
Rügen, d. 10 febr. 1777, kom, efter slutade
universitetsstudier i Grcifswald, 1733 till Stockholm,
där han vardt huslärare och handsekreterare hos
frih. 0. R. Sirömfelt. Antagen till notarie i
sokrcta handels- och manufakturdeputationcn vid
1746-47 års riksdag, väckte K. uppmärksamhet genom en
Berättelse om fabrikernas tillstånd. Han utnämndes
till andre kommissarie vid Manufakturkontoret och
blef 1770, vid detta ämbetsverks sammanslagning med
Kommerskollegium, tjänstgörande kommerseråd samt
kort därefter ledamot af Tabellkommissionen. 1755
vardt K. led. af Vet. akad. K. pensionerades 1772. -
K. utgaf 1751 tidskriften "Den välmenande patrioten",
1767-68 veckoskriften "Den förnuftige fritänkarcn"
och s. å., i förening med Gjörwcll, månadsskriften
"Stats- och hushållsjournal". Dessutom författade
han Naturlig tlienloyi (3 bd, 1744-53) samt en mängd
politiska och nationalekonomiska broschyrer, hvilka
vittna ej mindre om hans goda språkbehandling än om
hans lefvande intresse för de inhemska näringarnas
förkofran. Se E. F. Runebergs åminnelsetal öfver
K. 1780.

Krüger, Karl Wilhelm, tysk filolog,
f. 1796, d. 1874, var 1827-38 lärare i grekiska
vid Joachimsthalska gymnasiet i Berlin. K. var en
framstående läroboksförfattare och kommentator på det
grekiska språkets område, utgaf bl. a. den epokgörande
Griechische sprachlehre fiir schvlen (1842 -56;
6:e uppl. 1892 ff.), Griechisehe sprachlehre fur
anfänger (1847; 11:e uppl. 1884; "Grekisk grammatik
för begynnare", bearb, af L. A. A. Aulin, 1853; 3:e
uppl. 1864), IhmerMe vnd herodolische formlehre (1849;
5:e uppl. 1879), editioner af Xcnofons "Anabasis"
(1826, flera uppl.), Thukydidcs (2 bd, 1846-47),
Herodotos (2 bd, 1855-56), Arrianus’ "Anabasis"
(1835-48: 2:a uppl. 1851), Lexikon zn Xenophons
Anahasis (1849; 4:e uppl. 1872) samt en i demokratisk
anda skrifven Geschichte der englischen revolution
unler Karl 1 (1850). Se biogr, af Pökel (1885).

Krüger, Franz, tysk målare, f. 1797, d. 1857 i
Berlin, studerade vid akademien i Berlin 1812–14, men
utbildade sig mest på egen hand, blef 1825 professor
och hofmålare och vistades efter 1832 gång efter annan
som porträttmålare vid hnfvct i Petersburg. K. var
som målare en märklig representant för det typiskt
preussiska lynnet; hans konst bildar öfvergången från
Chodowiocki till Menzol. Mod nykter realism och med
största skärpa i iakttagelse och framställningssätt
målade han såväl porträtt af människor och hästar
Hinn kallades "häst-Kriigcr") som jaktstycken och
parader. Vid sidan af det rent konstnärl;ga ha hans
fotografiskt tillförlitliga målningar ett betydande
kultuihistoriskt och dokumentariskt intresse. Bland
hans mest tvniska målningar märkas Parad på
Operaplatsen (1829, i Vinterpalatset, Petersburg,
samma motiv 1839 i slottet i
Berlin), rarad i rolsdam (1840, Vinterpalatset),
Kyskt garde (1841, i Tsarskoje Selo) och den stora
skildringen af konung Fredrik Vilhelm lV:s hyllning
(1844, slottet i Berlin), skattas som den främsta
preussiska represcntationsmålningcn före Menzels
kröningstafla. Bland de ofta gcnreartadt uppfattade
porträtt, som K. målade, äro Kejsar Xikolaus med sin
slab (skiss i nationalgallcriet, Berlin), Fr<drik
Vilhelm IV i sitt arbetsrum (Sanssouci), /Vins August
af Preussen i sitt audiensrum, Prins Vilhelm (senare
kejsar Vilhelm 1) på ridtur i sällskap med konstnären
själf (1836, liksom den föreg, i national-galleriet,
som äfven eger jaktbilder, häststudier och 600
teckningar af K.). K. porträtterade "hela Berlin". En
del af hans porträtt i akvarell och krit-teckning
utgafs i ljustryck 1881. K:s porträtt af Berzelins
(1828) är många gånger återgifvet i gravyr och
litografi. Jfr monografier af G. Cohn (1909) och
M. Osborn (1910).

G–g N.

Krüger, Hans Andreasen, slesvigsk patriot, f. 6
apr. 1816 på Bevtoft i Underslev vestcramt, d. 27
aug. 1881, blef 1841 cgare af sin fädernegård och
var 1845 en bland stiftarna af "den slesvigske
land-boforening". 1846 blef han representant
i "den slesvigske förening" (ett politiskt
sällskap i norra Slesvig) och valdes 1847 till
ständerdeputcrad. Allmänt känd blef K. likväl, först
då han 18 mars 1848 vid de slesvigske och holsteinske

ständermedlcmmarnas gemensamma möte i Rendsborg,
ensam midt bland tyskar, på danska protesterade
mot ett Slesvig-Holstein samt betonade, att
det fanns ett danskt och dansksinnadt Slesvig,
som ingalunda ville skiljas från Danmark och
iuförlifvas med Tyskland, utan tvärtom önskade en
närmare förbindelse med Danmark. Under kriget måste
K. fly till konungariket och gjorde där 1848-49
den danska hären viktiga tjänster kcnom att ordna
ett kunskaparsystem. I april 1851 blef han medlem
af notabelförsamlingcn i Flensborg och tillhörde
1853-63 de slesvigska ständerna, men tog blott
ringa del i förhandlingarna. 1856 invaldes K. i
riksrådet, där han i mars 1862 framlade ett utkast
till en ny gemensam författning för konungariket
och Slesvig, noga överensstämmande med grundlagen
af 1849. Ministären Hall och riksrådets flertal af
visade förslaget med hån, men då K. 1863 framlade det
på nytt, fick han löfte om Novemberförfattningen. I
mars 1864 valdes han till medlem af riksrådets
landsting, men kriget hindrade honom från att
intaga plats där; han hölls i ett slags husarrcst
af tyskarna. Efter Slesvigs skilsmässa från Danmark
var K. nordslesvigarnas naturliga representant i den
nordtyska och därefter i den tyska riksdagen (från
febr. 1867 ständigt återvald) samt valdes äfven gång
på gång (från nov. 1867) till medlem af preussiska
deputeradekammaren, men fick aldrig säte där, emedan
han vägrade aflägga ed

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free