Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kryptografi - Kryptokatolicism. Se Krypto-. - Kryptokristallinisk - Kryptol - Kryptomorfit - Krypton - Kryptonym. Se Krypto-. - Kryptopertit - Kryptoporticus - Kryptorkidism - Krysamin - Krysamingult - Krysanilin l. Chrysanilin - Krysarobin l. Chrysarobin - Krysazin l. Chrysazin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kryptokatolicism-Krysazin
nästan alltid kan tolkas. Både chiffer och
kryptografi hänföras till begreppet lönnskrift
(se d. o.). Om också spår af kryptografi förekommer
redan under antiken, är den i sitt nuv. skick
dock ett barn af 1500-talet. Det var Trithemius,
den lärde abboten af Spanheim, som först uttänkte
ett verkligt kryptografiskt system, hvilket dock
ej offentliggjordes; först på 1600-talet återfann
jesuiten Athanasius Kircher (se d. o.) nyckeln;
emellertid befanns hans system i viss mån
opraktiskt. En egendomlig form af kryptografi var
den, som grefve de Vergennes (se d. o.) uppfann
till bruk för Frankrikes diplomatiska agenter
utomlands. Den användes - åtminstone företrädesvis
- vid rekommendation till kabinettet i Versailles
af främlingar, som begåfvo sig till Paris. På det
sättet kunde en resande föra med sig ett verkligt
Urie-bref. Ännu mera fulländade kryptografiska
system ha i våra dagar uppfunnits, så t. ex. det
af fransmannen Albert Boetzel (1895) beroende på
ett tämligen inveckladt mätsystem. Litt.: K. Frei,
"Écriture" (i "Larousse Mensuel illustré", s. 648
ff., 1910), "Geheime polizeischrift des graffen von
Vergennes" (1793), Klüber, "Kryptographik" (1809).
Kryptokatolicism. Se Krypto-.
Kryptokristallinisk (se Krypto-),
petrogr., en bergartsmassa, sammansatt af
ytterligt fina, t. o. m. under starkaste
förstoring knappt urskiljbara kristaller.
A. Hng.
Kryptol [-tål], en lös kornig massa af karborundum,
lera och blyerts. Se Elektrisk ugn,
Elektrisk uppvärmning och Kokapparater.
- Kryptolugn. Se Elektrisk ugn.
Kryptomorfit H. How. (af grek. krypto’s,
dold, och morfe, form), miner., ett
kalcium-natriumborat i form af hvita korn.
A. Hng.
Krypton (af grek. krypto’s, dold), kem., en af
Ramsay och Travers 1900 upptäckt beståndsdel af
jordens atmosfär, hvari det emellertid förekommer
endast i ytterst ringa mängd: 1 viktsdel krypton
finnes i omkr. 7 mill. viktsdelar luft. Man vinner
krypton tillsammans med xenon (se d. o.) ur den
återstod, som erhålles, när stora mängder flytande
luft långsamt få afdunsta. Från xenon kan krypton
sedan skiljas på grund däraf, att kryptons ångspänning
är vid den flytande luftens temperatur ännu mycket
större än xenons. Krypton tillhör jämte helium,
neon, argon och xenon de s. k. ädelgasernas (se
d. o.) grupp. Krypton är liksom de öfriga ädelgaserna
enatomig; dess atomvikt antages numera (1911) vara
83; det kemiska tecknet är Kr. Kokpunkten ligger
vid 760 mm. vid den absoluta temperaturen 121°,
således vid -152° C. I kryptons spektrum framträder
särskildt en grön linje af våglängden 558 [2*grek. m, mikro,
tryckfel? Borde vara 558 nm, nanometer],
hvilken är identisk med norrskenets gröna linje.
H. E.
Kryptonym. Se Krypto-.
Kryptopertit (se Krypto-), miner.,
en ytterligt finstruerad sammanväxningsform emellan ortoklas och
albit. Se Pertit.
A. Hng.
Kryptoporticus (af grek. krypto-, se d. o., och
lat. porticus, se Portik), en underjordisk
gång, lönngång, t. ex. den ännu kvarvarande på Palatinus
i Rom, där kejsar Caligula blef mördad.
Kryptorkidism (af grek. krypto’s, dold, och
o’rchis, testikel), med., testiklarnas kvarstannande
i bukkaviteten eller inguinalkanalen. Under
fosterlifvet ligga testiklarna inuti bukkaviteten
tätt under njurarna invid ryggraden; i samma mån de
tillväxa, stiga de nedåt (descensus testiculorum)
genom inguinalkanalen, så att de vid födelsen
ligga i pungen (scrotum). Af olika orsaker kunna
rubbningar inträffa i nedstigningsmekanismen
och den ena eller bägge testiklarna bli liggande
antingen innanför bukväggen eller i densamma i
inguinalkanalen. Tillståndet kräfver ej sällan
operativ behandling. Jfr Klapphingst.
G. F-r.
Krysamin (Chrysamin). kem.,
detsamma som krysamingult.
Krysamingult (af grek. chryso’s, guld),
kem., ett azofärgämne, svårt lösligt i vatten,
lättare i alkalier, med gul färg, eger
sammansättningen C20 H16 N4 O6 Na2. Bomull kan ur
alkalisk lösning direkt färgas med krysamingult.
H. E.
Krysanilin l. Chrysanilin (af grek.
chryso’s, guld), kem., organiskt färgämne,
tillhörande acridingruppen. Det är ett salt (nitrat), hvars bas
är diamidofenylacridin med sammansättningen C19 H15 N3.
Krysanilin ingår i ett antal af handelns gula
färger, så i fosfin och Philadelphiagult.
H. E.
Krysarobin l. Chrysarobin (af grek.
chryso’s, guld), farm., erhålles från det i
brasilianska staten Bahia växande trädet Andira Araroba
Aguiar (fam. Leguminosæ) och möjligen andra
Andira-arter. Genom omvandling af vedväfnaden uppstå i
stammarna håligheter, fyllda med ett mörkgult pulver,
som i ljuset snart antar gulbrun eller grönbrun,
ofta i violett dragande färg och går i handeln
under flera olika namn: araroba, Bahiapulver,
Goapulver (emedan andra nationer plägat hämta det
i Goa, dit portugiserna fört det från Brasilien),
råkrysarobin etc. Drogen är lätt, voluminös,
lukt- och smaklös. Pulvret är otydligt kristalliniskt,
vanligen mycket uppblandadt med växtrester och
skräp. Det består till sin hufvudmassa af krysarobin
(C15 H12 O3), som i rent tillstånd utgöres af små, gula
krisfaller, nästan olösliga i vatten, svårlösliga i
sprit och eter, lättare i bensol m. m. samt i kalilut
(med rödgul färg). Inledes luft i en alkalisk lösning,
syrsättes och spjälkas krysarobinet, hvarvid bildas
krysofansyra (C15 H10 O4), en i medicinsk
rabarberrot (rhizoma Rhei), som sönderdelningsprodukt
af en däri befintlig glykosid, samt i vägglafven (Physcia
parietina Koerb.) förekommande kropp. Af misstag
antogs förr ararobadrogens hufvudmassa utgöras
af krysofansyra, hvarför densamma tidigare med
orätt gått under namn af rå krysofansyra
(acidum chrysofanicum crudum). - Den råa drogen renas
med bensol och ger då renadt araroba l. krysarobin,
som är officinellt och användes endast utvärtes i salfvor
eller löst i kollodium vid åtskilliga hudsjukdomar,
ofta med framgång. Hud och naglar färgas däraf
lifligt rödbruna eller kopparröda. Invärtes verkar
krysarobinet starkt retande, alstrar kräkningar och
diarré; å känslig hud framkallar det lätt klåda,
svullnad och utslag, i ögonen inflammation. Såväl vid
invärtes som vid oförsiktigt utvärtes bruk kan medlet
verka giftigt, särskildt starkt reta njurarna, hvarvid
ägghvita och blod uppträda i urinen. Krysarobinets
bruk som läkemedel kräfver därför stor aktsamhet.
C. G. S.
Krysazin l. Chrysazin (af grek.
chryso’s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
