Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krysazin l. Chrysazin - Kryselefantin - Krysen - Krysoberyll. Se Cymofan och Kattöga. - Krysofansyra. Se Krysarobin. - Krysografi - Krysoidin - Krysolit - Krysopoia - Krysopras - Krysotil - Krysotypi, Chrysotypi - Kryss, sjöv. - Kryss, text. Se Läss. - Kryssa - Kryssare. 1. handelsfartyg, 2. örlogsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guld), kem.f organiskt färgämne, besläktadt
med alisarin (se d. o.), betecknas kemiskt som
dioxiantrakinon och har sammansättningen G14H602
(OH)2. H. E.
Kryselefantin (af grek. chryso’s guld, och
elefa’ntinos, af elfenben), bildverk i guld och
elfenben öfver en stomme af trä. Elfenbenet användes
för att återge de nakna partierna, guldet för hår,
kläder, vapen o. d. De kryselefantina bildverken,
som naturligtvis voro ytterst dyrbara på grund af
både materialets sällsynthet och den svåra tekniken,
där det bl. a. gällde att förekomma sprickor
och kastningar till följd af temperaturväxlingar,
tillhöra den grekiska konstens blomstringstid. Som en
mästare äfven i detta fack gäller Fidias, som för det
nybyggda Parthenontemplet på Atens Akropolis utförde
en kryselefantinstod af Athena parthenos af mer än 10
m. höjd samt för Olympiatemplet den sittande, öfver
12 m. höga bilden af Zeus, forntidens mest berömda
bildverk. Jämväl andra kryselefantiner omtalas från
den grekiska forntiden. Intet har dock bibehållit
sig till våra dagar. - I viss mån besläktade med
denna teknik äro åtskilliga småarbeten af indiskt,
kinesiskt och japanskt ursprung (gudabilder, askar
o. d.), där guld- eller bronsprydnader äro anbragta
å en kärna af elfenben eller hvalrosstand. Jfr Akrolit. Upk.*
Krysen (af grek. chrys’os, guld, med hänsyn till
ämnets i orent tillstånd gula färg), kem., ett i
stenkolstjäran förekommande kolväte, C18H12, som
bildar färglösa taflor med intensiv röd violett fluorescens.
Dess konstitution framgår af formeln
C6H4 - CH
C10H6 - CH
Krysen smälter vid 250° och är
föga lösligt i alkohol, eter o. d.
P. T. C.*
Krysobery’ll (af grek. chryso’s, guld, och béryllos,
ädelsten), miner. Se Cymofan och Kattöga.
Krysofänsyra. SeKrysarobin.
Krysografi (af grek. chryso’s, guld, och grafein,
skrifva), konsten att skrifva (eller måla) med
guldbokstäfver. Icke blott initialbokstäfver, utan
äfven hela texter skrefvos med ett slags guldtinktur
af de s. k. brefrnålarna 1. illuminatorerna.
Krysoidin (af grek. chryso’s, guld, och eidos,
utseende), kem., ett azofärgämne, utgör saltsyrans
salt med basen diamidoazobensol, C6H5 - N = N - C6H3 . (NH2),. Krysoidin uppstår ur ett diazoniumsalt
och m-fenylendiamin. Se vidare Azofärgämnen och Tjärfärger. H- E.
Krysolit (af grek. chryso’s, guld, och lithos, sten),
miner., benämnas de genomskinliga, vackert grönfärgade
varieteteria af olivin, Mg2Si04. Krysoliten nyttjas
som ädelsten och förekommer som lösa af rundade
stycken eller kristaller i Orienten, synnerligast
i öfre Egypten, och i Brasilien. Hj. Sj.*
Krysopoia’ (af grek. chrysopoio’s, guldmakare),
äldre medeltida benämning på konsten att göra guld
(se Alkemi).
Krysopras (af grek. cryso’s, guld, och pra’son,
lök), miner., en äppel- eller lökgrön, af nickel
färgad kalcedon, som träffas vid Kosemitz
i Schlesien. Den slipas till ringrstenar,
dosor o. d. Namnet användes redan af Plinius,
men sannolikt betecknar det hos honom en
helt annan stenart, förmodligen beryll.
A. E. N.*
Krysotil v. Kobell (af grek. chryso’s, guld, och
ti ’los} fiber), Serpentinasbest, Skillrande asbest, miner., en varietet af serpentin, som
bildar tunt plattformiga stycken med fintrådig
textur. Trådarna stå vinkelrätt mot klyftytorna, äro
finare eller gröfre och lätt delbara. Krysotilen har
en skimiande sidenglans; färgen är gul, olivgrön eller
tobaksbrun. Detta mineral har anträffats i serpentin
vid Sala, Falun, Dannemora, Nordmark m. fl. svenska
grufvor och flerstädes utomlands. Genom rifning eller
annan mekanisk sönderdelning låter det förvandla sig
till en mjuk, ullig massa, hvarför det förr användes
till förfärdigande af eldfasta väfnader och papper
liksom asbest, handskar för brandsoldater o. s. v.
Hj. Sj.*
Krysotypi, Chrysotypi (af grek. chryso’s. guld,
och ty’pos, af tryck), ett fotografiskt
kopieringsförfarande, som grundar sig på
ammoniumferricitratets (eller annat organiskt
ferrisalt) egenskap att vid belysning förvandlas
till ammoniumferrocitrat och detta senares
förmåga att vid behandling med klorguldlösning
ur densamma reducera metalliskt guld som en brun
eller violettbrun fällning. Jfr Kallitypi.
J. Htzg.
Kryss, sjöv. 1. Kommandoord, då bramrårna "tagas
fyrkant", d. v. s. då de, vertikalt hängande vid
sina resp. platser, hastigt bringas i horisontalt
läge. - 2. Första sammansättningsdelen i namn på
åtskilliga föremål, som tillhöra den aktersta mastens
tackling å ett bark- eller fregatt-tackladt fartyg,
t. ex. kryssmast, kryssstång, kryssmärsrå,
kryssmärsbrass o. s. v. - 3. Benämning på ett snedt
liggande kors, Andreaskors (ett kryss); förekommer
(mest) i sammansättningen kryssprick (se d. o. och
Andreaskors). - 4. Kryssning, vanligen endast i
uttrycket "på kryss". L. H. (H. W-l.)
Kryss, text. Se Läss.
Kryssa, sjöv. 1. Segla i sicksack upp mot vinden. -
2. Styra fram och åter inom bestämda gränser utan
att hålla någon viss kurs. L. H.*
Kryssare, sjöv. 1. Större, snabbseglande
handelsfartyg. - 2. örlogsfartyg, hvars
hufvuduppgifter äro att förrätta spanings- och
bevakningstjänst till sjöss, förstöra fiendens
sjöhandel, blockera eller i öfrigt oroa hans kust
samt skydda egen sjöhandel och kust; härtill kommer
på senare tiden för smärre kryssare uppgiften att
skydda egen hufvudstyrka för anfall från fientliga
jagare och torpedbåtar. I äldre tider förrättades
kryssartjänsten af snabbseglande fregatter (se
d. o.) och korvetter eller t. o. rn. ännu mindre
fartyg, såsom briggar. Vid ångmaskinens införande
i örlogsflottorna öfvertogs kryssartjänsten af
ångfregatter och ångkorvetter. Nutida kryssare sakna
i likhet med alla andra stridsfartyg för segel afsedd
rigg. De förses för att kunna fylla sina uppgifter med
synnerligen kraftiga maskiner, betydligt kolförråd,
kraftigt artilleri samt torpedbestyckning. Man
eftersträfvar äfven att ge kryssarna en hög grad
af sjöduglighet. Beroende på befintligheten af
pansarskydd för fartygssidan indelas kryssare i pansarkryssare, som ega såväl sidopansar som pansardäck,
och pansardäckskryssare 1. opansrade kryssare, som
sakna sidopansar, men ega pansardäck. Artilleri,
langning och stridstorn m. m. äro i allmänhet
pansarskyddade å båda typerna. Kryssares deplacement
växlar f. n. (1911) mellan nära 30,000 och 2,000
ton. Olikheten i deplacement har medfört gruppe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
