- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
193-194

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuka - Kukaua - Kuki - Kukkola - Ku-klux-clan - Kukolnik, Nestor Vasiljevitj - Kukuchoto - Kukuljevic, Ivan Sakcinski - Kuku-nor - Kukurbeta - Kukurbitacéer - Kul l. Kuling - Kul, ryskt rymdmått - Kula - Kula, ruiner - Kulanen - Kulang-su - Kula-n'kerki - Kularmborst - Kulasekharapatnam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

193

Kukaua-Kulasekharapatnam

194

Muhammed el Amin el Kanemi och fick sitt namn efter
ett kuka 1. apebrödsträdet (Adansonia). Det blef
förstorat äfven 1840. * J-
F. N.

Kukaua. Se Kuka.

Kuki, folkstam. Se L u sch a i.

Ku kkola, gästgifvargård i Norrbottens län, 18
km. n. om Haparanda, med ett berömdt sikfiske i Torne
älfs närliggande forsar.

Ku-klux-clan [kjo’klaksklä’n], ett hemligt
förbund i nordamerikanska unionens sydstater,
hufvudsakligen riktadt mot negeremancipationen och
den sakernas ordning, som infördes i sydstaterna
till följd af inbördeskriget 1861–65. "Ku-kluxarnas"
sammansvärjning uppstod 1867 i Nord-Carolina och
vann snabbt stor utbredning i de forna upproriska
sydstaterna. Medlemmarna voro genom den strängaste
ed vid dödsstraff sinsemellan förbundna till
tystlåtenhet. Deras våldsgärningar drabbade
i synnerhet de förhatlige negrerna, de från
nordstaterna komne, ofta hänsynslöse ämbetsmännen
(se Carpet-baggers) samt i allmänhet alla, som
voro motståndare till det gamla "demokratiska"
slafegarpartiet. Till häst och med mask för ansiktet
öfverföllo ku-kluxarna sina offer, mördade och
brände. Värst huserade de i Syd-Carolina. Sedan
en 1870 utfärdad lag mot deras brottsliga
framfart visat sig maktlös, uppdrog kongressen
genom Anti-ku-klux-lagen af 20 april 1871 åt
presidenten Grant en nästan diktatorisk makt till
1 juli 1872 för undertryckande af det vidtgrenade
våldsförbundet. Medelst militäriskt ingripande
lyckades detta äfven, om än spridda fall af
ogärningar från ku-kluxarnas sida förekommo så sent
som 1883. – Förbundets namn förklaras allmännast som
en onomatopoetisk efterlikning af det ljud en boss-
eller revolverhanes spännande åstadkommer, hvarjämte
clan torde vara det skotska ordet, som betyder stam,
förening.

Ku kolnik, Nestor Vasiljevitj, rysk författare,
f. 1809, d. 1868, blef 1829 gymnasielärare i Vilna,
ingick 1843 vid krigsminister!et och fick 1857 afsked
ur statens tjänst med titel af verkligt statsråd. Ett
namn som författare vann K. 1833 med dramat Torquato
Tasso. Bland hans öfriga skådespel må nämnas tragedien
Knjaz Cholmskij (1840; musik af Glinka) samt det
historiska dramat Patkul (1846). Under 1840-talet
skref K. äfven skildringar i romanform af Peter
den stores tidehvarf. Eomantiskt anlagd som K. var,
förmådde han icke upprätthålla sin popularitet under
senare tiden, då realismen tagit öfverhand inom
ryska vitterheten. (A-d J.)

Kukuchoto ("blå stad"). Se Kwei-hwa-t sch ö n g.

Kukulje’vic [-vitj], Ivan Sakcinski, kroatisk poet
och historicskrifvare, f. 1816, d. 1889, härstammande
från en urspr, italiensk släkt Bassani de Sacci, som
på 1400-talet inflyttade till Kroatien, begynte som
vitter författare med historiska noveller Razlicita
djela (4 bd, 1842-47) samt skref det första kroatiska
dramat Juran i Sofija (1839) och Polurica Q867). I
diktsamlingen Slavjanke (1848, omarbetad 1874
under titeln Povjcstne pjesme) upptog han Kollårs
panslavistiska idéer. Vid landt-dagen 1843 var
K. den förste kroatiske politiker, som i sina tal
vågade använda sitt modersmål, icke latinet. Han
deltog lifiigt i 1848-49 års nationella rörelser,
men drog sig sedan tillbaka från det politiska lifvet,
grundlade 1850 den historiska förenin-

gen Drustvo za povjestnicu jugoslavensku och
blef redaktör för dess 1851-75 utkomna 12 bd
"Arkiv". 1861-67 var han chef för Agrams komitat
och blef 1865 banens ställföreträdare. Han deltog i
inrättandet af Sydslaviska akademien 1867 och var
till sin död president för litteraturföreningen
Matica Hrvatska och kroatiska arkeologiska
sällskapet. BlaDd hans många lärda skrifter märkas
J ära regni GroalicEy Slavonice et Dalmatice
(1861), Monumenta Slavorum meridionalium3 acta
croalica (1863), Codex diplomatiens regni Croatice
etc. (1874-75), Regesta documenlorum regni Croaiice
etc., Bibliografia hrvat-ska (1860), Pjesnici hrvatski
XV. i XVI. meka (Kroatiska skalder i 15:e och 16:e
årh., 1856-58), ett kroatiskt konstnärslexikon,
Slovnik umjetnikach jugoslavenskich (1858-60, 4 dlr,
ofullb.) och det biografiska verket Glasoviti Hrvati
(1886). Efter hans död utgafs 1891 ett arbete om
kyrkliga inskriptioner i Kroatien under medel-
och nya tiden, Nad-pisi sredovjecni i novovjeki
na crkvah n Hrvatskoj i Slavoniji. Biogr, af T
Smiciklas i "Ead jugoslav, akademije" (bd 110, 1892).
A-d J.

Kuku-nor (mongol., "blå sjö"), kin. Tsing-hai,
stäppsjö med salt vatten i nordvästra Tibet,
under 37° n. br. och 100° ö. lgd, nära gränsen
mot Kansu. Sjön, som är af oval form, har 100
km. längd i n. v.–s. ö. och är 64 km. bred, har en
ytvidd af 3,780 kvkm. samt ligger 3,040 m. ö. h. 3
km. från sydöstra stranden är sjön blott 18 m. djup,
men sannolikt djupare i sin västra del. Den är
från nov. till maj belagd med ett 60 cm. tjockt
istäcke, är rik på fisk och har ett lätt upprördt
vatten samt flera små klippöar. De norra och östra
stränderna äro flacka, den södra bergig (Södra
Kuku-nor-bergen); i v. inflyter Buchain-gol, en
30 m. bred flod, som flyter genom en vid stäppdal.
J. F. N.

Ku’kurbeta, Nagy Bihar, "stora Bihar", högsta toppen i
Biharbergen i Ungern, 1,849 in. Mellan det stora och
det sydligare lilla K. (det senare 1,769 m.) ligger
Flickängen, där förr på Peter-och Paulsdagen årligen
en rumänsk flickmarknad hölls, vid hvilken flickor
bortgiftes. J- F. N.

Kukurbitacéer, bot., växter inom fam. Cucurbi-tacece.

Kul 1. Kuling (isl. kul), sjöv., en mer eller mindre
häftig vind.

Kul (ry., "säck"), ryskt rymdmått för spannmål
och mjöl, = l tjetvert, efter vikt räknadt (med
emballaget) = 300 ryska skålpund 1. funt (se
d. o.) för rågmjöl, 320 funt för gryn, 360 för råg,
260 för korn, 220 för torkad och 237 för otorkad
hafre.

Kula, artill, skjulk. Se Projektil.

Kula, ruiner. SeKnjazevac.

Kulänen, zool., tatarernas namn på dschiggetai (se
d. o.).

Kulang-su, en liten till den kinesiska prov. Fu-kien
hörande ö, midt emot fördragshamnen Amoy, med en
koloni engelska köpmän, som ha magasin och varf i
Amoy, samt med ett 1857 inrättadt naturvetenskapligt
sällskap. 1899 slöt England med Kina ett fördrag,
enligt hvilket K. icke får al-trädas till någon
främmande makt. J- F. N.

Kula-n’kerki, stad. SeDamergou.

Kularmborst, arm borst (sed. o.),hvarurskötos kulor.

Kulasekharapatnam, stad i brittisk-indiska distriktet
Tinncvelli, Madras, vid kusten af Manaarviken, 72
km. n. ö. om kap Komorin. 19,898 inv. (1901).

Tryckt den 6/411 Ord, som saknas under K, torde
sökas under C.

15 b. 7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free