Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kummin - Kumminmalen - Kumminolja - Kumminost - Kumminvatten - Kumo. 1. Älf, 2. Socken - Kumogård - Kumogårds län - Kumol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
243
Kumminmalen-Kumol
244
d. o.), som ger lukten, och en terpén,
limonén. Kumminörten odlas mångenstädes i stor
skala. Kummin är en vanlig krydda på brännvin
samt i visst slags bröd och i kumminost. I
medicinen användes kumminvatten, farmakopéns
aqua carvi, som carmina-tivum och digestivum,
hufvudsakligen i veterinärpraktiken. Kummin
började redan i den tidigare medeltiden användas
af läkare. Om spiskummin se C u m i n u m.
O. T. S. (G. L-m.)
Kumminmalen, zool. Se Malfjärilar.
Kumminolja. Se Kummin.
Kumminost. Se Ost.
Kumminvatten. Se Aqua.
Kumo. 1. (Fi. Ko’kemäenjoki) Älf i Satakunta,Åbo och Björneborgs län, Finland. Hufvudgrenen upprinner från Lipo källa på Suomenselkäs sluttning i nordligaste vrån af Satakunta på en höjd af 155 m. ö. h. och utbreder sig under sitt lopp mot s. i
Ätsäri, Toisvesi, Vaskivesi, Tarjanne, Ruovesi m. fl. sjöar samt vidare i Näsijärvi (höjd 94 m.,areal 203 k\km.), som genom Tammerfors (18,i m.;10,000 hästkrafter) faller ut i Pyhäjärvi (76,63m. öfver hafsytan, 171 kvkm.), hvilken sjö utgör centrum i detta vattensystem. Redan nordligare upptages en mängd tillflöden, bland hvilka må nämnas
Pihlajavesi vattenstråt, som fr. n. ö. infaller i Tarjanne, och Keuru stråt, som genom forsarna Mänttä (Mänttän-koski, fallhöjd 6 m.; 3,000 hkr)och Filppula (Vilppulankoski, fallhöjd 2,3 m.;154 hkr, träsliperi) uttömmes i Ruovcsivattnet,från Keurusselkä m. fl. sjöar i n. ö. - I Pyhäjärvi inflyter sedermera från s. en väldig vattenmassa,från flera håll omsider samlad i Sääksmäki af flera olika nämnda fjärdar bestående sjö (240 kvkm.),hvarifrån den genom Lempois och Kunkkala m. fl. forsar biyter sig väg till centralsjön. Af sistnämnda grens många tillflöden förtjäna i synnerhet att nämnas Längelmäki 100 km. långa vattenstråt,
hvars förnämsta bassänger äro Längelmäenvesi (297 kvkm.), Pälkänevesi, Roine och Mallasvesi, som genom Valkeaknski fors (4,5 m. fallhöjd; 980 hkr) utfaller i Rautunselkä, Hauho stråt (91 km.), som till Mallasvesi leder vattnet från en lång räcka af sjöar, börjande från Lummene och Vesijako, hvilka gjuta en del af sitt innehåll jämväl åt motsatt håll till Päijänne (Kymmene älf); samt Vanaja stråt (118 km.), som förbi staden Tavastehus leder till Vanajevesi. Ur Pyhäiärvi strömmar vattenmassan genom Nokia ström
(däri Emäkoski, hvars längd är 600 m. och fal]höjd 14 m.; hela Nokia ströms fallhöjd 19,58 m.) till Kulovesi sjö, som genom Kyröskoski (20,s m. hög, 3,100 hkr)och Siuru fors mottager ett ansenligt vattenflöde från Kyrö sjöar samt utan märkbar gränsskillnad öfvergår i Rautavosi och Liekovesi, från hvilken den egentliga Kumo älf begynner. Nära Hvittis kyrka upptages från s. bifloden Loimijoki (134 km. lång, från Liesjärvi i Tammela, 113 m. ö. h.), hvarefter älfven gör en böjning mot n. v., genombryter Satakunta eller Säpiläåsen i Ruka- och Kankaanpäänkoski forsar vid Säpilänniemi udde samt sedan, ännu stundom hejdad af forsar (från Hvittis slätter till mynningen 28 forsar, gemensam fallhöjd 43 m., störst Pirkkalankoski, 7,25 m. och 22,808 hkr, Lammoistenkoski, fallhöjd 6,6 m., 20,763 hkr), i oförändrad riktning fortsätter sitt lopp genom mycket bördiga trakter .förbi staden Björneborg till Bottniska viken, där den utfaller med tre genom sidoarmar med hvarandra förenade mynningsarmar (Lotsöre-, Lana och Vähä-Rauma-ådrorna, fi. juopa), 9-10 km. långa nedanom staden. Älfvens längd är i hufvudsträckningen 395
km., dess bredd i nedre loppet är 100-300 m.; dess vattenområde upptager 35,759 kvkm. K. är till storleken en af de ansenligaste, till sin ekonomiska betydenhet utan gensägelse den förnämsta af Finlands floder. Vid dess vatten ligga 3 städer och l köping, och den lämnar drifkraft till en mängd af landets största industriella inrättningar. - I sitt mellersta lopp är K. segelbar på långa sträckor (linjerna Tammerfors-Ruovesi-Yirdois och
Tammerfors-Tavastehus-Längelmäkisjöarna, Kyttälä station-Lauttakylä och från Ruskela fors till hafvet på älfven), men icke så i det nedre, stridare loppet. Till Björneborg gå medelstora ångare upp genom den till 3 m. djup med stora kostnader uppmuddrade Lotsöre-ådran. - 2. (Fi. Ko’kemäki) Socken af Loimijoki härad och Nedre Satakunta domsaga, Åbo och
Björneborgs län, Finland. 7,662 inv. (1908), nästan uteslutande finsktalande. Imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Björneborgs öfre prosteri. - K., beläget invid Kumo älf, är ett bördigt slättland, af Kumo älfs alluvioner, där odling och kultur tidigt
slagit rot. Graffält från järnåldern finnas. Enligt traditionen skall i äldre tider i K. funnits en stad med namn T ä l j e, som legat invid Kumo älf på Ylistaro bys mark, men som förlorade sin betydelse af stad, då Ulfsby fick stadsprivilegier, 1365. Att K. af
gammalt var en betydande ort, antydes äfven af den sägen, som förmäler, att Henrik den helige, Finlands förste apostel, predikat i K. uti ett hus i Ylistaro by. I historiska handlingar omnämnes K. första gången 1324. K. var en af birkarlarnas handelsplatser,
som framgår af namnen Birkkala, Birilä och Birknäs, som förekomma i denna trakt, och af att menigheten i Satakunta 1374 vid möte i K. afgaf intyg om Åbo stifts gräns i n. Under konung Albrekts tid ledo invånarna i K. stor tunga för K. slotts underhåll, hvarför detta
nedrefs enl. bref af 1367. Därefter omtalas K. ofta i gamla dom bref med anledning af tvister om rättighet till fiske i älfven. Det rum, där Henrik den helige säges ha predikat och hvars åldriga lämningar blifvit bevarade, omgafs under 1850-talet med en stenbyggnad,som invigdes vid den finska reformationens sekularfest 18 juni 1857. Detta s. k. S:t Henriks monument är uppfördt af tegel. En inskrift på finska erinrar om dess betydelse. 1. O. I. (J. E. R.) 2. M. G. S.
Kumogård, egendom, belägen invid Kumo älf i Kumo socken, Finland, var i äldre tider kungsgård. Där fanns ett slott, som nedrefs på konung Albrekts befallning 1367. Fogden öfver Satakunta var där bosatt, hvarför hans förvaltningsområde kallades Kumogårds län. Under nyare tider förlänades K. vanligen åt betydande adelsmän, bland hvilka må nämnas Jöns Knutsson Kurck (1635-50), Arvid Forbus (1650-65) och Axel Julius De la Gardie (från
1665). Vid 1682 års reduktion hemföll K. under kronan, men inköptes af den nämnde De la Gardie. Egendomen tillhörde sodan 1755 släkten von Knorring, men är nu i bondehänder. M. G. S.
Kumogårds län. Se Kumogård.
Kumol [-mål, kem.y isopropylbonsol, bonämning för ett kolväte af sammansättningen
C6 H5 CH (CH2)2, hvilket är en vid 153° kokande olja. P. T. C.*
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
