- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
289-290

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kunz, Hermann - Kunz, Martin - Kunzen, Friedrich Ludwig Æmilius - Kuokimmuodka - Kuolajärvi - Kuolemajärvi - Kuopio 1. Län, 2. Domsaga, 3. Härad, 4. Stad, 5. Stift, 6. Prosteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

militärskriftställare, f. 1847, d. 1905, inträdde
i krigstjänst 1865 och blef under kriget 1866
officer vid ett infanteriregemente samt deltog
i kriget 1870 -71. K., som 1876-82 var lärare
vid hufvud-kadettanstalten och 1884-86 anställd
vid generalstaben, tog 1888 afsked med majors
grad och egnade sig därefter uteslutande
åt skriftställen. K. har utgifvit en mängd
krigshistoriska arbeten, behandlande olika händelser
ur 1800-talets krig, särskildt 1870–71 års, af hvilka
det förnämsta är Kriegsgeschichtliche beispiele ans
dem deidsch-französischen kriege 1870–71 (18 häften,
1897–1905). C. O. N.

Kunz [ko’nts], Martin, tysk blindpedagog, f. 1847
i Graubünden, Schweiz, anställdes vid 24 års
ålder som lärare vid Schweizerskolan i Genua, där
han för undervisningen själf började förfärdiga
reliefkartor. Som föreståndare (sedan 1881) för
den mycket efterblifna blindanstalten i Illzach
vid Mühlhausen, Elsass, satte han denna i
förträffligt skick. Han har framställt bl. a. en
mycket prisbillig geografisk reliefatias för blinda
(1884-1904, f. n. 88 blad), som införts i ett flertal
blindskolor. I tidskrifter och mötesberättelser
har han offentliggjort en mängd blind fysiologiska
undersökningar, särskildt om blindas känsel och
lokaliseringsförmåga. G. Å.

Kunzen [ko’ntsen], Friedrich Ludwig Æmilius,
dansk (tyskfödd) tonsättare, f. 1761 i Lybeck inom
en musikersläkt, d. 1817 i Köpenhamn, blef student i
Kiel och kom 1785 till Köpenhamn, där han 1789 fick
sin förstlingsopera, Holger danske, uppförd med stort
bifall (om libretton och "Holgerfejden" se Bagges e n,
sp. 662). Han begaf sig därefter till Berlin och utgaf
där, jämte Reichardt, "Musikalisches wochenblatt"
(1791) samt "Musikalische monatsschrift" (1792). Efter
att ha innehaft kapellmästaranställningar i Frankfurt
a. M. (1791–94) och Prag återvände han 1795 till
Köpenhamn som hofkapellmästare efter Schulz. Han
fick 1809 professors titel och blef 1811 led. af
Mus. akad. i Stockholm. Bland K:s många, i en
mozartsk eller snarare för-mozartsk stil skrifna
operor må ytterligare nämnas Vinliösten (1796), Erik
Ejegod (1798) och Gyrithe (1807). Dessutom skref han
kantater (bl. a. den vackra Skabningens halleluja)
1797), sånger och instrumentalsaker. K. har en plats
i Danmarks musikhistoria såsom den, hvilken först
utvecklat den danska vistonen, hvarutinnan han
sålunda är en föregångare till Weyse och Kuhlau.
A. L.*

Kuokimmuodka (lapp. Kuokkimasmuotke), förr
gemensamt gränsmärke ("riksröset" n:r 294) för
Sverige, Norge och Finland (Ryssland) på 69° 3’ 21"
n. br., betecknades sedan konventionen i Torneå
1810 länge som Sveriges nordligaste punkt, men
vid gränsuppgången 1887 konstaterades, att gränsen
emellan Sverige och Finland går ej öfver K., utan 150
m. v. om detta, i bäcken Radjejokk (fi. Rajajoki;
ett källflöde till Köngämä), där ett nytt gemensamt
riksrös för de tre rikena uppförts vid sjön Koltajaure
1901. K. ligger nu h. o. h. inom Finland. Se uppsats
af E. Melander i Svenska turistföreningens årsskrift
1911.

Kuolajärvi [koåla-], konsistoriellt
pastorat af 2:a kl., Kemi kontrakt,
Kuopio stift, Finland, Uleåborgs län, Kemi
härad, Torneå domsaga. Landareal omkr. 11,900
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,430 pers. (1908).
A. G. F.

<b>Kuolemajärvi/b> [koål-], imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Finland, Viborgs prosteri och Nyslotts stift, Stranda
härad och domsaga. Areal 368 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 5,062 pers. (1908). A. G. F.

Kuopio [koåpiå]. 1. Län i Finland, omfattar norra
Karelen och norra Savolaks samt gränsar i n. till
Uleåborgs län (naturlig gräns Suomenselkä), i v. till
Uleåborgs och Vasa län, i s. till S:t Michels och
Viborgs län samt i ö. till Ryssland. Länets ändpunkter
äro i n. vid 64° V, i s. vid 61° l’ n. br., i v. vid
26° och i ö. vid 32° 20’ ö. lgd från Greenw. Arealen
är 42,730 kvkm., hvaraf 36,191 kvkm. utgöras af land
och 6,539 kvkm. af sjöar. Största längden i n.-s. är
omkr. 304 km., största längden i v.-ö. omkr. 325
km. I judiciellt hänseende lyder länet under Viborgs
hofrätt samt omfattar 9 domsagor och 27 tingslag
(tre tingslag, Kerimäki, Savonranta och Jorois,
höra till S:t Michels län) samt 3 rådstufvurätter
(städerna Kuopio, Joensuu och Idensalmi). I
administrativt afseende är länet indeladt i 6 härad:
Pielisjärvi, Ilomants, Libelits, Idensalmi, Kuopio och
Kautalampi, med 28 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt
afseende är länet deladt mellan Kuopio och Nyslotts
stift. Antalet af lutherska landsförsamlingar är 39,
af stadsförsamlingar 3; därtill komma en baptist-
och 4 grek.-ortodoxa församlingar. Hela antalet
kommuner är 42. Befolkningen uppgick vid 1908 års
slut till 328,109 pers., af hvilka 164,476 mankön
och 163,633 kvinnkön. Den odlade marken uppgafs
1901 till 112,482 har och de naturliga ängarna
till 196,652 har. Kronoskogen beräknades upptaga
omkr. 510,000 har, hvaraf 268,000 har hade bärande
skog. Jordbruket befinner sig på en jämförelsevis
låg ståndpunkt, till en del till följd af markens
stenbundenhet. Svedjebruket, som icke för lång tid
tillbaka var ganska allmänt, är genom lagbestämmelser
inskränkt och bedrifves numera endast undantagsvis
i de aflägsnaste obygderna. Länets skörd uppgick
1908, som var ett medelmåttigt år, till 340
hl. hvete, 419,000 hl. råg, 277,000 hl. korn,
388,000 hl. hafre, 20,000 hl. blandsäd, 1,004,000
hl. potatis, rofvor och andra jordfrukter samt 1,400
deciton spånadsväxter. Boskapsskötseln har under
de senaste decennierna gjort betydliga framsteg
och alltmera blifvit ett väsentligt villkor för
invånarnas existens. Kreatursstocken utgjordes 1908
af: hästar öfver 3 år gamla 27,800 och nötkreatur
öfver 2 år gamla 159,400. Smörberedningen från
mejerierna, 142 stycken 1908, afkastade 1,805,200
kg. smör. En ordnad skogsskötsel förekommer endast
inom kronans skogsområden, medan däremot enskilda i
hög grad misshushålla med skogen. Dock är tillgången
på skog ännu ganska riklig. Afkastningen af fisket
förslår knappt till allmogens eget behof. Hemslöjden
står lågt: dess nämnvärdaste produkter äro väfnads-
och spånadsarbeten i Rautalampi härad, slädar och
kärror i Libelits härad, bössor i Kuopio socken
samt båtar i Pielisjärvi härad. För jordbrukets och
dess binäringars befrämjande verka bl. a. länets
landtbrukssällskap, Peltosalmi landtbruksskola
(vid Idensalmi stad) och två af staten aflönade
länsagronomer. – Bruksverksamheten grundar sig
uteslutande på sjö- och myrmalmer, på hvilka riklig
tillgång finnes. Tillverkningsvärdet vid bruken, 8
till antalet 1908, har senast varit endast omkr. 3,6
mill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free