Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuopio 1. Län, 2. Domsaga, 3. Härad, 4. Stad, 5. Stift, 6. Prosteri - Kuorevesi - Kuortane 1. Härad, 2. Socken - Kuostertjåkko - Kupa - Kupang - Kupé - Kupeczky - Kupelwieser, Leopold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byggnader äro domkyrkan, länsresidenset, länslasarettet,
stadens rådhus och industriskolans lokal samt Kuopio
museibyggnad de märkligaste. 1908 räknade staden
15,166 invånare. De viktigaste exportartiklarna äro
trävaror och landtbruksprodukter. Stadens flotta
uppgick till 58 segelfartyg och 16 ångbåtar
om tills. 4,564 ton. Industrien är icke så
obetydlig. 1908 uppskattades dess bruttoproduktion
till nära 8 mill. marks värde. Handlandenas antal var
s. å. 151. 1908 uppgick värdet af stadens egendom
till 2,500,000 mark, medan dess skulder stego
till 987,000 mark. Utgifterna utgjorde s. å. 617,000
mark. Stadsinvånarnas taxerade inkomster uppgingo 1909
till 7,226,000 mark, hvaraf 2,121,000 för näring och
yrke. Bland undervisningsanstalterna märkas ett finskt
klassiskt statslyceum, ett svenskt privatlyceum för
gossar och flickor, en af staten underhållen finsk
flickskola, en privat finsk samskola, en blindskola
och en döfstumskola. Tätt invid K. ligger Fagernäs
centralanstalt for sinnessjuka. På Väinöläudden
finnes en badinrättning. T ecklesiastikt hänseende
bildar K. med sin landsförsamling ett imperiellt
pastorat af 1:a kl., Kuopio kontrakt af Kuopio stift
(stiftsstyrelsen numera i Uleåborg). Landsförsamlingen
(inom hvilken finnes folkhögskola) har en areal
af 1,217 kvkm. 16,972 inv. (1908). – Sedan Gustaf
III 1775 förordnat, att större delen af Savolaks
skulle förenas med norra Karelen till ett län,
förlades landshöfdingens residens till den plats,
där K. nu är beläget. På förslag af landshöfdingen
E. O. Boije vidtogos omedelbart åtgärder för stadens
grundläggning, och fundationsbrefvet utfärdades
4 mars 1782. Staden, som ännu 1800 hade endast
omkr. 751 inv., förblef länge obetydlig. Men Saima
kanals öppnande, 1856, var epokgörande för K., som
sedermera med allt större framgång upprätthållit sin
ställning som kommersiell och intellektuell centralort
i norra Savolaks. – 15 mars 1808 besatte ryssarna K.,
men 12 maj kl. 2–6 på morgonen intogs det af 400
ryssar besatta K. med storm af en del af Sandels’
brigad under kapten Malm, understödd af omkr. 300
bönder. 20 maj inträffade Sandels själf med återstoden
af brigaden, och operationerna utsträcktes söderut
mot ryska gränsen. 18 juni uppbröt brigaden till
Toivola. 20 s. m. inryckte ryssarna åter i K. under
Barclay de Tolly, som kvarlämnade generalmajor
Rochmanoff med en mindre, men Sandels’ trupper dock
öfverlägsen styrka. 25 gjorde Sandels ett anfall på
K. med 600 man, men drog sig efter några timmars
strid tillbaka. 30 juni återkom Barclay de Tolly,
och samma dags afton framgick Sandels ånyo sjövägen
mot staden, stred hela natten och återvände först 1
juli kl. 1/2 8 på morgonen. 4 juli framsände Sandels
en sista expedition mot 6 fientliga kanonbåtar,
men företaget misslyckades. – 5. Stift, upprättades
1850 och omfattar Uleåborgs och västra delen af
Kuopio län. Prosterierna äro 8: Domprosteriet,
Brahestads, Kalajoki, Kajana, Idensalmi, Kuopio,
Kemi samt Lapska prosteriet. Pastoraten voro 1909 73,
hela antalet församlingar 97. Af de 73 pastoraten
äro 30 imperiella. Areal 173,656 kvkm. 493,286
inv. (1908). – 6. Prosteri af ofvannämnda stift,
omfattar 9 pastorat med en areal af 6,914 kvkm. och
101,094 inv. (1908).
1–3. (A. G. F.) 4. (A. G. F. L. W:son M.) 5. (A. G. F.)
Kuorevesi [ko’åre-], konsistoriellt pastorat af 3:e
kl., Tammerfors kontrakt, Borgå stift,
Finland, Tavastehus län, Jämsä härad och
domsaga. Landareal 331 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,848 pers. (1908).
A. G. F.
Kuortane [ko’år-]. 1. Härad under Vasa län,
Finland, omfattande 6 länsmansdistrikt. Areal 8,618
kvkm. 84,521 inv. (1908). – 2. Socken i nämnda
härad, Alavo domsaga. Areal 480 kvkm. Befolkningen,
finsk, uppgick 1908 till 5,692 pers. K. utgör ett
imperiellt pastorat af 2:a kl., Åbo ärkestift, Lappo
prosteri. – Strax s. om K. kyrka utkämpades en het
strid 31 aug. 1808 mellan tre finska bataljoner
med tre lätta kanoner, under öfverstelöjtnant
Wetterhoff, och general Kamenskis till 2,000 man
uppgående avantgarde, under öfverste Kulnev. Dennes
upprepade djärfva anfall blefvo tillbakaslagna,
men efter fem timmars strid drogo finnarna sig
frivilligt tillbaka till hufvudställningen vid
Ruona.
1. (A. G. F.) 2. M. G. S.* C. O. N.*
Kuostertjåkko, fjäll s. om Pite älfs öfre dalfåra,
Arjepluogs socken, Norrbottens län. 1,694 m.
Kupa. 1. Bygnk. Se Hvalf, sp. 1390–91. – 2. Se
Fiskredskap, sp. 452. – 3. Landtbr. Se
Kupning.
Kupang, hufvudstad i de nederländska besittningarna
på ön Timor, ligger på västra kusten af denna ö,
vid södra stranden af Kupangviken. Omkr. 7,000 inv.
(J. F. N.)
Kupé (fr. coupé). 1. En liten täckt vagn. Ända till
midten af 1600-talet hade kusken sin plats på vänstra
hästen och framhjulen löpte ej under vagnskorgen. Mot
slutet af sin regering började Ludvig
 |
| Modern kupévagn. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
