- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
297-298

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kupong - Kupongark - Kupongbok - Kupp - Kuppenheim - Kupplantering - Kupplog - Kupriklorid - Kuprili - Kuprisalter - Kuprit - Kuproklorid - Kuprosalter - Kupuliferer - Kur (af lat. cura, skötsel) - Kur (af fr. cour, hof, uppvaktning) - Kur, flod - Kur- i sammansättning - Kur, indisk folkstam - Kura (af fr. faire la cour à) - Kura, spel - Kura, flod - Kurage - Kura gömma - Kurakin, Boris Ivanovitj - Kurama - Kuranda, Ignaz - Kurant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

297 Kupongark–Kurant 298

hvilkas kvitterande och aflämnande räntan utbekommes.
– I Sverige brukas ordet äfven i betydelsen
partibiljett (middagskupong, badkupong, rakkupong
o. s. v.). Dylika kuponger äro ofta sammanhäftade
till små böcker, kupongböcker.
(Å. W:son M.)

Kupongark. Se Kupong.

Kupongbok. Se Kupong.

Kupp. 1. Geol., en fristående, jämförelsevis
mindre betydande bergmassa, som har i viss mån
kägelformig, klockformig eller pyramidalisk yttre
form. Med sådan form uppträda företrädesvis vissa
eruptiva bergarter, såsom porfyr, trakyt, basalt
och hyperit. Taberg i Småland är en stor kupp, och
flera af de värmländska hyperitbergen ega
kuppformad skapnad. – 2. (Fr. coup, se d. o.), en
öfverraskande handling, särskildt inom politiken,
”statskupp” (se Revolution).
1. E. E.

Kuppenheim [korppenhajm], stad i Baden, kretsen Baden,
vid Murg. 2,040 inv. (1905). K. var förr befäst;
1689 förstördes det af fransmännen. Vid K. stod
5 juli 1796 ett slag mellan 60,000 fransmän under
Moreau och 20,000 österrikare under Latour, hvilka
senare drogo sig tillbaka. - 20 och 30 juni 1849
under badensiska revolutionskriget sammandrabbade
vid K. preussare och de badensiske insurgenterna.
J. F. N.

Kupplantering, landtbr., planteringssätt, hvarvid
plantan sättes på matjorden och rötterna öfvertäc-kas
med lös jord, som bildar en upphöjd kupa, använd i
synnerhet där rötterna af alfvens hårdhet eller högt
stående grundvatten hindras nedtränga till önskvärdt
djup. H. J. Dft.

Kupplog, plogformigt redskap, med vändskifva åt båda
sidor, användes för kupning (se d. o.) och för att
upprensa vattenfåror i tegplöjd åker. H. J. Dft.

Kupriklorid, kem. Se K o p p a r, sp. 973.

Ku prili, turkiska statsmän. Se K ö p r i l i.

Kuprisalter, kem. Se Koppar, sp. 973.

Kuprit. Se C u p r i t och Kopparmalmer, sp. 991.

Kuproklorid, kem. Se Koppar, sp. 973.

Kuprosalter, kem. Se Koppar, sp. 973.

Kupuliférer, bot., namn på fam. CupulijeroR (se C u
p u l a).

Kur (af lat. cura, skötsel) kallas hvarje metod, som
användes till hälsans vårdande och sjukdomars botande,
t. ex. dietkur, drufkur, svältkur, badkur, vattenkur,
medikamentskur, smörjkur, brännvinskur o. s. v. De,
som begagaa en kurort eller kuranstalt, kallas med
afseende därpå k u r g ä s t e r. Jfr Huskurer.
F. B.*

Kur (af fr. cour, hof, uppvaktning; se Co ur),
.uppvaktning vid furstehof eller hos någon förnäm
eller inflytelserik person (jfr Kura). - Göra en dam
sin kur, egna henne kärlig hyllning, fria till hennes
ynnest (jfr Kurtis).

Kur, flod. Se Kura.

Kur- i sammansättning med namn på vissa stater inom
det forna Tyska riket, t. ex. Bajern, Branden-burg,
Pfalz och Sachsen, utmärker, att regenten var
kurfurste (se d. o.).

Kur, indisk folkstam. Se K o l h.

.Kura (af fr. faire la cour a), uppvakta en förman
eller en, som man önskar bli anställd hos. Jfr Cour.

Kura (arab., "klot"), ett spel i Tunisien och

Algeriet, som påminner om det engelska hockey,
men som i dessa länder öfvas endast af ungdom ur
de fattigare samhällsklasserna. Men engelsmännen
och andra européer, som om vintern vistas i nämnda
trakter, ha upptagit det. För kura behöfvas stora
öppna sandfält som i Tell och Sahara. Det spelas där
i trakten af Biskra och Bu Saada.

Kura (armen. och pers. Kur, georg. Mtkvari,
forntidens Kyros), den största floden i ryska
Transkaukasien, upprinner i prov. Kars vid Kysyrdag
2,678 m. ö. h., flyter till en början mot n.,
därefter åt s. ö. genom guv. Tiflis, Jelizavetpol och
Baku, där den genomflyter ett öde stäppområde, och
faller med många armar ut i Kaspiska hafvet, där
den aflagrar stora mängder slam. Längd 1,300
km.; flodområde 155,000 kvkm. De viktigaste
bifloderna äro fr. v. Liachva, Aragva och Jora (med
Alasan) samt fr. h. Aras (se d. o.). K. är segelbar
för ångbåtar till Aras’ mynning (207 km.), för
båtar till Jora (553 km.) samt är flottningsbar till
Borschom (1,000 km.).
J. F. N.

Kurage [-āʃ, -āʃ], fr. courage (se d. o.), mod,
behjärtenhet, tapperhet.

Kura gömma. Se Kurra gömma.

Kurakin, Boris Ivanovitj, furst, rysk statsman,
f. 20 juli 1676, d. 17 okt. 1727 i Paris, gift
med en syster till tsar Peter I:s gemål Eudoksia
Lopuchina, skickades till Italien 1697 för att
studera sjöväsendet och till Rom 1707 för att hindra,
att Stanislaus Leszczyriski erkändes af påfven som
polsk konung. Han var sedan 1709 sändebud i London,
Hannover, Haag och Paris samt deltog i kongresserna i
Utrccht (1713) och Braunschweig. K. var en högt bildad
man med stor diplomatisk skicklighet. Han författade
en intressant skildring af sin sydländska studieresa
och en själfbiograti (till 1709) samt samlade ett
betydande historiskt material (utg. i 7 bd 1890-98
under titeln "Furst Kurakins arkiv" af Siemievskij
och Smoljaninov). A-d J.

Kurama ("blandade"), turkestanskt biandfolk (kir-giser
och usbcker) i Syr-darjas dal, företrädesvis mellan
Taschkent och Ciiodsjent, samt vid dess bifloder
Tjirtjik och Angren.

Kuranda, Ignaz, österrikisk publicist,
politiker, f. 1812 i Prag, d. 1884 i Wien,
till börden jude, uppsatte 1841 i Bruxelles
veckotidningen "Die grenz-boten", hvilken efter
sin förflyttning till Leipzig blef ett viktigt
språkrör för fnhetssträfvandena i Österrike samt
förmedlingen mellan Österrike och Tyskland. 1848
invaldes K. i Vorparlamentet i Frankfurt och
insattes i 50-manna-utskottet. Som ett af dess
ombud sändes K. s. å. till Prag för att söka
vinna Böhmens anslutning till den pågående
tyska enhetsrörelsen. K. invaldes äfven i
nationalförsamlingen, men nedlade i okt. sitt
mandat. "Grenzboten" hade han i juli 1848 afträdt
till G. Freytag och J. Schmidt, men uppsatte i
Wien s. å. "Ostdcutsche post" (1848-66), i ändamål
att kämpa för de tyska intressena i Österrike. Från
1861 till sin död tillhörde K. den nederösterrikiska
landt-dagen och riksrådet.

Kurant (fr. conrant, af lat. cufrrere, löpa), hand.,
gångbar, löpande, gällande. Användt om mynt, har ordet
två betydelser: 1) hufvudmynt i motsats mot skiljemynt
(hvarvid de större hufvudmyn-ten stundom kallas graf
kurant}; 2) faktiskt prägladt och gångbart mynt i
motsats mot icke präglade räk-

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free