- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
323-324

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kurs 2. Hand. - Kurs 3. följd af föreläsningar - Kurschid pascha. Se Guyon, Richard von. - Kursell, Klas - Kur-seme - Kursfördelning - Kursförlustförsäkring - Kurs genom vatten - Kursi - Kursiv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

Kurschid pascha-Kursiv

324

banksedlar, eller b) för växlar, lydande å
utländska myntslag, eller c) för andra värdepapper,
t. ex. obligationer, aktier o. d. - Kursen fastställes
stundom af någon offentlig myndighet (vanligen staten)
och kallas då tvångskurs (se Mynt). I de flesta
fall bestämmes den dock, liksom andra varupris,
genom den mångfald af olikartade orsaker, som
pläga sammanfattas under uttrycket "enligt lagen för
tillgång och efterfrågan". Som hufvud-orsaker, hvilka
göra sig gällande i fråga om kursen å värdepapper,
ma framhållas blott den grad af säkerhet dessa värden
anses erbjuda, deras närvarande ränteafkastning,
jämförd med den ränta, som i allmänhet på samma
tid och ort plägar ernås vid säker placering af
penningmedel, och utsikterna till förhöjning eller
minskning i nämnda afkastning (t. ex. å aktier). När
ett värdepapper betalas med det penningbelopp, hvarå
det lyder, eller när en myntenhet betalas med samma
metallvärde af det myntslag, hvari kursen beräknas,
säges kursen stå på pari (al pari). När mer betalas,
säges kursen stå öfver pari; när mindre betalas, säges
den stå under pari. - Kurserna pläga "noteras" af
enskilda eller af särskildt anställda (ofta edsvurna)
personer: mäklare eller börsdeputerade. Dessa ha att
anteckna och noggrant återge de pris, som för dagen i
medeltal betalts för de olika föremål, som "ha kurs"
(hvilket uttryck på handelsspråket i allmänhet
är liktydigt med "gå i marknaden", "vara föremål
för bytesomsättning") eller regelbundet noteras
på den ifrågavarande platsan, äfvensom att låta
offentliggöra dessa kurssedlar 1. kurslistor. Ofta
anges på kurslistan både det af köpare erbjudna
och det af säljare fordrade priset jämte det vid af
slutade affärer verkligen betalda medelpriset. - På
olika börsplatser - stundom på en och samma plats,
men för olika föremål - äro olika bruk gällande vid
kursnotering. Än tages den inhemska myntenheten eller
ett rundt tal, t. ex. 100 inhemska myntenheter, som
"fast" 1. "oföränderlig valuta", och kurserna anges
i växlande mängder af de utländska myntenheterna,
än tagas de utländska myntenheterna eller bestämda
antal af sådana som fasta valutor, och kurserna anges
i motsvarande föränderliga mängder af den inhemska
myntenheten o. s. v. Så noteras t. ex. i Sverige
växelkursen i kronor per l pund st. och l dollar,
men per 100 riksmark, frcs och holländska gulden,
i England däremot i det främmande landets mynt per l
pd st. Aktier noteras hos oss i det faktiska värdet
per styck, medan obligationer noteras i proc. af
det nominella (d. v. s. 100 tages som pari). I
Tyskland däremot, liksom i Danmark, noteras både
de flesta aktier och alla obligationer i proc. -
Kursförändringarna ge upphof till och påverkas
starkt af flera slags börsaffärer. Se härom
bl. a. A. Courtois fils, "Traité des operations de
bourse", och Saling, "Börsenpapiere", I. - Laglig kurs
(fr. cours léfjal) sägas de penningsorter i ett land
ha, med hvilka en gäldenär enligt lag är berättigad
att gälda sina i landets mynt uttryckta förbindelser.

3. Sammanhängande och metodisk följd af föreläsningar
inom en viss vetenskap; det omfång, till hvilket
läroämnen genomgås för en viss examen eller under en
viss tid; lärotid. 1. H. W-l. 2. J. Lr. (Å.\V:sonM.)

Kurschid pascha. SeGuyon, Richard von.

Kursell, Klas, krigare, son af ståthållaren öfver

stiftet Dorpt Georg K. till Sommerpahlen och Rahn,
gick, jämte ett par bröder (se nedan), i svensk tjänst
och var redan 1561 ryttmästare vid svenska styrkan
i Estland, tog 1561-64 en verksam del i kriget där,
öfverfördes 1564 med sina ryttare till Sverige, där de
sedan kämpade mot danskarna, tillä de 1566 återsändes
till Estland. Vid nyårstid 1567 öfverrumplade K. en
polsk styrka vid Lemsal; men senare, då polackerna
för att hämnas inföllo på det svenska området, led
han i förening med sin förman, Henrik Klasson (Horn),
ett kännbart nederlag vid Runafer (3 febr. 1567). Då
Henrik Klasson icke långt därefter miste öfverbefälet
i östersjöprovinserna, utnämndes K. till fältöfverste
därstädes. I juli-aug. 1568 eröfrade han en del af
ösel, men ingick snart stillestånd med fienden. På
fastlandet öfverraskades han strax därefter af en från
Pernau utgången ströfkår, hvarefter äfven där afslöts
ett stillestånd. 7 jan. 1570 satte han sig jämte några
af sina tyska officerare i besittning af Revals slott
som pant för uteblifven sold och trädde snart i öppen
underhandling med Sveriges fiende hertig Magnus. Men
enär själfva staden Reval stannat i svenskarnas våld,
fick förräderiet inga farligare följder, och natten
till 25 mars vardt K. med sitt anhang öfverrumplad
och tillfångatagen på slottet samt därefter dömd till
döden och afrättad, 3 juni 1570 (se F a r e n s b a c
h 1). - En broder till K., Henrik K., var med om det
förrädiska tilltaget i Reval, men skonades till lifvet
på hertig Karls förbön. En annan broder, J o s t K.,
var i många år och till sin död, 23 april 1606, hertig
Karls ståthållare på, Örebro slott och befallningsman
i Närke samt gjorde hertigen trogna tjänster,
särskildt under Axel Leijon-hufvuds uppviglingar i
Västergötland strax efter Johan III:s död och under
de afgörande händelserna 1598. Se E. Seraphim,
"Der feldoberst Klaus Kursell und seine zeit" (i
"Bibi. livländ. gesch.", bd l, 1897), och F. ödberg,
"Om Klas Kurssell, K. Erik XIV:s och Johan 111 :s
krigsöfverste i Livland" (i Skara läroverksprogram
1899). (Fr. W.)

Kur-seme. Se Kurer.

Kursfördelning. Se Undervisningsplan.

Kursförlustförsäkring (riktigare
Utlottnings-försäkring) för värdepapper afser
att ersätta förlust, som uppstår därigenom, att
värdepapper, hufvudsakligen obligationer, utlottas
med ett kurs-värde under det, för hvilket de
inköpts. Föremål för försäkring äro hufvudsakligen
premielån, obligationer o. d. Denna försäkringsform
har ej kommit till användning i Sverige. I Tyskland
drifves den af ett försäkringsaktiebolag samt af
en del bankirer och banker, och den är där befriad
från all kontroll från statens sida. I detta land
beräknas den förf lust, som uppstår därigenom, att
ett värdepappers inlösningsvärde vid utlottning
är lägre än dess in-köpskurs, årligen uppgå till
omkr. 30 mill. mark. På grund af värdepapperens
ständigt växlande kurs äro premierna oftast beräknade
för en mycket kort tid, ja, vanligen endast för
några få timmar vid tidpunkten för utlottning.
N. V. E. N.

Kurs genom vatten, sjöv. Se Kurs 1.

Kursi, ruinställe. Se G e r a s a 2.

Kursiv (fr. cursif, af lat. cdrrere, löpa), "skrif-ven
med löpande hand"; lutande åt höger (om skrif-och
tryckstil); flyktig, löslig (se nedan). - K u r s i
T skrift betecknar inom bildskriftsystem (såsonä

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free