Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kursiv - Kursk. 1. Guvernement, 2. Hufvudstad - Kurskontrollören - Kurslinje - Kurslista - Kursnotering - Kursor - Kursorisk - Kurssedel - Kursvinkel - Kursvisaren - Kurs öfver grund - Kursör - Kurtage - Kurtén, Joachim - Kurth, Godefroid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
325
Kursk-Kurth
326
hieroglyferna och kilskriften) de enklare, i
hvardags-lag brukade former, som uppkommit genom
förkortning af de äldre, mera monumentala tecknen. Med
kursiv skrift i antika och medeltida handskrifter
menas den lutande, hopbundna skriften. - Kursiv stil
1. endast Kursiv (fr. lettres italiques; ex. kursiv)
kallas den åt höger lutande latinska bok-tryckarstilen
till skillnad från a n t i k v a n (ex. antikva)
och frakturen (ex. fraftur). Den kur-siva stilen
uppfanns af Aldus Manutius i Venezia (de latinska
kursiv-typerna kallades också fordom aldiner) och
förekom första gången i oktavupplagan af Vergilius
1501. (Enligt några forskare var stäm-pelskäraren
Francesco da Bologna kursivstilens uppfinnare.) Den
nyttjas nästan aldrig genomgående till en hel bok,
utan mest inuti antikva till att starkare framhålla
vissa ord eller meningar, äfvensom i accidenstryck. -
Kursiv (1. kursörisk) läsning, flyktig läsning af
en bok (med öfverhoppande af sådana ställen, som man
finner oviktiga eller ointressanta eller, då fråga är
om ett arbete på främmande språk, utan att ge sig tid
att i lexikon uppsöka de ord, hvilkas betydelse man
ej känner); explikationsöfning utan resolvering af
satserna. - Kursivera, understryka ord vid skrifning;
med kursiv stil sätta ord, som i ett manuskript eller
i ett korrektur blifvit understrukna; förenkla ett
bildskrifttecken och göra dess linjer gröfre.
Kursk. 1. Guvernement i Stor-Ryssland, omges
af guv. Tjernigov, Orel, Voronesj, Charkov och
Poltava. 46,456 kvkm. 2,9 mill. inv. (1908). K. är ett
slättland, med lindrig stigning åt ö. och genomfåradt
af en mängd vattendrag, tillhörande dels Dnjeprs, dels
Dons system. Jorden, som öfverst består af den berömda
"svarta jorden", är synnerligen bördig. Klimatet är
kontinentalt, med stränga vintrar (medeltemperatur
för jan. -10°, för juli 20°), men tillåter dock i
s. odlingen af valnötter och kastanjer. 74 proc. af
arealen ligga under jordbruk, och guv. afyttrar
i vanliga år stora mängder spannmål. Biskötseln
lämnar i handeln massor af honung och vax. Mycket
kalk och krita brytes. Industrien är svagt utvecklad;
dess viktigaste produkt är betsocker, därefter mjöl,
brännvin, läder- och tobaksvaror. Omkr. 80–100 tusen
personer söka årligen sin utkomst i andra guv. En stor
del af handeln är koncentrerad på årliga marknader,
i synnerhet Korenaja-marknaden (efter påsk), som
besökes af 30–40 tusen människor. Befolkningen
består hufvudsakligen af stor- (76 proc.) och
lillryssar (24 proc.). Med undantag af ett fåtal
(2 proc.) raskolniker bekänna sig invånarna till
grekisk-katolska läran. – 2. Hufvudstad i nämnda
guv. vid floden Kur. 52,896 inv. (1897). Viktig
järnvägsknut. K. har 16 grek.-ortodoxa kyrkor,
1 katolsk och 1 luthersk, 2 kloster, ett
präst- och ett lärarseminarium, gymnasium
o. a. läroanstalter samt betydlig industri
(läderfabriker, oljeslageri, ångkvarnar m. m.) samt
handel med spannmål, talg, hampa och hampolja etc.
(J. F. N.)
Kurskontrollören, sjöv. Se K o m p a s s, sp. 695.
Kurslinje, sjöv. Se Kurs 1.
Kursiista, hand. Se K u r s 2.
Kursnofering, hand. Se Kur s.
Ku’rsor (lat. cu’rsor, löpare), en ända till senaste
tider bruklig titel på de svenska universitetens
vaktmästare. I 3et utkast till konstitutioner för Upp-
Kursor vid universi-
sala universitet, som finnes i behåll sedan år
1606, har det sjunde kapitlet till öfverskrift: "De
cur-sore" (om kursorn). Han skulle efter rektors bud
kalla till konsistoriets sammankomster och ha vård om
arresten. Kom till hans kännedom, att någon student
gjort ett snedsprång, var det hans skyldighet att
anmäla saken hos rektor. Han var sålunda ett slags
"custos morum" (sedeväktare). Vid rektorsombyten,
installationer, promotioner o. s. v. skulle
kursorerna, iklädda ämbetsdräkter, bära universitetets
silfverspiror och vid det därpå följande gästabudet
passa upp vid bordet. "Ämbetsdräkten" var på
alla sätt rikt sirad. (Den sista kursorsdräkt,
som begagnades i Uppsala, förvaras f. n. i
"Nordiska museet" i Stockholm; se fig.). Äfven de
nuv. universitetsvaktmästarna tära vid högtidliga
tillfällen uniformer, hvilka dock äro ojämförligt
myc- tetet 4 Uppsala på ket enklare än den
gamla kur- i87o-taiet. (Dräkten sorsdräkten.
8ul med blå ränder.)
Kursörisk. Se K u r s i v.
Kurssedel, hand. Se Kurs 2.
Kursvinkel, sjöv. Se Kurs 1.
Kursvisaren, sjöv., en af svenske sjökaptenen
A. Söderström uppfunnen apparat: en tafla med en
visare, som inställes och fastlåses för att ange den
kurs, som skall styras.
Kurs_öfver grund, sjöv. Se Kurs 1.
Kursör (af lat. cufrsor, löpare). 1. (Släpa)
Artill. Se Appareljträn och Lavettage. - 2. Skpsb. Se
G a l a r, sp. 680.
Kurtage [-taJ], hand. Se Courtage.
Kurtén, Joachim, finsk affärsman, landtdags-man,
f. 15 jan. 1836 å kronobostället Fiskarholmen,
Kronoby socken, Österbotten, d. 28 juni 1899 i
Schweiz, student 1852, sedermera anställd i handel,
var 1861-65 kompanjon i firman A. A. Le-von & c:o
i Vasa och dref efter dess upplösning exporthandel
under eget namn. Han blef verkställande direktör
1862 i Föreningsbankens filialkontor i Vasa
och 1879 i Vasa aktiebank. För Vasa stad, till
hvars utveckling han verksamt bidrog, rar han
representant i borgarståndet vid landtdagarna allt
sedan 1872. 1877-78 och 1882 var han borgarståndets
vice talman och 1885, 1888, 1891, 1894 och 1897 dess
talman. Som medlem af statsutskottet 1877-78 och 1882
arbetade han för befästande af ständernas inflytande
på statsbudgeten. M. G. S.
Kurth [ko’rt], Godefroid, belgisk historiker, f. 1847
i Arlon, sedan 1872 professor vid universitetet i
Liége, har inlagt stora förtjänster (bl. a. genom
införande af seminarieöfningar) om den belgiska
historieforskningens utveckling till större
grundlighet och kritisk skärpa. Han uppsatte 1899
och utger den vetenskapliga tidskriften "Archives
beiges". Därjämte är han en af ledarna för de
tysktalande i östra Belgien och har som sådan stiftat
en "tysk
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
