- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
335-336

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kust - Kustartilleri - Kustartillerikadetter - Kustbatteri - Kustbefästning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

335

Kustartilleri-Kustbefästning

336

(Jylland, Holland, Bretagne etc.) hopa sig i
långsträckta kullar och åsar samt därefter af vinden
föras inåt land (dyner). Ett förökande af landets
massa, en till-landning, kan sålunda inträffa. Af-

Kust, där berglagren luta in emot landet (tvärprofil).

Kust, där berglagren luta från landet (tvärprofll).

nötning och bortförande af material eger däremot ruin
på andra, brantare ställen af kusterna, i synnerhet
där dessa bestå af ler- eller grusmassor eller af
lösa jordarter i allmänhet. Vid Englands, Danmarks
och Skånes kuster inkräkta vågorna flerstädes rätt
märkbara partier af landet; kusterna undermineras
och störta delvis ned i hafvet. Byggnader, ja
hela byar ha på sådant sätt gått förlorade. -
Förutom den afnötning och den till-landning, som
kusterna genom vågornas eller ebbens och flodens
verksamhet undergå, äro de utsatta för en långsamt
försiggående höjning eller sänkning, hvarigenom
själfva kustlinjen i viss grad förändras. Man har
nämligen iakttagit, att somliga delar af jorden
(t. ex. Skandinaviens och vissa delar af Englands
kuster m. fl.) småningom höja sig, andra åter långsamt
nedsänkas i förhållande till hafvets medelyta, dock
endast få decimeter på århundradet. - I Norge, Sverige
och flera andra länder har man uti de terrassformiga
afsatserna eller åsformiga vallarna längs flera
kuster, den ena på högre nivå än den andra, ett
bevis för en sådan försiggången landhöjning (eller
vattenminskning?). På Gottlands västkust kunna flera
tiotal sådana strandvallar räknas öfver hvarandra. -
Egendomligt är det förhållandet, att Hollands kuster
äro belägna på lägre nivå än den nuv. hafsytan och
måste genom konstgjorda fördämningar skyddas mot
hafvets ingrepp. E. E. Kustartilleri,
i vidsträckt bemärkelse de befästningar jämte all
dithörande materiel och personal, som finnas vid
ett lands kuster; i inskränkt mening endast nämnda
personal. I Sverige har kustartilleriet erhållit
fast organisation fr. o. m. 1902 och tillhör sedan
dess i sin helhet marinen. Det består af l chef
(generalsperson) samt öfrig personal, fördelad
på 2 regementen, Vaxholms kustartilleriregemente
och Karlskrona kust-artilleriregemente, omfattande
(1911) enligt stat tills. 99 officerare (öfverstar,
öfverstelöjtnanter, majorer, kaptener, löjtnanter och
underlöjtnanter), 166 underofficerare (af l:a graden:
styckjunkare,

flaggjunkare, flaggmaskinister, flaggrustmästare
och stabstrumpetare; af 2:a graden: sergeanter,
stabs-trumpetare, maskinister, rustmästare och
torpedmästare) och 1,361 stammanskap (underofficers*
korpraler, korpraler samt l:a, 2:a och 3:e
kl. kust-artillerister) jämte värnpliktiga. Det förra
regementet bemannar Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs
fästning samt Fårösunds och Hörningsholms kustpositio^
ner, det senare Karlskrona och Älfsborgs fästningar. -
Kustartilleriets materiel utgöres af samtliga
kustpositioners befästningar och öfriga anläggningar,
artilleripjäser med ammunition m. m., torpedbatterier,
minor, strålkastare, minkranpråmar, ångslupar, båtar
m. m. - Före 1902 bemannades kustbefästningarna
i Sverige af armén utom vid Karlskrona, där
artilleribemanningen utgjordes af K a r l s*
krona artillerikår (tillhörande flottan; upprättad
1894). Dock sköttes öfverallt minspärrningarna
af flottans personal likasom äfven före 1894
artilleriet å befästningarna vid Karlskrona. - I
andra länder tillhör kustartilleriet merendels armén,
i somliga, såsom Tyskland, delvis armén, delvis
flottan. Jfr Fästningsartilleri och Kustposition.
H.W-1.

Kustartillerikadetter. Se Kadett, sp. 531.

Kustbatteri, fortif., kustförsvaret tjänande och
antingen öppna eller ock, till skydd mot landstigna
trupper, medelst ett försvarbart hinder slutna
jord-verk eller i berg utsprängda befästningar med
artil-leribestyckning. Ett kustbatteri bör erbjuda
obetydligt och föga synligt mål samt säkerhet
mot våldsamt angrepp. Åt dess flackbanep jäser
ges stor skjutvinkel, hvarjämte sörjes för lätt
ammunitionstillförsel och god maskering. Traverser
anläggas till skydd mot enfilering och för
inskränkning af träffverkan; i desamma inbyggas
ammunitions- och beredskapsrum. Till skydd för hålrum
och bestyck-ning användas numera vanligen betong och
pansar; krönbredden göres 10-12 m. För kustbatterier
är ett jämlöpande och fullt skyddande bröstvärn
tillräckligt. Ett lågt liggande kustbatteri kallas
äfven strandbatteri. Såvidt möjligt läggas dock
kustbatterierna högt dels för att medge stupskott
mot fartygsdäcken, dels för att man skall erhålla
vidsträckt öfverblick öfver vattenytan. Synfältet
sträcker sig nämligen vid l m. höjd ö. h. endast
3,570 m. framåt, men ökas vid 2 m. till 5,048, vid
5 till 7,982, vid 10 till 11,290, vid 30 till 19,554
och vid 50 till 25,246 m. L. W:son M.

Kustbefästning, fortif., en till kustens försvar
och till strid mot fientliga krigsfartyg afsedd
befästning, som i följd af detta sistnämnda
ändamål kan anses ha mera värde, endast om den är
permanent utförd. Kustbefästningars anläggning
sker i enlighet med ku st f ö rs v a r et s
(se d. o.) ändamål framför hamnar och redder,
utanför större floders mynningar, vid smalare lopp
och kanaler samt slutligen äfven, och vid öppnare
kust helst, i förbindelse med land-befästningar
till skydd för särskildt viktiga kustplatser,
framför allt krigshamnar. Anfallsmedlens karaktär
bestämmer kustbefästnins:arnas anordning. Väntas
anfall af fartyg, som äro armerade med svåraste
och mest långskjutande pansarskyddade kanoner,
läggas sålunda de till skydd för namnar och dylika
anläggningar framskjutna verken helst så, att de ej
kunna åtkommas af fartygsartilleriet, hvarjämte för
genomslående af pansar på visst af-’

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free