- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
337-338

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kustbefästning - Kustbevakning - Kustbevakningschef - Kustbildning - Kustdetachement - Kusteskader - Kustfarare - Kustfart - Kustfeber - Kustfiskar - Kustfort

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afstånd verksammaste artilleri uppställes; för
mötande af öfverraskande uppträdande af den
anfallande genast vid krigsutbrottet fordras hög
krigsberedskap hos kustbefästningarna redan under
fredstid; och den stora hastighet, med hvilken
fartygen numera genomgå den farliga zonen, kräfver
dels ett stort antal pjäser, så snabbskjutande
som möjligt, dels anordnandet af hinder (spärrar),
som tvinga till längre uppehåll eller långsammare
fart inom det verksammaste beskjutningsområdet. I
alla andra afseenden, såsom beträffande skyddet mot
den fientliga elden, taktiskt skydd mot landstigna
trupper o. s. v., öfverensstämma fordringarna vid
kustbefästningar med dem vid landbefästningar. De
utföras antingen som jord- eller pansarverk och göras
vanligen som öppna kustbatterier eller som
kustfort (se dessa ord), hvilka senare oftast slutas. En
väsentlig beståndsdel af kustbefästningarna utgöra i
farvattnen anbragta stängselanordningar (se d. o.).
L. W:son M.

Kustbevakning, med ändamål att å rikets kuster
söka förhindra och upptäcka oloflig varuinförsel
och andra brott emot tullförfattningarna äfvensom
öfverträdelser af öfriga författningar, hvilkas
efterlefnad det tillhör tullverket att öfvervaka,
bestrides i Sverige af utmed kusten förlagd civil
kustbevakningspersonal (kustöfveruppsyningsmän,
kustuppsyningsmän, kustvakter, kustroddare), hvilken,
fördelad i posteringar, verkställer patrullering
dels till sjöss, dels ock till lands. I Stockholms
skärgård handhas chefskapet af öfverinspektoren
vid tullbevakningsinspektionen i Stockholm,
i Skåne och Blekinge, i Hallands samt Göteborgs
och Bohus län af särskilda kustbevakningschefer,
hvaremot den öfriga kustbevakningspersonalen står
under befäl af respektive tullförvaltare i de olika
tullkammardistrikten. Under kustbevakningschefen
i Hallands samt i Göteborg och Bohus län lyda 10
kustöfveruppsyningsmän, 25 kustuppsyningsmän,
7 kustvakter och 101 kustroddare, under
kustbevakningschefen i Skåne och Blekinge 12
kustöfveruppsyningsmän, 22 kustuppsyningsmän,
29 kustvakter samt 77 roddare, under
öfverinspektoren vid tullbevakningsinspektionen
i Stockholm 1 kustöfveruppsyningsman, 2
kustuppsyningsmän och 6 kustroddare samt under
tullförvaltarna på öfriga delen af östkusten 4
kustöfveruppsyningsmän, 18 kustuppsyningsmän,
5 kustvakter och 45 kustroddare, hvarjämte som
bemanning å bevakningsångaren inom Haparanda
tullkammardistrikt tjänstgöra 1 öfveruppsyningsman,
1 uppsyningsman samt 2 vaktmästare. Aflöningen
utgår med lön, tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg, hvarjämte tillkommer jakt- och
båtlega. Cheferna åtnjuta ersättning enligt gällande
resereglemente. Bevakningscheferna utnämnas af
K. M:t, den öfriga kustbevakningspersonalen af
Generaltullstyrelsen. Jfr Gränsbevakning.
E. R-s.

Kustbevakningschef. Se Kustbevakning.

Kustbildning. Se Kust.

Kustdetachement, krigsv., kallas de vanligen
små afdelningar af kavalleri eller infanteri,
som vid krigsutbrott eller vid kustbevakning för
neutralitetsskydd e. d. utsättas utefter en kust
för att iakttaga densamma, hindra landstigning af
smärre fientliga afdelningar och anmäla, om större
sådana nalkas. Detachementen böra träda i närmaste
beröring med
kustbevakningen och kustsignalväsendet och böra stå
i telegrafisk förbindelse med högre befälhafvare
eller, där sådan förbindelse icke finnes eller kan
åstadkommas, ha velocipeder eller automobiler till
hands för öfverbringande af meddelanden. C. O. K.

Kusteskader, sjöv. Se Eskader, sp. 869.

Kustfarare, fartyg, som drifver handel eller fraktfart
längs ett lands kuster eller inre farleder. Uttrycket
begagnas mest om mindre segelfartyg.
L. H.*

Kustfart l. Kabotage (fr. cabotage), den handel
och varutransport, som sjöledes eger rum längs ett
lands kuster, floder, kanaler och insjöar. Kustfarten
drifves dels med smärre segelfartyg, t. ex. slupar,
jakter, skonare, hvilka hufvudsakligen föra rå- och
byggnadsmaterialier samt landtmannaprodukter, dels
med större eller mindre ångare, som hufvudsakligen
föra styckegods. Vissa nationers fartyg ha rätt att
idka sjöfart vid andra länders kuster. Detta beror
dock på ömsesidiga överenskommelser eller traktater.
L. H.*

Kustfeber, detsamma som klimatfeber (se Malaria).

Kustfiskar. Se Fiskar, sp. 416–417.

Kustfort, fortif., en vanligen sluten kustbefästning
med en bestyckning af flera olika pjässlag samt med
infanteriförsvar mot anfall från landsidan, om sådant
kan befaras. Fartygskanonernas utomordentligt
stora skottvidd tvingar oftast till ett långt
framskjutande af kustforten, som sålunda ofta få
anläggas på sandbankar, skär eller konstgjorda holmar;
de kallas vanligen sjöfort. Trång byggnadsplats och
dyrbar grundläggning tvinga vid sådana vanligen till
utrymmets inskränkande till det minsta möjliga. Före
det räfflade artilleriets införande byggdes därför
sjöforten oftast som kasematterade torn i en eller
flera våningar. När så det räfflade artilleriet
infördes, sökte man först skydda sig mot dess granater
genom att ersätta sköldmurarna med pansarplattor
(England), men öfvergick sedan till bepansring af
hela artillerivåningens yttersidor, och slutligen
bepansrades äfven granitsockeln. På dessa tornforts
öppna plattform (vid Plymouth, Spithead och Bermuda)
ämnade man sedan uppställa vridbara pansartorn
för svåraste kanoner, men detta kom aldrig till
utförande. Då skjutförsöken vid Shoeburyness 1884
ådagalagt ohållbarheten af de pansrade kasematterna,
öfvergick England till artilleriets uppställning
på öppen vallgång. Brialmont föreslog sjöfortens
utförande som massiva betongbyggnader med afrundad
framkant och uppstigande krön samt pansarskydd för
artilleri, belysning och observationsplatser. Man
kan äfven ommantla den i betong utförda och
alla hålrum inneslutande byggnaden med sand samt
anordna krönet till artilleriuppställningsplats
som vid ett kustbatteri (se d. o.). På så sätt är
Middelgrundfortet vid Köpenhamn utfördt, hvarjämte det
omgifvits med en vågbrytare samt patrullgång, hvarvid
mellanrummet bildar en våt graf, som i ryggen vidgar
sig till en liten hamn. De starkaste kustforten
äro dock de i berg insprängda med pansarskydd
eller själfsänkande lavettage för kanonerna,
synnerligast som man vanligen kan ge sådana fort ett
jämförelsevis högt läge. Vid kusten eller på öar,
där större byggnadsplats finnes, byggas kustforten i
polygonalform och i öfrigt som kustbatterier eller
jordverk med en rad pansartorn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:45 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free