- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
417-418

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnorörelsen - Kvinnosaken - Kvinnosakskvinna - Kvinnosjukdomar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

417

Kvinnosaken-Kvinnosjukdomar

418

kvinna, 1858 myndighet vid 25 år (1884 vid 21} samt
1863 kvinnans kommunala rösträtt som en naturlig
följd af rätten att råda öfver förmögenheten. Med
tillträde till vissa lägre statstjänster (från
1850-talet) följde också tillika det till de
därtill förberedande kurserna, såsom Musikaliska
akad. !1856), Gymnastiska centralinstitutet (1864)
och konstakad. (1866). Nya bildningsanstalter enkom
för lärarinnor voro folkskollärarinneseminarierna
(1859) och Högre lärarinneseminariet (1861). 1870
fick kvinna rätt att aflägga mogenhetsexamen, studera
medicin och praktisera som läkare och 1873 rätt att
aflägga alla examina vid universiteten med undantag
af juris licentiatexamen och examina vid teologisk
fakultet (om de första kvinnliga doktorspromotio-nerna
i Sverige se Doktor, sp. 637).

Ett svenskt kvinnosaksorgan uppkom först 1859,
"Tidskrift för hemmet", red. af S. Adlersparre (se
d. o.) och R. Olivecrona, den första organisationen
var Föreningen för gift kvinnas cganderätt 11873);
sedermera kommo Fredrika-Bremer-förbundet (1884;
organ: "Dagny") och åtskilliga mer eller mindre
fackliga föreningar, numera sammanslutna i
Internationella kvinnoförbundet. 1898 började en
socialdemokratisk kvinnorörelse genom stiftandet af
Stockholms allmänna kvinnoklubb, och de organiserade
arbeterskorna beräknas nu till omkr. 15,000 ’organ:
"Morgonbris"), men detta hör mera till arbetarrörelsen
än till kvinnorörelsen. 1902 bildades de första
föreningarna för kvinnans politiska rösträtt. Bland
reformer, som genomförts, må nämnas gift kvinnas
rätt att förvalta egen arbetsförtjänst m. m. (1874),
tillträde till fattigvårdsstyrelsc och skolråd (1889),
tillträde till vissa lägre läkartjänster (1903),
äfven möjlighet till professurer, lektorat m. m. och
högre läkartjänster (1909). 1911 finnas i Sverige
35 kvinnliga läkare samt 2 universitetsdocenter
(litteraturhistoria och fysik). Kvinnor studera numera
äfven teologi och juridik (Elsa Eschelsson, docent
i civilrätt i Uppsala, d. 1911) samt äro synnerligen
verksamma på det sociala området. Skyddslagstiftningen
för kvinna har sedan 1900 varit inskränkt till förbud
mot arbete i grufva eller stenbrott under jorden samt
förbud för barnaföderska att deltaga i industriellt
arbete inom 4 veckor efter barnets födelse. 1909
beslöt emellertid riksdagen förbud mot nattarbete för
kvinna, trots motstånd från både den borgerliga och
den socialdemokratiska kvinnorörelsen. S. å. fingo
kvinnorna valbarhet till alla kommunala inrättningar
utom landstingen, och gift kvinna fick dessutom
så godt som obegränsad kommunal rösträtt. 1910-11
invaldes 40 kvinnor bland stadsfullmäktige i olika
delar af landet. Beträffande den politiska rösträtten
begärde riksdagen 1906 därom af K. M:t en utredning,
af hvilken den statistiska delen 1908 och den
statsrättsliga 1911 förelåg färdig. 1906 upptogs
frågan på socialdemokraternas, 1907 på det liberala
partiets arbetsprogram. Utom frågan om de politiska
rättigheterna återstå ännu frågan om målsmanskapet
och moders rättigheter samt en mängd sedlighets-
och lönefrågor olösta.

Litt.: Långö och Bäumer, "Handbuch der
frauen-bewegung" (1901-06), L. Frank, "Essai sur
la condition politique de la femme" (1892) och "La
femme dans les emplois publiques" (1893), J. S. Mill,
"Ön subjection of \vomen" (1869; sv. öfv.

1871), K. Schirmacher, "Die möderne frauenbewe-gung"
(1909), H. Lange, "Die frauenbewegung in ihren
modemen problemen" (1903), E. Key, "Kvinnorörelsen"
(1909), H. Blackburn, "Women’s suffragc in Great
Britain" (1902), S. B. Anthony och I. H. Harper,
"History of woman’s suffrage in America" (1883-1900),
D. Hjort, "Kvindenetsbevcgelsen i Nord-Amerika"
(1904), A. Zimmern, "Kvinnornas rösträtt i skilda
länder’"’ (1911), A. Gripenberg, "Reformarbetet till
förbättrande af kvinnans ställning" (1893-1903),
S. L-d Adlersparre och S. Leijonhufvud, "Fredrika
Bremer" (1896), E. Wik-mark, "Die frauenfrage" (1905;
med speciell hänsyn till svenska förhållanden),
G. Stjernstcdt, "Den svenska kvinnans rättsliga
ställning" (1904), L. Wahlström, "Nutidsfrågor"
(1904), "Nya nutidsfrågor" (1907), "Den svenska
kvinnorörelsen" (i "Heimdals folkskrifter", 1904),
"Statsintresset och kvinnans rösträtt" (1909),
tidskriften "Dagny", Statist, centralbyråns
"Redogörelse ang. valrätt till Andra kammaren
1900" (afgifven 1908) och C. A. Reuterskiöld,
"Om utvecklingen och tillämpningen i utlandet
af idéen om kvinnans politiska rösträtt" (1911).
L. W-m.

Kvinnosaken, en förr gängse beteckning för
kvinnorörelsens (se d. o.) mål.

Kvinnosakskvinna, för kvinnosaken arbetande och
agiterande kvinna. Ordet, som var synnerligen vanligt
under 1880-talet, erhöll snart en stämningston af
hån och ringaktning.

Kvinnosjukdomar, Underlifslidanden, sjukdomar
af olika natur, som äro lokaliserade i kvinnans
könsorgan. De vanligaste äro inflammationsprocesser
i de hithörande slemhinnorna, oftast förekommande
under den period af kvinnans lif, då könsorganen
tagas i anspråk för könsumgänge och fortplantning,
samt i flertalet fall orsakade af infektion. Om
de smittsamma könssjukdomarna se G o-norré,
Schanker och Syfilis. - Kal ärr åla tillstånd
kunna stå i sammanhang med cirkulationsrubbningar,
vissa akuta och kroniska sjukdomar i kroppens
öfriga organ, blodförändringar ("blodbrist",
"bleksot"), nedsatt nutrition, sexuella excesser,
onani. Under menstruationen äro de ifrågavarande
organen särskildt känsliga för skadliga inflytelser,
och under hafvandeskapet, vid förlossningen samt
under den närmast därpå följande tiden grundläggas
i många fall långvariga lidanden. V a g i-n 11
i s 1. k o l p 11 i s är en katarr i moderslidan
(lat. vagina, grek. ko’lpos). Den ger sig till känna
genom afsöndring af ett sekret, som innehåller var
i större eller mindre mängd samt epitelceller,
af-stötta från slemhinnan. En cervikalkatarr,
d. v. s. katarr i lif moderhalsen (cervix uteri),
åtföljes af en rikligare, ofta slemmig sekretbildning
(flytning, hvit fluss). Flytningen medför en hel del
obehag för kvinnan, men de föreställningar man haft,
att den skulle utöfva ett skadligt inflytande på
kroppen i dess helhet, äro säkerligen öfverdrifna. De
fullkomligt godartade förändringar, som en sådan
katarr framkallar i lifmodertappens slemhinna, gingo
förr under det alldeles vilseledande och bedröfligt
skrämmande namnet "sår på lif modern". Retningen å
slemhinnan ger stundom anledning till polypbild-niny,
hvarigenom oregelbundna blödningar kunna uppstå. E
n d o m e t r 111 s, d. v. s. inflammation i
lifmoderslemhinnan, karakteriseras i sitt kroniska

Tryckt den 2/511 Ord, som saknas under K. torde
sökas under C.

15 b. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:48:13 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free