- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
501-502

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkohistoria. 2. Svensk - Kyrkohistoriska föreningen - Kyrkohistorisk årsskrift - Kyrkohärbärge - Kyrkohären - Kyrkohöghet - Kyrkoinspektorer - Kyrkojord - Kyrkokalender - Kyrkokantat - Kyrkokista - Kyrkokommun - Kyrkokonsert - Kyrkoköpinge - Kyrkolag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

501

Kyrkohistoriska föreningen-Kyrkolag

502

historia" (1902-10). De viktigaste nya
undersökningarna till de religiösa rörelsernas
historia under 1700-talet äro N. Jacobsso n,
"Den svenska herrn-hutismens uppkomst" (1908),
och E. Linder-hoim, "Rosén" (1911); J. A. Eklund
behandlar "Andreas Rydelius och hans lifsåskådning"
(1890). E. Haller tecknar "Svenska kyrkans mission i
Lappmarken under frihetstiden" (1896); Swe-denborg
är f. n. föremål för liflig forskning. 1800-talcts
teologiska historia belyses af bl. a. G. A u-lén
(Reuterdahl, 1907, och flera uppsatser), D. Fehrman
(Wingård, 1908, 1911), S. W i e s e 1-gren
(P. Wiesc-lgren, 1907) och G. Billing, "Minne af
A. N. Sundberg" (1900); den frireligiösa rörelsen
af bl. a. K. Henning, "Bidrag till kännedom om de
religiösa rörelserna i Sverige och Finland efter
1830" (1891), och med stor stoffrikcdom, om ock
okritiskt och från partiståndpunkt, af E. J. E
k-mans betydande "Den inre missionens historia
från början af 18:e årh. till nuvarande tid"
(5 dlr, 1896 -1902). Ett förs’k till öfversiktlig
framställning af Sveriges kyrkohistoria under
1800-talet föreligger i K. F. Lundin, "Kyrkohistoria
för hemmet" (III: l, 1908). - Kultens och predikans
historia har med framgång upptagits till behandling
af bl. a. 0. Qvensel, "Bidrag till svenska liturgiens
historia" (1890, 1893), flera smärre publikationer
och "Ho-miletik" (3:e uppl. 1910; svenska predikans
historia), E. Rodhe, "Dopritualet i svenska
kyrkan efter reformationen" (1910) och "Schartau
såsom predikant" (1909), H. W. Tottie, "Spegel
som katckct och homilet" (1891), och G. Lizell,
"Svedberg och Nohrborg" (1910) och "Högmässoritualet
under 1600-talet" (1911). Psalmhistorien har
fått en ny bearbetare i E. L i e d g r e n. Den
kyrkliga konstens historia i Sverige utforskas
med växande ifver af bl. a. E. Wrangel, A. Romdahl,
S. Ambrosiani, O. Rydbeck, H. Frölén, K. K. Meinander
(finne), J. Roosval och K. af Ugglas; den af de båda
sistnämnde ordnade utställningen af äldre kyrklig
konst i Strängnäs 1910, liksom skrud-kammarens i
Uppsala domkyrka inredande 1908 genom H. Lundströms
initiativ, betydde viktiga insatser. Äfven ett
utländskt arbete kan här nämnas: F. B u m p u s,
"The cathedrals and churches of Nor-way, Sweden
and Denmark" (1908). - Bland bidragen till Finlands
kyrkohistoria må nämnas H. R å b e r e h, "Teologiens
historia vid Åbo universitet 1640-1827" (1893, 1901),
J. Gummerus’ arbeten om biktväsendets historia i
svenska medeltiden (1900), om Mikael Agricola (1903)
och Magnus Tavast (1908); vidare J. S. P a j u l
a 1898 och M. R o-s e n d a l 1903-10 (arbeten på
finska om landets pietisms hist.), A. N e o v i u s
(i Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar),
0. Grotenfelt (1908; Joh. Gezelius, S. Porthan)
och A. S i m o-1 i n, "Wiborgs stifts historia"
(1909). Svenskarnas i Amerika kyrkohistoria skildras
af bl. a. 0. Norberg, "Svenska kyrkans mission vid
Delaware" (1893), och E. N o re l i us, "De svenska
lutherska församlingarnas historia i Amerika" (1890;
utförlig). - Det sista skedets rika kyrkohistoriska
forskning har ej inom Sverige bragt någon modern
sammanfattande framställning; denna uppgift har
på ett förtjänstfullt sätt lösts af en utlänning,
biskopen af Salisbury John Wordsworth ("The national
church of Sweden", 1911). l o. 2. Hj. H~t.

Kyrkohistoriska föreningen stiftades i dec. 1899 i
Uppsala på initiativ af professor A. H. Lundström i
syfte att "väcka och vårda kyrkohistoriskt intresse
och genom utgifvandet af regelbundna skriftserier
främja kännedomen om vår fädernekyrkas ge-nomlupna
utveckling". Föreningen utger sedan 1900 dels den
årligen utkommande Kyrkohistorisk årsskrift, dels
särskilda publikationer i form af bilagor. Bland
de senare märkas protokollen från mäster Abrahams
(ärkebiskop Abr. Angermanni) räfst, Synodalstatuter
från den svenska medeltidskyrkan, utg. af professor
J. Gummerus, biskop Joh. Rudbeckius’ kyrkostadgar
för Västerås stift, utg. af H. Lundström, Olof
Wallquists själf biografiska anteckningar och biskop
A. 0. Rhyzelius’ anteckningar om sitt lefverne,
utg. af J. Helander, Svenska syno-dalakter efter
1500-talets ingång, utg. af H. Lundström (l:a serien,
synodalakter från ärkestiftet, förelåg 1908 komplett)
samt Akter rörande ärkebiskopsvalet i Uppsala 1432,
utg. af A. Lindblom, öfver de 10 första årgångarna
af Kyrkoh. årsskrift med bilagor uteafs 1910 ett af
G. Walli utarbetadt Systematiskt regis’er. Årsskrifen,
som blifvit ett värdefullt centralorgan för den
svenska kyrkohistoriska forskningen och jämte
afhandlingar inne-hiiller strödda meddelanden och
aktstycken, granskningar och litteraturöversikter,
har alltifrån början redigerats af H. Lundström;
den lämnas, jämte bilagor, åt föreningens medlemmar
mot årsafgiften, 5 kr.

Kyrkohistorisk årsskrift. Se Kyrk o historiska
föreningen.

Kyrkohärbärge, kam. Se T i ön d e bo d.

Kyrkohären. Se Church a r m y.

Kyrkohöghet. Se Höghetsrättigheter.

Kyrkoinspektorer, förr tjänstemän inom Skåne,
Blekinge, Halland och Bohus län, med åliggande att en
hvar inom sitt distrikt (eH flertal församlingar)
enligt k. instr. af 1697 omhänderha vården och
inseendet öfver kyrkorna och deras egendom samt
förvaltningen och redovisningen af kyrkomedlen
m. m. Dessa tjänster indrogos på grund af k. br. 4
sept. 1811, hvarvid de inspektörerna åliggande
göromålen öfverflyttades på kyrkoherdarna och
kyrkvärdarna i hvarje församling. Redan 1682 hade
förutvarande liknande befattningar i Linköpings och
Växjö stift afskaffats. Enligt k. instr. 27 aug. 1817
skulle vid Lunds domkyrka finnas en kyrkoinspektor,
i hufvud-sak motsvarande sysslomännen vid andra
domkyrkor. Då vid utfärdandet 17 nov. 1859 af
stadga ang. vården och förvaltningen af Lunds
domkyrka och dess egendom närmaste vården och
förvaltningen öfverlämnades till domkyrkorådet,
bibehölls så till vida inspcktorstjänsten, att
det bestämdes, att domkyrkorådet egde sig till
biträde antaga bl. a. en kamrerare eller inspektor.
C. v. O.

Kyrkojord. Se Kyrkoegendom.

Kyrkokalender. Se Kalender 1.

Kyrkokantat, mus. Se Kantat.

Kyrkokista. Se Kyrkkista.

Kyrkokommun. Se Kommun, sp. 647.

Kyrkokonsert, mus. Se Kantat och Konsert, sp. 802.

Kyrkoköpinge, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 540
har. 233 inv. (1909). Annex till Gylle, Lunds stift,
Skytts kontrakt.

Kyrkolag, den särskilda, af statens lagstiftande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free