- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
597-598

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärrsångarsläktet - Kärrsälting - Kärrtistel - Kärrugglan - Kärrvipan - Kärråkra - Kärsämäki - Käsemarkskansen - Käsmark - Kästner, Abraham Gotthelf - Kättare - Kätte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

597

Kärrsälting-Katte

598

rostbruna, undre kroppsdelarna hvita, med svagt
rostgul anstrykning. Längd omkr. 14 cm. Denna sångare
häckar allmänt från Skåne till långt upp i Norrland,
saknas dock i Lappland. Den uppehåller sig i vassar,
i hvilka den flitigt är i rörelse. De 5-6 äggen
äro smutshvita eller rostgrå, med bruna prickar
och streck. Fågelns sång är liflig och rätt vacker,
om ock något skärande. - Traströrsångaren, C. tur
doldes, är ofvan mörkbrun, under rostgul-aktigt hvit,
ljusare på strupen och bröstets midt. Genom ögat går
ett gulhvitt otydligt band. Fågelns längd utgör 19
cm. Arten är hemma i nästan hela Europa ända upp
i Danmark, äfvensom i västra Asien (möjligen hör
en vid Göteborg anträffad kärrsångare till denna
art). Sången är mycket stark och föga behaglig. -
Rörsångaren, C. arun-dinacea, har öfre kroppsdelarna
gråbruna, med rostbrun anstrykning, i synnerhet
på öfvcrgumpen och öfre stjärttäckarna, strupen
rent hvit, bröstet, magen och undergumpen hvita,
med svagt rostgul eller rostbrun anstrykning på
bröst och sidor. Fågelns längd är omkr. 14 cm. Den
häckar allmänt i vassar på flera ställen i södra
och västra Skåne samt vid Göteborg. Sången är svag
och föga behaglig. Boet fästes mellan vass-strån. -
Kärrsångaren, C. palustris, har öfre kroppsdelarna
gråbruna med grönaktig anstrykning, undre
kroppsdelarna hvita, med smutsgulaktig anstrykning
på bröstet och sidorna, vingpennorna mörkbruna, de
innersta med breda, blågrå kanter. Storleken som
hos föregående art. Kärrsångaren häckar sällsynt
i södra och sydvästra Skåne, vistas i säd, gräs,
nässlor o. s. v. i närheten af våta ställen,
sjunger utmärkt väl och bygger lågt öfver marken.
C. R. S. (G. G.)

Kärrsälting, bot., namn på Triglochin palustre.

Kärrtistel, bot., namn på Cirsium palustre. Se
Fallskärm och Tistel.

Kärrugglan, zool. Se U g g l e s l ä k t c t.

Kärrvipan, zool. Se S t r a n d v i p s l ä k t e t.

Kärråkra, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 1,704
har. 289 inv. (1909). Annex till Börstig, Skara stift,
Falköpings koi trakt.

Kärsämäki [kärr-], konsistoricllt pastorat af 2:a kl.,
Kalajoki kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleå-borgs
län, Haapajärvi härad, Piipola domsaga. Areal 688
kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,985 pers. (1908).
A. G. F.

Käsemarkskansen [W-], en fyrhörnig bastionsbefästning
vid Danzig, äfven kallad D a n z i g e r-skans,
anfölls förgäfvcs af Gustaf II Adolf 23 maj 1627,
men intogs 4 juli, hvarefter den istånd-sattes. I
febr. 1657 lät Karl X under sitt anfall på Danzig
genomsticka dammarna vid Käscmark, men den åsyftade
verkan uteblef. L. Wrson M.

Käsmark [ka’-], stad i Ungern. Se Késmårk.

Kästner [ka’-], Abraham G o 11 h e l f, tysk
matematiker, poet, f. 1719 i Leipzig, d. 1800 i
Göttingen, blef e. o. professor i matematik 1746 i
Leipzig och 1756 professor i matematik och fysik i
Göttingen samt 1763 äfven direktor för astronomiska
observatoriet där. Som matematiker öfvade K. stort
inflytande dels genom sina många, i flera upplagor
utkomna läroböcker, dels genom sina ovanligt klart
hållna och talrikt besökta föreläsningar. Bland
hans matematiska skrifter må nämnas A strö-nomische
abhandlungen (1772-74), Anfangsgrunde

der arilli metik, geometrie, ebenen und spliäriscJien
Irigonnmelrie und der perspcklive (1758; många
nya uppl.) samt Geschichle der malhemulik (1796
-1800). Sistnämnda arbete innehåller, ofta under
en högst bisarr form, en samling referat af ett
stort antal matematiska skrifter och är, ehuru
ofullbordadt, ännu af värde som en materialsamling,
på grund af de många där berörda svåråtkomliga
skrifterna. Svenska Vet. akad., hvars led. K. var
(sedan 1751), förvarar i sina handlingar en uppsats
af honom: Om geometriska aberralioner (1753). En
vida större tjänst gjorde han akademien genom att på
tyska öfversatte dels dess "Handlingar" (1749-81),
dels ett antal band af döss "Nya handlingar"
(1784 -92, delvis i förenhg med Brandis och Link)
och sålunda göra dessa tillgängliga för en större
allmänhet. Som poet var K., i synnerhet under sina
yngre år, en af Gottschcds trognaste anhängare. Som
prosaist egde K. en klar och öfvad, men alltför
bred och därför i längden tröttande stil. Bland
hans många litterära arbeten inom skilda områden
må nämnas den prisbelönta skriften Sur les dcvoirs
qui résullent de la conviction que les événe-ments
forluits dépendent de la volonlé de Dicu (1751)
och hans träffande epigram, af hvilka Kiirsch-ners
"Deutsche nationallitteratur" i bd 73 ger ett urval.
d- F.)

Kättare, den, som af viker från en kyrkas lära (se
Ka U er i).

Katte, landtbr., en afbalkning, afsedd för smärre
husdjur fsvin eller får) eller för större husdjur
under uppväxttiden (kalf, föl och ungkreatur). Katte
för spädkalf bör beräknas till 1,5 kvm. och bör
helst förses med ett lösgolf af läkt, som lägges
omkr. 30 cm. öfver ladugårdsgolfvet, hvarefter
mellanrummet fyllcs med torfströ; katten håller sig
därigenom torr, och golfdrag undvikes; krubba för
kraft-fodret anbringas helst utanför, för undvikande
af förorening. För ett föl efter afvänjningen beräknas
utrymmet till 10 kvm. och för flera föl tillsammans 5
kvm. per djur. Hållas flera föl tillsammans, bör hvart
och ett ha sin särskilda krubba. För ungkreatur, som
hållas flera tillsammans, erfordras minst 2 kvm. per
djur, och kättar för svin böra ha följande storlek:
för f argalt 4,5-5 kvm., för afvels-sugga med grisar
3,5-4 kvm., för ett gödsvin ensamt l,e-2 kvm., för 2-4
tillsammans 1,2-1,6 kvm. pr st., för 1-åriga svin, 3 å
4 tillsammans, l kvm. och för V*-1/2-åriga ungsvin O,s
-0,8 kvm. pr djur. Kättar för ungkreatur förses helst
med ett foderbord utanför katten med särskiM öppning
för hvarje djur. I svinkättar användes bäst cementgolf
med tillräcklig lutning för urinens afle-dande,
och en del af katten belägges med en träpall till
lägerplats. I kättar för får användes lämpligen golf
af stampad lera belagdt med ett omkr. 15 cm. tjockt
gruslager; utrymmet beräknas för en spring-bagge till
omkr. 2 kvm., för moderfår med lamm

Ord, som saknas under K. tnrrtfi snkas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free