- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
603-604

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köberle, Georg - Köbke, Kristen Schjellerup - Köchlin - Köchly, Hermann August Theodor - Köedt, Andreas Peschke - Köge - Kögel, Theodor Johannes Rudolf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

603

Köberle-Kögel

604

Köberle [k5’-], Georg, tysk dramaturg, f. 1819,
d. 1898, författade åtskilliga dramer (samlade
i Dramalische werke, 2 bd, 1873), var verksam
som teaterledare och skref ett stort antal
tcatcrbroschyrer, i hvilka han påyrkade reformer inom
det tyska teaterväsendet.

Köbke [kö’-], Kristen Schjellerup, dansk målare, f. 26
maj 1810 i Köpenhamn, d. 7 fc.br. 1818, studerade
från sitt 12:e år vid konstakademien och i Lorentzens
och Eckersbergs skolor. Bland Eckersbcrgs elever var
han en af dem, som med största talang idkade såväl
figur- som landskapsmålning. Hans porträtt utmärkas
genom utomordentlig ärlighet och sanning i form och
färg; detsamma kan sägas äfven om hans studier från
Köpenhamns utkanter och omgifningar. 1838-40 vistades
K. i Italien. Hans arbeten äro dels bilder från
det gamla idylliska Köpenhamn: Norra Kaslellporlen
(i Glypto-teket), Från dosseringen vid Snrledamvsö
(med två flickor på en brygga, väntande en roddbåt
i stilla lugn sommaraftonsdager), Sommarmorgon på
Öster-bro (liksom den föregående på Konstmuseet),
Utsikt vid Kaslelhallen och Frederiksbergs slott,
sedl från Jocgerbakken (m. fl. i Hirschsprungska
samlingen), Viken vid kalkbränneriet (galleriet på
Nivågård), dels folktyper i landskap (Cigarrsäljaren),
dels porträtt af familjemedlemmar, kamrater och
andra (flera af dem finnas på konstmuseet och i
Hirschsprungska samlingen). Hans hufvudarbete från
Italien är Morgon vid kusten af Capri (Konstmuseet). I
känslans äkthet och innerlighet och utförandets
kärleksfulla konstnärsglädje står K. i allra främsta
ledet bland danska målare. Jfr E. Hannover, "Ma-leren
Ch. Köbke" (med katalog öfver K:s arbeten, 1893).
rh. W. (G-gN.)

Köchlin 1. Koechlin fkö’ch-], en framstående släkt af
industriidkare i Muhlhauscn (Elsass), hvars äldsta
fabrik för bomullsväfnadcr grundades 1746 af Samuel
K. (f. 1719, d. 1771) i förening med J. Schmaltzer och
H. Dollfus. Flera medlemmar a.f denna familj ha vid
sidan af storartad industriell verksamhet deltagit i
det politiska lifvet som märer i sin fädernestad och
som folkombud i franska riksförsamlingar. En sonsons
son af Samuel K., Joseph K.-Schlumberger (f. 1797,
d. 1863), gjorde sig ett namn äfven som geolog.

Köchly [kö’ch-], Hermann August Theo-dor, tysk
filolog, f. 1815, d. 1876, blef 1840 lärare
vid Kreuzskolan i Dresden, uppträdde 1846 -48,
som medlem af en undervisningskommitté, mot
latinformalismen i gymnasierna och invaldes 1849
i sachsiska Andra kammaren, där han slöt sig
till vänstern. Han måste s. å. fly till följd af
delaktighet i majtilldragelserna och bosatte sig då i
Bruxcllos. Han kallades till professor i Zttrich 1850
och i Heidelberg 1864, var 1871-73 deputerad i tyska
riksdagen och tillhörde där "framstegspartiet". -
K. egde stor vältalighet och förmåga att

lefvande framställa antiken. Hans forskningar rörde
sig förnämligast kring de grekiska epikerna och
krigsskriftställarna. Han utgaf "Quinti Sinyrnsei
posthomerica" (1850-53), Hcsiodos (bd I, 1870)
m. fl., inom den homeriska kritiken De Iliadis
car-minibus disserlaliones (1856-59), Iliadis
car-mina XVI in usum scholarum restituta (1861), De
Odyssece carminibus dixserlaliones (1862-63) samt, i
förening med W. Riistow, Geschichte des griechi-schen
krieyswesens (1852), Griechische kriegsschrift-stcller
(2’bd, 1853-55, med tysk öfv.) och Ein-leilung in
Cäsar’s kommentarien uber den gallischcn krieg (1857)
m. m. Opuscula academica (2 bd, 1853-56), Akademische
vorlräge und reden (1856, 2:a bd 1882, postumt),
Opuscula philologica (1881 -82) m. fl. vittna om hans
mångsidighet och skarpsinne. Se biogr, af Hug (1878)
och Böckel (1904).

Köedt [kot], Andreas Peschke, dansk affärsman,
politiker, f. 23 sept. 1845 i Flensborg, arbetade
1864-67 på ett handelskontor i Manchester,
hvarefter han var handelsresande för en dansk
firma där. 1875 slog han sig ned i Köpenhamn
som grosshandlare och chef för en omfattande
manufakturhandel med en centralaffär ("messen")
för en mängd provinsköpmän samt upprättade senare
en gardinfabrik. Haa hade i England blifvit ifrig
anhängare af Cobdens frihandelsprinciper (också
blef han 1890 hedersled, af (Jobdenklubben) och
stiftade 1887 Toldrcformforeningen samt var en lång
tid dess ordf. och är fortfarande dess verksammaste
och skickligaste agitator såväl i tidningarna som
genom föredrag. 1895 valdes han till folketingsman,
var en bland stiftarna af det nya venstrercf orm
partiet (som han gaf namn) och blef genast medlem af
dess styrelse. Han blef äfven ordf. i tullutskottet
1897 och lyckades åvägabringa samförstånd mellan
utskottet och ministären Reedtz-Thott; men vid
dennas afgång gick överenskommelsen om intet, och
K. råkade i strid med sina partivänner, emedan han
ville öka brännvinsufgiften för att täcka bristen i
tullinkomster, och blef därför 1900 undanträngd. Han
trädde då ut ur partiet och sökte ej bli omvald 1901,
men har oförtrutet fortsatt sina sträf-vanden för
frihandclns sak. Af K:s många skrifter må nämnas
Tolden og liderne (1887), Vört land-brugs toldpolilik
(1893), Vccrdilold og vcegltold (1894), En frihavn
(s. å.), Guld och solv (s. å.), Sukkerlovgivningen
(1902), En nordixk told union (1904), En
samfundsfjende (1908) och Komiléens förklaring af
handelsbalancen (1909). E. Ebg.

Köge [kösrc]. Se K j ö ge.

Kögel [kö-], The o dör Johannes Rudolf, tysk
predikant, andlig skald, kyrkopolitiker, f. 1829,
d. 1896, verkade först som predikant i Nakel
vid Bromberg, 1857-63 vid den tysk-evangeliska
församlingen i Haag samt därefter som hof-prcdikant
i Berlin, där han till sist blef öfverhof-predikant,
gencralsuperintcndent för Kurmark och eforus för
Domkandidatenstift. Af hans talrika predikosamlingar
ansluta sig flera till vissa nytcsta-mentliga böcker,
såsom l:a Pefri brcf (i Haag, 4:e uppl. 1872),
Romarbrefvet (1876) m. fl. Som andlig skald var
K. påverkad af Geibel, hans dikter ut-kommo 1891 (2:a
uppl. 1900). Som kyrkopolitiker (bl. a. som medlem
af Obcrkirchcnrat sedan 1879) ådagalade K. ungefär
samma grundsatser som hans svärfader, teologen Julius
Muller, och verkade för

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free