- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
629-630

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königinhof - Königinhofhandskriften - Königliche weinberge - Königsau - Königsberg, 1. Regeringsområde - Königsberg, 2. Stad i Ostpreussen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Königinhof handskriften-Königsberg

wahrheiten", Büdinger kritiserade texten skarpt
i Sybels "Historische zeitschrift" (s. å.), och
Sem-bera beskyllde öppet Hanka för förfalskning
(1880-82). Detta bekräftades ock genom de grundliga
filologiska undersökningarna af Gebauer (i "Archiv
für slavische philologie", 1887-88). genom Masaryks
skarpsinniga "Skizze einer sociologischen analyse"
(ibid. s. å.) samt genom de kemiska undersökningarna
af V. Safarik (en son af slavisten Safarik) och
Belo-heubek, hvilka bl. a. upptäckte det först år 1704
uppfunna färgämnet berlinerblått i den till 1200-talet
förlagda handskriften. Den trycktes första gången
1819, sedermera 1829, 1845 och 1887; en fotografisk
reproduktion utkom 1862. Den är öfvergått på tyska af
Svobocla, T him och Kapper, på engelska af Bowring
och A. H. Wratislaw samt på franska af Leger. Den i
paleografiskt hänseende utomordentligt väl gjorda
förfalskningen - sannolikt af Hanka själf - har
varit af stor betydelse för den slavobömiska språk-
och historieforskningen. A-d J.

Königinhofhandskriften. Se Königinhof.

Königliche weinberge [kö- va’jn-], förstad till
Prag. Se K r á l o v s k é v i n o h r a d y.

Königsau [kö-], tyska namnet på Kongeaa (se d. o.).

Königsberg [kö-]. 1. Regeringsområde,
omfattande nordvästra delen af preussiska
prov. Ostpreussen. 14,010 kvkm. 893,427 inv. (1905),
hvaraf 84,7 proc. evangeliska, 13,5 proc. katoliker
och 7,293 judar. Området är indeladt i 15 kretsar. –
2. (Po. Krolewiec) Starkt befäst hufvudstad i nämnda
reg.-omr. och i prov. Ostpreussen, den preussiska
monarkiens kröningsstad och tredje residensstad,
ligger på ömse sidor om Pregel, 7 km. ofvanför dess
utlopp i Frisches haff. 245,853 inv. (1910). Staden
bestod före 1905 af tre hufvuddelar, hvilka före 1724
voro tre skilda städer (Altstadt i v., Löbenicht i
ö. och Kneiphof på en af Pregels armar bildad ö),
ehuru de redan på 1600-talet omgifvits af en gemensam
vall och graf. Utanför dessa befästningar uppstodo
förstäder, som från byar småningom utvecklade sig
till fabriksorter och villasamhällen. Ett stort antal
sådana har på senare tid införlifvats med K. Åtta
broar och en järnvägsbro leda öfver floden. Den del
af K., som låg innanför de gamla fästningsverken, är
synnerligen trångt byggd, i synnerhet Altstadt. Den
mest framstående byggnaden där är det kungliga slottet
(fig. 1), en väldig rektangulär byggnad (påbörjad
1255), från 1457 säte för Tyska ordens högmästare och
1525–1618 för hertigarna af Preussen. I den 1584–88
uppförda västra flygeln ligga slottskyrkan, i hvilken
Fredrik I (1701) och senast Vilhelm I (1861) satte
konungakronan på sitt hufvud, och öfver denna den 83
m. långa, 18 m. breda Moskowitersaal, en af de största
i Tyskland. I norra flygeln befinna sig fornsällskapet
Prussias museum, rikt på östpreussiska fornlämningar,
arkitekturdelar och annat från ordensslotten, samt
statsarkiv. F. ö. innehåller slottet lokaler för
oberlandesgericht, konsistorium m. m. I närheten af
slottet stå statyer af hertig Albrekt (1891), som
1525 förvandlade ordensstaten till ett världsligt
furstendöme, Fredrik I (1801), Vilhelm I (1894)
och Bismarck (1901). Norr om slottet ligger stadens
vackraste och största öppna plats, Paradeplatz, och
den därmed sammanhängande Königsgarten, den senare med
Fredrik Vilhelm III:s ryttarstaty (1851) och I. Kants
bronsstaty (1804). Öster därom sträcker sig den långa,
smala slottsdammen (9,4 har), med vackra

illustration placeholder
Fig. 1. Slottet i Königsberg, sydsidan. (Af västra

flygeln med slottskyrkan synes här den tornflankerade

kortsidan.)


trädplanterade stränder. I Kneiphof ligga den
gotiska 3-skeppiga domkyrkan (påbörjad 1333), med
tyska högmästares och preussiska hertigars grafvar,
och bredvid denna den gamla universitetsbyggnaden,
nu innehållande bl. a. stadsbiblioteket. Bland
byggnadsverk från nyare tid utmärka sig de
östra fästningsportarna, börsen (1875), den nya

illustration placeholder
Fig. 2. Universitetshuset i Königsberg.


universitetsbyggnaden (fig. 2; uppförd efter ritningar af Stüler
1844–62), på nordvästra sidan af Königsgarten,
och bredvid denna stadsteatern. Nordligare ligga
k. och universitetsbiblioteket (300,000 bd) samt
regeringsbyggnaden (1882), tillika öfverpresidentens
ämbetsbostad. Bland bildningsanstalter märkes främst
universitetet (Collegium Albertinum), stiftadt 1544
af hertig Albrekt af Preussen med 4 fakulteter (1,500
stud.), bland hvilkas mera ryktbara lärare märkas
K. E. v. Baër, Bessel, Herbart, Herder, Jacobi, Kant,
Olshausen och Voigt. Till universitetet höra bl. a. en
botanisk trädgård, ett förträffligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:56 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free