Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fastställda provisoriska lagarna, enligt hvilka
för sjöbefästningarna med bestyckning anslogos
14,102,000 (slutligen 16 mill.) kr. och för
landbefästningarna med bestyckning 19,511,500 (till
sist 35 mill.) kr. samt hvad de senare beträffar
äfven genom Danmarks kvinnor insamlade penningar
ställdes till förfogande, fullbordades till 1896,
resp. 1895, K:s nuvarande fasta försvar, som utgöres
af å sjöfronten Charlottenlundsbatteriet
och på Amager Kastrupsbatteriet, Middelgrundsfortet se
Kustfort), Kalkbrænderibatteriet, Tre kroner, Lynetten,
Mellemfortet och Prövesten samt kustbatteriet Hvidöre,
alla med modern och mestadels pansarskyddad
bestyckning; och å landsidan Nordfronten bakom det
sänka och för öfversvämning arrangerade lågland,
som sträcker sig från Klampenborg längs Dyrehaven
till Lyngby och omfattar Kristiansholmslinjen, Östra och
Västra Ordrupskratbatterierna samt forten
Fortunen och Garderhöj;
Nordvästfronten) inom hvilken öfversvämningsområdet fortsätter i
sydlig och sydvästlig riktning och som omfattar forten Lyngby, Bagsværd och Gladsaxe samt Vangede-,
Budinge- och Thinghöjbatterierna framför
samt Bernstorff- och Gjentoftebatterierna
bakom nämnda område; och Västfronten, som utgöres af en
sammanhängande och delvis med kaponjärer försedd,
delvis i sågform bruten linje från Otterslevmosse
ö. om Husum ned till Kjögebukten och omfattar 23
fronter med 20 m. breda och 2 m. djupa grafvar,
hvarjämte på yttersta vänstra flygeln
Avedörebatteriet skyddar mot enfilad och ryggeld från
sjön. Härförutom skulle äfven Kristianshavn och
Frederikshavn bibehållas, som de voro, men det
senare har sedermera slopats, och utanför detsamma
har K:s frihamn anlagts. Emellertid hade senare tiders
militärtekniska framsteg äfvensom de olika åsikterna
om landbefästningarna gjort en revidering af planen
för K:s fasta försvar nödvändig, och slutligen afgaf
den sedan 6 1/2 år samlade försvarskommissionen 10 juli
1908 sitt eller rättare sina båda förslag,
hvilka skilde sig egentligen däruti, att
majoriteten (10 röster) endast ville förbättra
sjöfronten för 13 mill. kr., men nedlägga
landbefästningarna, under det att minoriteten
(6 röster) ville förbättra sjöfronten för 14,5
mill. kr., men därjämte ej blott bibehålla, utan äfven
utvidga landbefästningarna för närmare 9 mill. kr.
Regeringen åter föreslog riksdagen att bevilja
dels 11 mill. kr. till sjöbefästningarna, dels 10,5
mill. kr. till anläggandet af framskjutna positioner å
landsidan i en linje ungefär från Vedbæk till Stora
Vejle-åns utlopp, men detta kompromissförslag antogs
ej af riksdagen, som likväl 24 sept. 1909
beviljade 11,2 mill. kr. till
kustbefästningarnas utvidgning och 2,5 mill. kr.
till flygelfort, men å andra sidan beslöt, att
K:s landbefästningar skulle nedläggas våren 1922,
om ej folkmeningen vid denna tid fordrade deras
bibehållande eller befästningsfrågans lösning på
annat sätt. För dessa 13,7 mill. kr. komma nu under
en åttaårsperiod K:s blifvande sjöbefästningar
att anordnas och skola, fullbordade,
bestå af Charlottenlunds och Hvidörebatterierna,
Middelgrundsfortet, Tre kroner, Mellemfortet,
Prövesten och Kastrupsbatteriet, som alla förstärkas,
ett nytt fort på Saltholmsflakket, nya batterier på
Saltholm, vid Dragör, Raagaard
och Kongelunden på Amager, nya fort vid Taarbæk havn och Taarbæk kirke på norra samt
Avedörebatteriet, som förstärkes, och nytt fort vid
Mosede (vid Kjöge bukt) på södra flygeln. Redan
under 1910 påbörjades flera af de nya befästningarna,
och på senaste tid (mars och april 1911) väckte
det i Sverige berättigad uppmärksamhet, att sand
för fyllning å Saltholmsflakket fick hämtas i
Lundåkrabukten vid Skånes kust.
L. W:son M.
Historia. K. omtalas första gången 1043, under namnet
Havn (Hafnæ, senare lat. Hafnia), då det berättas,
att Sven Estridsön, sedan han blifvit slagen af
Magnus den gode, flydde dit. Längre fram i tiden
begagnades namnet Kaupmannahafn ("köpmännens hamn"),
hvaraf det nuv. namnet är bildadt. Antagligen var
det en by, som hade sin hufvudsakliga betydelse
genom sillfisket i Öresund och därigenom drog
köpmännen till sig. Den låg nära mynningen af en
å, som förde vattnet från sjöarna ut till kusten,
och hade framför sig flera mindre holmar, som först
efter hand genom landets höjning eller utfyllningar
blifvit landfasta. Valdemar den store skänkte Havn
och flera kringliggande byar till biskop Absalon,
som 1167 byggde en fast borg på Slotsholmen och 1186
lade denna och byn under Roskilde biskopsstol. 1245
satte Erik Plogpenning sig i besittning af K., hvilket
1248 medförde dess ödeläggande af lybeckarna. 1250
återgick K. till biskopen. 1254 fick K. sin första
stadsrätt, af biskop Jakob Erlandsön, men denna rör
närmast borgarnas ställning till biskopen. 1259 under
kampen mellan konungen och prästerskapet intogs och
plundrades K. af furst Jarimar af Rügen. Redan på
1200-talet hade K. fyra kyrkor (Vor Frue kirke, S:t
Petri och S:t Klemens i öfre delen och S:t Nikolai
nere vid hamnen) samt två kloster (Gråbrödraklostret,
1238, och Helligaandshuset, 1296). 1289 hotades
K. af en norsk flotta och befästes året därpå med
murar och torn. Den nya stadsrätten 1294 fastställde
ytterligare borgarnas beroende af biskopen, och då
de förre s. å. gjorde uppror i förlitan på konungens
hjälp, måste de snart falla till föga och blefvo
1296 hans "arvefæstere", under det de förut varit
själfegande. Under rikets upplösning 1329 gjorde sig
den holsteinske grefven Johan den milde till herre i
K. 1341 öfverlät därför biskopen provisoriskt staden
åt konung Valdemar, men först 1346 fick konungen
denna i sitt våld och fick 1350 ny öfverlåtelse af
densamma. 1359 trolofvades hans dotter Margareta med
konung Håkan af Norge i K., och 1363 hölls stor fest
därstädes med anledning af deras biläger. Året förut
hotades K. af hansestädernas flotta, och utanför i
Sundet stod ett sjöslag. Ett nytt angrepp 1368 ledde
till stadens intagande och fullständiga ödeläggelse;
äfven borgen förstördes, och det dröjde länge, innan
K. reste sig. 1375 återlämnades staden till biskopen
i Roskilde och anses vid denna tid (1380) ha haft
omkr. 4,000 inv. 1416 gjorde sig Erik af Pommern
till herre öfver densamma och tvang domkapitlet
att afstå från sina rättigheter till K.; sedan
har det stått omedelbart under konungen och blef
snart rikets viktigaste stad samt erhöll 1422 stora
privilegier. 1427 blef hansestädernas flotta slagen
utanför K., och ett nytt angrepp året därpå afvisades
efter stora förluster. 1443 gjorde Kristofer af Bajern
K. till konungens residens, utfärdade en ny stadsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
