- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
781-782

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laeken - Lælia - Lællius - Lænas - Laënnec, René Théophile Hyacinthe - Laensbergh, Mathieu - Laer - Laer l. Laar, Pieter de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

781

Laelia-Laer

782

köpte det 1806 åt sin gemål Josephine och
bebodde det själf tidtals. Därifrån utfärdade han
krigsförklaringen mot Ryssland 1812. Leopold I dog där
1865, och hans dotter, den olyckliga exkejsarinnan af
Mexico, Charlotta, är född på slottet och har som änka
bott där några år. Slottet, som är omgifvct af vacker
park med stora växthus, förstördes af vådeld 1890,
men uppfördes åter (se fig.). I L. ligga den belgiska
konungafamiljens grafvar. J- F- N-

Lä3lia Lindl., bot. Se Orchidacene.

Lse!ius, namn på en fornromcrsk familj, som synes
ha stått i nära förbindelse med Scipionerna. Två
af dess medlemmar äro särskildt bekanta, nämligen:
1. Caj u s L., vän till Scipio Africanus d. ä. Han var
denne följaktig till Spanien och bistod honom där med
råd och dåd, särskildt som ftottbcfälhafvare. Äfven
under fälttåget i Afrika var L. verksam och utmärkte
sig i slaget vid Zama. På flera sätt använd i statens
tjänst, blef han, ehuru icke tillhörande nobilitctens
krets, troligen genom Scipios inflytande, för år 190
f. Kr. konsul jämte dennes broder Lucius. L. var en
vältalig och personligen älskvärd man. - 2. Ca j
us L., den förres son, vän till Scipio Africanus
d. y., var dennes medhjälpare vid eröfringen
af Kartago, sedan befälhafvare i Spanien och 140
f. Kr. konsul. L. umgicks först med en plan att till
afhjälpande af de sociala missförhållandena låta
utdela statsdomäner ibland folket; men han af-stod
därifrån, då han insåg det häftiga motstånd, som
måste möta, och fick därefter tillnamnet Sapiens (den
förståndige mannen). Han var sedan Scipio behjälplig
att kämpa mot Gracchcrnas och deras anhängares
reformsträfvanden. L. var känd för vältalighet
och skicklighet i språkets behandling samt för det
intresse, hvarmed han omfattade och främjade den
grekiska kulturen. Fint bildad samt grundlig kännare
af Greklands litteratur och konstodling, ifrade L. för
att romerska författare måtte träda i de grekiskes
fotspår och skapa inhemska konstverk. Kring honom
och Scipio samlades också en krets af vittra och för
grekisk bildning nitälskande män, såsom skalderna
Iuci’ius och Terentius, historieskrifva-ren Caelius
Antipater samt flera förnäma gynnare af vetenskap,
vitterhet och konst. Sträfvandct inom denna krets
gick särskildt ut på formfulländning och finhet,
hvilka under den äldre tiden naturligt nog hade
trädt tillbaka för innehållet Som exempel på den nya
smakriktningen kunna Terentius’ komedier gälla, hvilka
t. o. m. af somliga påstodos vara författade af L.
R. Tdh.

Laenas, romersk plebejisk familj. Två af namnet äro
särskildt bekanta: C a j u s P o p i 11 i u s L.,
konsul 172 f. Kr., hvilken i Egypten tvang den syriske
konungen Antiochos Epifanes till underkastelse,
samt Publius Popillius L., den föregåendes son,
konsul 132 f. Kr., hvilken ådrog sig popularparticts
oblidkcliga hat genom sin stränghet mot Tibcrius
Gracchus’ anhängare. Därför genomdref Cajus Gracchus
123 f. Kr. en lag, som stadgade dödsstraff för en
ämbrtsman, som, utan romerska folkets medverkan,
uttalade dödsdom öfver en romersk medborgare. Till
följd däraf gick L. i landsflykt, men återvände efter
optimatpartiets seger 121.

Laennec [h-ene’kk], René Théophi fe Hyacint h e,
fransk läkare, f. 17 febr. 1781 i Quim-per, d. 13
aug. 1826 i Kerlouancc, blef 1804 med. doktor i Paris
samt utmärkte sig snart för sina

grundliga forskningar inom den patcTogiska anatomien
och diagnostiken. Han anställdes 1816 som läkare vid
Höpital Ncckcr i Paris och utbildade där vidare sin
redan 1815 i ett medicinskt sällskap demonstrerade
metod att medelst "auskultation" undersöka sjukliga
företeelser bes lungorna och hjärtat, för hvilket
ändamål han konstruerade ett särskildt instrument,
det s. k. stctoskopet. Hans bok härom utkom 1819
under titeln De rauscidlalion mediale ou Iraité du
diivnoslic, des maladies des pnvmons et du coenr,
f ön de prindfialemenl sur ce noiiDean moyen
d’exploralion. L. utnämndes 1822 till professor
vid College de France och 1823 till professor
i invärtes medicin vid medicinska fakulteten.
_ R- T-dt.

Laensbergh [läsbar], M a t h i e u, belgisk
matematiker, läkare och astrolog, lefdc under
förra hälften af 1600-talet i Liége. Med
hans biträde utgaf boktryckaren dlr Streel en
kalender för skottåret 1636 (Almanack de Liéfje),
innefattande icke blott en almanack för året, utan,
enligt tidens sed, äfven astrologiska förutsägelser
(prorjnoslica) om väderleksförhållanden och viktigare
händelser, hvartill kom en afdelning med träsnitt
illustrerade berättelser. I denna och följande
årgångar intill 1647 skrifvcs L:s namn L an s
ber t; det föregås alltid af magistertiteln. Ännu
utgifvas på flera orter i Belgien och Frankrike
dylika spådomskalendrar ("Almanaeh liégeois")
med L:s namn, och först på senaste tid har deras
inflytande på folkets sinnen börjat märkbart aftaga.
(K. 13.)

Laer [lär], by i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Wcstfalen^ 6,923 inv. (1905). Stenkolsgruvor.

Laer [lär] 1. L a a r, Pieter de, holländsk målare af
italienska landskap och italienska folkscener. Hans
födelse- och dödsår äro okända, men troligt är, att
han föddes före 1600 i Haar-1cm och, att döma af
dateringen å bevarade verk, att han lefde ännu på
1650-talet. Om hans studieår känner man ingenting
närmare. Man vet blott, att han redan 1623 bodde i
Kom och att han där under 1630-talet umgicks med de
franske målarna Giovanni del Campo från Cambrai och
Claude Lorrain. På återväg

till Holland besökte han p> de Laer Efter ett
själf. Wien, där Frans Leux porträtt,

fö gäfvcs <ökte inlrcss’Ta

kejsar Ferdinand III för honom. L. återvände
därför till Haarlem, där han fortfor att odla den
målningsgren, hvars konstnärliga upptäckare han
var: ofta humoristiskt, alltid burleskt pittoreskt
behandlade motiv ur det italienska folklifvet, i
hvilken af samtiden mycket omtyckta konstart han fick
en mängd efterföljare, såsom Jan Micl, H. van Lin,
Andrics Both, Thomas Wijck, italienaren Cerquozzi,
m. fl. - ja äfven Philips Wouwerman rönte inflytande
af honom. Med anledning af det öknamn, B a m-b o c c i
o, som han fick i Rom på grund af sin van-skaplighet,
kallades dylika, länge synnerligen popu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:12 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free