Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerbjelke. 5. Gustaf L. - Lagerblad - Lagerblad, Gustaf Elis - Lagerbok - Lagerbokhållare - Lagerborg, svensk-finsk adlig ätt - Lagerborg. 1. Robert Vilhelm L. - Lagerborg. 2. Robert Olof L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framlade riksdagen 1850-51 ett eget förslag om
bibehållande af ståndsprincipen, men upphäfvande af
all personlig själfskrifvenhet. Enligt förslaget,
som i viss mån tenderade till ett enkammarsystem,
skulle adeln i likhet med Öfriga stånd bestå af 75
valda ledamöter, bland hvilka ofrälse godsegare med
kunglig fullmakt egde utse 15. De fyra stånden hade
att sammanträda dels gemensamt som "riks-nämnd",
dels hvart och ett för sig. Till riksnämnden skulle
de kungl. propositionerna öfverlämnas, och statsråden
egde att tala och svara inför densamma. L:s förslag
upptogs af konstitutionsutskottet som dess förslag,
blef af adeln och prästerskapet samt af förstärkta
konstitutionsutskottet med en rösts majoritet
antaget till hvilande, men bifölls nästa riksdag
endast af borgarståndet och föll sålunda. Vid
riksdagen 1853-54 gaf L. genom sitt förslag om en
särskild administrativ domstol, en "regeringsrätt",
för att befria statsrådet från de administrativa
besvärsmålen, ett uppslag, som först helt nyligen
förverkligats. I ekonomiska frågor var junker-partiet
relativt mottagligt för en nyare tids åskådningar,
och’L. tillhörde mycket tidigt den frihan-delsvänliga
riktningen. Sin bemärkta plats i Sveriges historia
har dock L. förnämligast vunnit .som ridder-skapets
och adelns siste landtmarskalk (riksdagarna 1862-63,
1865-66) och som Första kammarens förste talman
(1867-76, 1881-mars 1891). Det föll på hans lott
att de historiska decemberdagarna 1865 leda sitt
stånds öfverläggningar och klubbfästa dess beslut
om upphäfvandet af adelns representationsrätt och
ståndsförfattningens utbyte mot en riksdagsordning
byggd på allmänna val. Då han på rikssalen 22 juni för
sista gången å ståndets vägnar talade till konungen,
erinrade han ock om de "ögonblick i nationernas lif,
då tidens steg liksom höras". Historiska blefvo ock
den siste landtmarskalkens sista ord på riddarhuset:
"Lagar kunna förändras, rättigheter kunna upphöra,
men kvar stå plikterna emot fäderneslandet; och
blifva dessa plikter väl uppfyllda, föga bekymrar
det den sanna adeln, hvar uti samhället dess plats
ställes". Om L:s framstående egenskaper som talman
har funnits endast en mening. Hans oväld, klarhet
i uppfattning och reda i framställning parades med
formsäkerhet och plikttrohet och tillvunno honom
förtroende och auktoritet i så hög grad, att hans
ord voro, som hans efterträdare i talmansstolen,
von Ehrenheim, yttrade, för Första kammaren så godt
som skrifven lag. I Första kammaren representerade
L. Södermanlands län riksdagarna 1867-94 och var
därunder led. af talmanskonferensen 1878-80, mars
1891-93. Mycket uppmärksammadt blef hans anförande i
unionsfrågan 12 april 1893, då han som framtidslöscn
tillrådde Sveriges förskansande bakom status quo,
om Norge ej ville tillmötesgå ett erbjudande af
underhandlingar på billiga och rättvisa grunder. Såväl
vid 1870 års ministärförändring som vid flera andra
tillfällen var hans inträde i konseljen påtänkt, men
afböjdes af honom själf. L. var ordf. i kommittéerna
ang. grunderna för städernas beskattning (1854-56)
och ang. plan för enskilda järnvägsbyggnader
(1869-70) och i bankokommittén (1881-83) samt
led. af unionskommittén (1865 .-67). Han blef
hedersled, af Landtbruksakad. 1870 (led. 1848)
och juris hedersdoktor i Uppsala 1893. I. (L. S.) 2
(M. Sdn.) 3-4 (S-C.) 5 T-s.
Lagerblad, bot. Se L au rus.
Lagerblad, Gustaf Elis, finsk skolman, författare,
f. 21 jan. 1845 i Orimattila, student 1865, filos,
magister 1873, kollega vid Svenska normal-lyceum i
Helsingfors 1876, fick lektors värdighet 1896 och
blef lektor i svenska språket vid samma läroverk
1907. L. har författat artiklar, för det mesta
af pedagogiskt innehåll, i olika tidskrifter och
publicerat läroböcker för undervisning i svenska
och geografi, de sistnämnda äfven på finska, hvilka
allmänt begagnas i Finlands läroverk. Sedan Svenska
litteratursällskapets i Finland stiftelse (1885) är
L. dess arkivarie och har som sådan verksamt bidragit
till sällskapets arbete. I sällskapets skriftserie
har han utgifvit bl. a. ståndens protokoll vid
Borgå landtdag 1809 jämte handlingar (1887- 1905).
M. G. S.
Lagerbok (V a r u b o k), hand., den hjälpbok vid
bokföringen, i hvilken specificerade räkenskaper
öfver varuförrådet och dess förändringar
föras. Ofta innehåller dock lagerboken
blott uppgifter om inkommande och utgående
varukvantiteter utan angifvande af motsvarande
penningebelopp, hvilka senare då specificeras
under de olika varornas konton i hufvud-boken.
Å. WisonM.
Lagerbokhållare, "hand., den af personalen i en affär,
där ett större lager finnes, som har till uppgift att
mottaga, tullbehandla och i affärens lagerrum eller
magasin förvara och eventuellt på visst sätt behandla
inkommande varor samt att därifrån enligt order från
kontoret åter utsända dem. Liknande-innebörd ha också
orden lagerchef, lager-mästare, magasinsbokhållare,
magasins- 1. materialförvaltare. Å. W:son M.
Lagerborg, svensk-finsk adlig ätt, härstammar
från bröderna Olof och Daniel Olofsson
Skragge, hvilka 1719 adlades med namnet L.
(Om adlandet af andra grenar af Skraggesläkten se
Hermelin.) Ätten immatrikulerades 1818 på
finska riddarhuset och utgick i Sverige 1872 på
svärdssidan.
1. Robert Vilhelm L., finsk ämbetsman,
sonsons son till den ofvannämnde Olof Skragge, f.
28 okt. 1796 i Tammela socken, Tavastehus län,
d. 28 mars 1849 i Uleåborg, blef 1811 student i
Åbo, men ingick 1812 i krigstjänst, blef 1829
öfverstelöjtnant vid lifgardets finska skarpskyttebataljon,
tog del i polska kriget 1831-32 och i
Warschaus stormning samt utnämndes 1832 till öfverste
vid nämnda bataljon. 1833 utnämndes han till
vice landshöfding och 1834 till landshöfding öfver
Uleåborgs län. Vid hans ankomst till länet var
befolkningens ställning sorglig till följd af flerårig
missväxt och härjande farsoter. Han sökte såvidt
möjligt bidraga till nödens lindrande och ådagalade stort
nit i att uppmuntra och framkalla ökad verksamhet,
hvarigenom framtida likartade olyckor skulle kunna
förekommas. Han ordnade förvaltningen,
påskyndade storskiftesarbetet, verkställde skattläggning af
tusentals oskattlagda nybyggen och hemman, beredde
tillfälle till grundläggande af nära sju hundra
nybyggen, inledde och befordrade vidlyftiga kärr- och
mossodlingsföretag, väganläggningar, järnbruks- och
sågverksanläggningar, brobyggnader samt
grundläggande af sockenmagasin och brandstodsföreningar.
2. Robert Olof L., den föregåendes son,
finsk tidningsman, f. 24 nov. 1835 i Uleåborg, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
