- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
851-852

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerhus - Lagerkrans - Lagerkropp - Lagerkörs - Lagerlöf, svensk släkt - Lagerlöf. 1. Petrus L.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Varuskjul i Hamburgs hamn (tvärsektion).

Fig. 2. Magasinsbyggnad i Hamburgs hamn (tvärsektion).

jerna, oftast äro byggda i en eller två våningar och
utgöra varuskjul (fig. 1), till kortare förvaring
af gods, under det att den inre eller längre
från kajen belägna raden mera har karaktären af
magasin, som tjänar till längre förvaring af varorna
(fig. 2). För varornas vidaresändning finnas längs
lagerhusen gator och järnvägsspår. Lagerhusen byggas
med tillräckliga golfytor för den väntade trafiken och
i öfrigt vanligen mycket solida, dels emedan de måste
kunna bära de stora tyngder gods, som skola inrymmas
i dem, dels emedan de skola vara så vidt möjligt
eldsäkra. En särskild typ af lagerhus, afsedda för
förvaring af säd och äfven af kol, bygges
enligt silosystemet. Lagerhus förses ofta
med tidsenliga hissar, kranar, transportörer
och spårvägar för varutransporter.
Fr. E.

Lagerkrans, en redan hos antikens greker och
romare förekommande hufvudprydnad af i krans bundna
lagerkvistar, gifven som hederstecken till t. ex. en
triumferande fältherre (jfr Corona, fig. 1). I
Sverige lagerkrönas vid filos. doktorspromotionen
hvarje promovendus, och praxis är, att hvarje i
promotionsprocessionen deltagande filos. doktor
bär en miniatyrlagerkrans på sin dräkt. Stora
lagerkransar äro vanliga gåfvor till musikaliska
eller teaterartister m. fl.

Lagerkropp, maskinb. Se Axellager, sp. 535.

Lagerkörs, Laurocerasus, bot. Se Prunus.

Lagerlöf, svensk släkt från Värmland, där stamfadern
var bonde i Skifved, Grafva socken, vid 1500-talets
slut. Hans sonbarn (däribland L. 1) antogo namnet
Lagerlöf. Ett stort antal af släktens medlemmar
har varit lärda eller prästmän. En gren af släkten
adlades 1756 med namnet von L.; den utslocknade 1825
på svärdssidan.

1. Petrus L., skald, latinsk vältalare, f. 4
nov. 1648 i Östanås by, Sunne socken, Värmlands län,
d. 7 jan. 1699 i Stockholm, student i Uppsala 1665,
väckte vid 20 års ålder uppmärksamhet som skald
och vältalare på latin samt blef snart känd äfven
bland utländska lärde. L. tillhörde där det litterära
kotteri, som stod under Urban Hiärnes ledning. Han tog
kandidatexamen 1675, men hans anspråkslöshet afhöll
honom från att promoveras. Som guvernör för riksrådet
Lars Flemings son reste L. 1679-81 med denne genom
kontinenten och England samt antogs därefter till
bibliotekarie och sekreterare hos M. G. De la Gardie.
Genom den senares och Erik Lindskölds verksamma
förord blef L. 1682 logices, 1684 poëseos och 1687
eloquentiae professor vid Uppsala universitet och
hade som sådan till hufvuduppgift att handleda i
latinska tal- och skriföfningar. 5 juni 1695 (ej 1698)
kallades han därjämte till rikshistoriograf. Som
inspektor för Värmlands nation 1684-99 var
L. synnerligen afhållen. - I lyrisk begåfning var
L. underlägsen Samuel Columbus, men öfverträffade
honom i sorgfällig och mjuk språkbehandling. Främst
bland L:s dikter står den intagande kärleksvisan
Sång till Elisandra, som står på gränsen mellan
den nya och den gamla tiden och hvars stämning,
strofbyggnad och melodi sedan lånades af en mängd
poeter ända till fru Nordenflycht. Äfven må erinras
om den concettiartade dikten Hvad kärleken är. Hans
öfriga dikter äro "stela, officiella och torra", och
L. eger hvarken Stiernhielms glada lynne eller hans
realistiska observationsförmåga. F. ö. innehåller
samlingen af hans vitterhetsarbeten mest tämligen
enformiga graf- och bröl1opskväden. Psalmerna 328
och 332 i 1819 års psalmbok äro af L. öfversatte från
tyskan. I den af E. Poppelman i eget namn 1736 delvis
tryckta latinska afhandlingen af L. Introductio
brevis ad poësin suecanam, urspr. bihang till
föreläsningar i latinsk prosodi, uppträdde han
mot Stiernhielms försök att skrifva svensk vers
efter antika positionslagar. L. menar tydligen,
att Stiernhielm själf i sin hexameter ansett sig
följa kvantitetslagarna, men misslyckats, eftersom
svensk vers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free