Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landhusholdningsselskab - Landhöjning - Landin, Ludvig - Landini, Taddeo - Landino, Francesco - Landino, Cristoforo - Landinspektörer - Landis - Landkadetakademiet - Landklimat - Landkontributionen - Landkrabbor. 1. Zool. - Landkrabbor. 2. Skämtsam benämning - Landkänning - Landligan - Landmandsbank, Den danske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Landhöjning-Landmandsbank
1000
ökonomi", sedan 1831; liera läroböcker i agronomi),
genom att sätta bonddrängar i lära hos skickliga
landtbrukare, genom att utbilda mejerskor, genom att
sprida nyare landtbruksredskap, genom resc-understöd
och befordrande af vetenskapliga forskningar
o. s. v. l mera än en riktning har sällskapet gett
uppslaget till företag, som staten sedermera tagit om
hand. Så utfördes genom dess försorg meteorologiska
iakttagelser från 1859 till 1873. då staten
upprättade det meteorologiska institutet. Från 1837
understödde sällskapet en enskild landtbruks-skola,
tills landbohöjskolen (se d. o.) kom till stånd
(1858). Likaledes främjade det ängsvattningar och
skogsplanteringar i Jylland, innan "Hedcselskabet"
stiftades (1866). Sällskapets verksamhet har varit
af allra största betydelse. Medlemsantalet, som
1770 var 210, steg 1781 till 393, men oscillcrade
sedermera starkt; i nyaste tid är det omkr. 800. Nu
gällande stadgar äro af 1872. I spetsen för sällskapet
stå 3 presidenter och en styrelse af 36 medlemmar,
18 valda af sällskapets ledamöter och 18 af amtens
landboforeninger (se d. o.). Sällskapets grundfond är
300,000 kr., dess årliga utgifter 55,000 kr., hvaraf
statens tillskott är 16,000 kr. E. Ebg. Landhöjning,
geol. Se Nivåförändringar. Jfr Kvartärperioden.
Lanclin, Karl Ludvig, justitieombudsman, f. 4 sept,
1789 i Stockholm, d. där 11 juni 1858, blef 1805
student i Uppsala, där han 1806 aflade hofrättsexamen,
samt 1819 assessor och 1826 hof-rättsråd i Svea
hofrätt. 1834 vald till justitieombudsman, väckte
han på denna post särskildt uppmärksamhet genom det
nit, hvarmed han inför riksrätt utförde de åtal mot
kepnungens råd-gifvare, som beslutats af 1840-41
års riksdags konstitutionsutskott. Då han därjämte
som medlem af 1846 års kommitté för afgifvande af
förslag till representationens ombildning uttalat
sig för samfällda val och i lagberedningen, där han
på grund af sitt ämbete var själfskrif-vcn, ifrigt
främjat de humanitära reformer, som i J. G. Eichert
hade sin främste målsman, blef det vid 1847-48
års riksdag en partisak för riddarhtisets och
prästeståndets konservativa elektorer att erhålla en
annan justitieombudsman. Med understöd af Eutberg
och Strindlund ernåddes ock en knapp majoritet
för S. L. Thcorcll, som på senare tiden dragit
sig åt höger. Händelsen framkallade såväl skarpa
reservationer till protokollet af minoritetens
elektorer i borgar- och bondestånden som en liflig
presspolemik landet rundt. L., som 1846 utnämnts till
vice president i Svea hofrätt, återgick nu till denna
tjänst, hvarifrån han 1854 tog af sked. V. M. Landini,
T a d d e o, italiensk bildhuggare i Florens,
d. 1594. Af hans hand äro en af årstidsfigurerna på
Ponte di S. Trinitä i Florens, nämligen Vintern,
representerad af en naken, frysande gubbe, samt
efter ett utkast af arkitekten Giacomo della Posta
den härliga Fontana åellc tartarughc (sköld-
paddsfontänen), den skönaste i Kom, utförd
1585, i hvilken man alltid beundrat den
ypperliga sammansmältningen af arkitektur och
plastik. Figurerna, fyra ynglingar, som lyfta
upp i skålen fyra sköldpaddor för att de skola
släcka sin törst, äro så förträffliga, att
kompositionen länge varit tillskrifven Rafael,
en åsikt, som numera är fullständigt öfvergifven.
C. R. N. (A L. R.)
Landino [-dina], Francesco, italiensk musiker,
f. omkr. 1325 i Florens, d. där 1397, blef i
barndomen blind (af kopporna), men sökte tröst i
musiken och spelade flera instrument; framför allt
beundrades han som organist, i denna egenskap anställd
vid Lorenzo-kyrkan. Han komponerade madri-galer,
ballader och canzoner (till stort antal bibehållna
som manuskript i Florens och Paris) och står bland de
främste upphofsmännen till den i Florens utbildade
ars nom (konstsången med ackompanjemang). L. kallas
äfven Franciscus de Florentia, Franciscus csecus ("den
blinde F."), Francesco degli organi ("Orgel-F.").
E.F-t.
Landino [-dina], C r i s t o f o r o, italiensk
lärd, f. 1421 i Florens, d. 1504, var lärare
åt Lorenzo och Giuliano de’ Medici samt Angelo
Poliziano. L. kommenterade och öfversatte flera
latinska författare, hvarjämte han skref en utförlig
kommentar till Dantes "Commedia divina" (1481; 27:e
uppl. 1596).
Landinspektörer kallas i Danmark sedan 1781
oaflönade tjänstemän, som utnämnas af konungen,
sedan de underkastat sig en särskild examen,
och som mot betalning utföra skiftes-,
jordstycknings- och taxeringsförrättningar.
E. Eb<?.
Landis, geol. Se Inlandsis.
Landkadetakademiet i Köpenhamn var 1713- 1861 den
skola, hvarifrån danska armén fick flertalet af
sina officerare, i synnerhet till infanteriet och
kavalleriet. Institutet mottog i början företrädesvis
officcrssöner, som från gossåren erhöllo sin
utbildning på statens bekostnad, men senare äfven
betalande, kadcttcr. Undervisningen var torftig nog
och kadettcrnas behandling, särskildt i äldre tider,
mycket brutal, framför allt af de äldre klassernas
elever gentemot de yngre; men där utvecklades
sträng disciplin och godt kamratskap. 1770-1842
måste den äldre kursens kadctter göra pagetjänst vid
hofvet. L. inrymdes 1720 i det nya operahuset (1884
om-danadt till byggnad för riksdagen) och var med
ett kortare afbrott (1767-88) inhyst där, tills det
upphörde. Jfr P. F. Eist, "Fra stövlettiden" (1884).
E.Ebs.
Landklimät, meteor. Se Klimat, sp. 269.
Landkontributionen. Se Grundskatt, sp. 419.
Landkrabbor. 1. Zool. SeBrachyura. - 2. Skämtsam
benämning på personer, som ej ha någon erfarenhet
af sjöväsendet.
Landkänning, sjöv., något kändt föremål på land. Då
något sådant föremål kommer i sikte och kan "pejlas",
säges man "få landkänning". När ett fartyg navigeras
uteslutande efter landmärken och ögonmått, säses man
"styra efter landkänning". "
L. H. (H. W-l.)
Landligan. Se Irland, sp. 866.
Landmandsbank [-mans-], Den danske, stiftades 1871
i Köpenhamn med ett aktiekapital af 12 mill. kr. och
öppnades vid 1872 års början. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
