- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1047-1048

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsmålsalfabet - Landsmålsföreningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1047

Landsmålsföreningarna

1048

rad; ij.:, öppet [/-ljud, mellan y och ö; ^ samma
vokal nasalcrad; /(, "Viby"-?/, tittaladt mellan
tungspetsen och öfre framtänderna; lj} mellan i och y.

Z. z, s med sångton (i fr. maison, postdental): £,
mjukt c-ljud, med tungryggcns främre del nära främre
öfre tandlådorna (dentipalatal).

å. a, sv. vanligt ’"slutet" (/-ljud som i sv.
f/</.

ä. o.’, vanligt sv. å’-ljud (utom Mälarprovin-serna);
(%, samma vokal nasalcrad.

Ö. o, slutet ö-ljud; O, öppet ö-ljud; ¥>, samma vokal
nasalcrad; s, mellan o och ö; .#, ett mcllan-Ijucl,
motsvarande ä-ljudoi i stockh. vela; tj samma vokal
nasalcrad.

Palatal biartikulation ’tungan i f-läge)
angifvcs

Utom det egentliga landsmålsalfabctet finnes äfven
en s. k. "g r o f" beteckning, hvars bokstafs-rad
har detta utseende: a, b, d, e, f, g, Ii, i, j, k,
l, m, n, g, o,

o, p, r, s, j, t, u, v, w, y, å, ä, ö.

De fyra ur iaudsmålsalfabctct upptagna tecknen
utmärka ä/20-ljud, slutet o-ljud (som i bo, lödde),
Kjc-]]i\å och eng. w. Bokstäfvcrna brukas icke som i
vanliir skrift för hvarandra; # betyder således blott
(/-ljud ’aldrig j), k blott k -ljud: (aldrig Ije), /
blott /-ljud (aldrig v] o. s. v. Detta alfabet brukas,
då större noggrannhet ej är möjlig eller ej nödig. Jfr
T. A. Lundell. "Det svenska landsmålsalfabctet" i
landsmålsföreningarnas tidskrift I. 2, "De svenska
landsmålsföreningarna" II. l, "Grnnd-linjer till
praktisk fonetik" (1910), Norcen, "Vårt språk" I,
s. 407-542, och Goodwin-Bucnrel i "Zeit-schiift fur
dcutsche philologio" 37 (1905). Lll.

ur os f ok- Iwo.

osfoJc ^ s& kngast sturoakstar & stothgar.
surnar öv kulu-mcn ^ nldii fmar . fak liva
mi& agkalt. stugor ^ simplar, B a ftns-nt mald
uit rom ini dam, B s& kn^ast fins-nt-a mer in\
dam ald n&gar stolar ald, um a fati, n&go klubsata
, tat bord, n&gar sa^ar, ic ila o- zat skop.
dam wto upi traiskolumcq o im traisjgedumo}. ed so
int g&r ta a upi skolumcq, las& J$ct, par om , 1&(J$
dam upo iat brcstijg o. sjpar sund m-iajst öv wto
dam tunbre, J$et, smer,

Hur O r s a f o l k l e f v a.

Orsafolk är som kringast (som oftast) storväxta
oeli ståtliga. S ömma af kullorna äro riktigt fina
(vackra). Folk lefva mycket enkelt. Stugorna äro
simpla, och det finns inte^mer-än ett rum ini dem,
och som kringast finns inte det mer ini dem än några
stolar eller, om [det] är fattigt, några klubbsäten,
ett bord, några sängar, en hylla och ett skåp. De
äta uppi träskålarna och med träskedarna. Det som
inte går till ha uppi skålarna, liksom (såsom) kött,
strömmingen och päronen (potatis), lägga de uppå ett
brödstycke och skära sönder det med en täljknif. Mest

af (för det mesta) äta de tunnbröd, kött, smör,

med båge, labial biartikulation med ° öfver
bok-stafven, t. ex. vet^ntc, k i kula- andra
biartikulatio-ner genom index-bokstaf, t, ex. gåttJ^
åt landet, "gått utåt landet".

Landsmålsalfabetet är strängt ljudtrogct: hvarje
språkljud har ett tecken, hvarje tecken blott
cll värde. "Stora" bokstäfver brukas icke. Till
skillnad från annan skrift tryckes det alltid med
kursiv-stilar. Längd hos ett språkljud utmärkes
genom ett streck under bokstafven. ^ under vokal
betecknar konsonantisering. En punkt under bokstafven
betyder, att ljudet är ovanligt kort eller knappt
hörbart. Exspiratorisk och musikalisk accent ha olika
tecken öfver vokaltecknen. Stafvelsebildande konsonant
utmärkes med ° (t. ex. Jiandl), sandhi med en båge
mellan orden. - Landsmålsalfabetet finnes tillämpadt
i tryck äfven på isländska, ryska, serbisk-kroatiska,
abyssiniska och arabiska.

För att visa, hur landsmålsalfabetet tar sig ut i
sammanhängande framställning, meddelas här ofvan i
faksimile ett stycke text på Orsamål jämte öfv. på
riksspråket, ur tidskriften "Svenska landsmål och
svenskt folklif", arg. 1910.

Landsmålsföreningarna voro studentföreningar vid
universiteten i Uppsala, Lund och Helsingfors för
uppteckning af folkmål och folktraditioner. Redan
tidigare hade tanken på sådana föreningar framkastats
(af X. Tjällmann, K. J. L. Almquist och G. Djurklon),
men först 1872 kom denna tanke till utförande,
då studenten af Västgöta nation i Uppsala
0. E. Xorén 5 okt. stiftade Västgöta lands-må l
s f ö r e n i n ff. Denna följdes redan s. å. af
Östgöta. S ö d e r m a n l a n d s - N ä r k e s
och S m å l a n d s. 1873-74 bildades ytterligare
Västmanlands-Dala, Värmlands, G o 11-lands, östra
Smålands och Ölands landsmålsföreningar, Norrländska
landsmåls- och fornminnesföreningen, Bohus läns
och Hallands, Upplands samt Gästrike-Hälsinge
landsmålsföreningar. Sedan efter mönstret af
landsmålsföreningarna äfven en Förening för Stockholms
m å l e t 1878 uppstått, funnos alltså föreningar med
väsentligen likartadt syfte inom alla de studerande
nationerna i Uppsala. Inom några af föreningarna
låg dock tidtals all verksamhet nere. Svenska
landsmålsföreningen i Hel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0554.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free