Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting. 2. Representativ församling för ett län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myndigheter att afge statistiska redogörelser
samt k. br. 30 juli 1875 om formulär till
sammandrag af landstingens räkenskaper, k. stadgan
ang. skjutsväsendet 31 maj 1878, lagen 31 maj 1889
om döfstumundervisningen, k. förordn. 9 juni 1905
om fördelningen af afgifter för brännvinshandel,
värnpliktslagen 14 juni 1901, k. kung. 16 juli 1897
om val af ledamöter i rekvisitionsnämnd, lagarna
om väghållningsbesväret 23 okt. 1891 och 20 juni
1905, lasaretts- och sjukstugustadgarna 18 okt. 1901,
lagen om uppfostran af vanartade barn 13 juni 1902,
k. kung. s. d. om uppfostran af sinnesslöa barn,
k. förordn. 24 juli 1903 (särskildt för Gottland 13
juni 1908) om skogsvårdsstyrelse, k. läroverksstadgan
18 febr. 1905.
Landstingsområdet sammanfaller i regel med länet
(se d. o.). Efter vederbörande länsstyrelses och
landstings hörande kan emellertid ett län delas i två
eller flera landstingsområden. På grund af landstingets
nära förbindelse med länets styrelse få dock aldrig
delar af ett län förenas med ett annat län eller delar
af ett sådant till gemensamt landstingsområde. Endast
Kalmar län har blifvit deladt i landstingsområden
(1864 i norra och södra området). Landstingsområdet
omfattar i allmänhet både landsbygd och städer
endast med undantag för stad, hvars folkmängd
utgör minst 1/150 af rikets folkmängd (urspr.
mer än 25,000 inv.) eller hvars folkmängd efter
utträde ur landstingsområde ej minskats under det
invånarantal, som berättigade till utträdet. Sådana
städer äro nu Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping
och Gäfle, och i dem utöfva stadsfullmäktige jämväl
landstingets funktioner. F. n. äro landstingsområdena
25. Landstingens medlemmar kallas landstingsmän. De
väljas särskildt för landsbygd och särskildt för
städer. Valkretsindelningen på landet lämpas efter
domsagor. Uppgår domsagans invånarantal ej till
30,000, utgör den en valkrets; dock kan sådan
domsaga, om dess folkmängd öfverstiger 25,000
eller särskilda skäl föreligga, få delas i två
valkretsar. Domsaga med minst 30,000 inv. delas i
valkretsar efter tingslag eller härad, såvida på
sådant sätt kunna bildas sammanhängande områden, som
ha hvart och ett minst 3, högst 6 ombud; annars sker
delningen efter kommuner. Då antalet landstingsmän i
landsbygdsvalkrets skall vara 1 och därutöfver efter
folkmängd 1 för hvart fullt tal af 5,000, blir det
normala invånarantalet i valkrets af ifrågavarande
slag 10,000–25,000. Dock kan af ett tingslag på
grund af synnerliga skäl få bildas valkrets med
mindre folkmängd än 10,000. Egen valkrets utgör
hvarje stad med minst 6,000 invånare, men på grund
af särskilda förhållanden kunna äfven städer med
mindre folkmängd få bilda egna valkretsar. Regeln
är eljest, att sådana förenas till valkretsar med
minst 6,000, högst 12,000 invånare. Stadsvalkrets
väljer 1 landstingsman oberoende af folkmängd och
därutöfver efter folkmängd 1 för hvarje fullt tal
af 3,000. Städernas representationsrätt är sålunda
proportionsvis större än landsbygdens. Skulle med
tillämpning af det angifna förhållandet mellan
landstingsmän och folkmängd de förra i ett län ej
uppgå till 20, skola förhållandetalen för både
landsbygd och städer sättas så mycket lägre,
att landstingets medlemstal uppbringas till
20. Landstingsmännen och deras suppleanter utses för
4 år, räknade från 1 sept.
det år, då valet skett, men hälften är underkastad
omval hvartannat år. Af denna anledning fördelas
hvarje områdes valkretsar i två grupper och bestämmes
genom lottning, att den ena gruppens första gången
efter fördelningen valda landstingsman och suppleanter
skola afgå 31 aug. andra året efter valet. Denna
fördelning, som sker i sammanhang med indelningen i
valkretsar, verkställes liksom denna af landstingen
själfva efter förslag af K. M:ts befallningshafvande
(förkortas här nedan till K. M. B.), men skulle
landstings beslut härom afvika från förslaget och
anses olagligt, skall frågan af K. M. B. hänskjutas
till K. M:t. Däremot får besvär ej anföras öfver
sådant beslut. Valbara till landstingsmän och
suppleanter äro alla inom länet bosatta och inom
valkretsen röstberättigade män, som uppnått 25 år,
med undantag af sådana, som stå under förmynderskap,
som afträdt all sin egendom till borgenärer utan att
från dessas kraf ha blifvit fria, som äro eller som
genom ännu icke kraftvunnet utslag dömts förlustiga
medborgerligt förtroende eller som äro ställda under
framtiden för brott, som medför nämnda förlust, samt
sådana, som förklarats ovärdiga att inför rätta föra
andras talan eller i rikets tjänst brukas. Till
följd af sin ställning kunna ej landshöfding,
landssekreterare, landskamrer, kronofogde, länsman
och allmän åklagare vara landstingsman, och det
samma gäller om landstingets egna tjänstemän och
betjänte. Den, som blifvit vald till landstingsman
eller suppleant, får ej afsäga sig uppdraget, såvida
han ej förut i fyra år tjänstgjort som landstingsman
eller uppnått 60 år eller landstinget godkänt annat af
honom uppgifvet förhinder. För landstingsmannauppdrag
åtnjutcs ingen godtgörelse utom reseersättning, och
förfallolöst uteblifvande af landstingsman medför
böter enligt landstingets pröfning. Rätt att deltaga i
landstingsmannaval har en hvar, som är röstberättigad
inom en i valkretsen belägen kommun (se Kommun,
sp. 650 och 654, och Kommunalbeskattning). Röstvärdet
är detsamma som vid kommunala val ("40-gradig skala"),
dock utan den för landsbygden gällande inskränkningen
till högst 1/10 af kommunens hela rösttal (se
Kommunal röstskala). Valen äro omedelbara och,
där mer än en skall utses, proportionella (se
Proportionella val) samt ske med slutna sedlar,
hvarvid fullmakt får användas. På landet försiggå de
kommunvis vid årets första ord. kommunalstämma och i
stad i senare hälften af maj inför stadens magistrat
(styrelse). Valsedlarna, på hvilka röstvärdet
skall af valförrättaren påtecknas, sammanräknas
på landet af domhafvanden, i stad, som bildar egen
valkrets, af dess magistrat, och i stadsvalkrets, som
består af flera städer, af den folkrikaste stadens
magistrat. Besvär öfver valen gå till K. M. B.,
hvars utslag ej får öfverklagas. Landstingets
ordf., som eger deltaga i öfverläggningarna och
besluten, tillsättes för hvarje lagtima landsting
af K. M:t, men bland tingets ord. medlemmar. Till
följd af denna inskränkning, som gjordes 1894, kan
landshöfdingen numera ej nämnas till ordf.; han eger
emellertid att öfvervara tingets sammanträden och
deltaga i öfverläggningen, men ej i besluten. Är
han hindrad, utöfvas denna rätt af annan led. i
landshöfdingämbetet, beroende af tjänsteålder. Vice
ordf. utses af landstinget. – Lagtima landsting
sammanträder utan särskild kallelse årligen på
den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
