Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lang, Heinrich, tysk arkitekt - Lang, Heinrich, schweizisk teolog - Lang, Heinrich, tysk målare - Lang, Andrew - Lang, Joël Napoleon - Lang, Arnold - Langa - Langaa l. Langå - Langanes - Langare - Langas - Langbehn, August Julius - Langbein, August Friedrich Ernst - Lang-Biang - Lange, Anna Maria - Lange, Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor vid Polyteknikum, och uppförde en mängd
offentliga byggnader i Baden.
Lang, Heinrich, schweizisk teolog, f. 1826 i
Württemberg, d. 1876 som kyrkoherde i Zürich,
studerade från 1844 teologi i Tübingen under
Baur, men måste till följd af sitt deltagande
i 1848 års politiska rörelser fly till Schweiz,
där han sedan kvarstannade. L. sökte göra nyare
teologiska forskningar kända bland allmänheten. Hans
Versuch einer christlichen dogmatik (1859; 2:a
omarb. uppl. 1868) fick sin karaktär af denna
sträfvan, liksom hans predikningar och föredrag. Från
1859 redigerade han "Zeitstimmen ans der reformirten
kirche der Schweiz" och från 1872 jämte Langhans
dess fortsättning, "Reform, zeitstimmen aus der
schweizerischen kirche". Se biogr, af Biedermann
1876.
Lang, Heinrich, tysk målare, f. 1838, d. 1891,
studerade i Munchen, deltog 1870-71 i fransk-tyska
kriget och utförde en mängd häst- och bataljtaflor,
bland dem Csikós drifva hästar tillbaka till hjorden
(1865) samt episoder från striderna vid Sedan,
Vionville och Wörth (två af dessa bataljmålningar i
nya pinakoteket i München). (G-g N.)
Lang [lä’n] Andrew, skotsk etnolog och mytolog,
f. 1844. har med sina märkliga arbeten Custom and
myth (1884: 4:e uppl. 1898), Myth, literature
and religion (1887; 3:e uppl. 1899), The making
of religion (1898), Magic and religion (1901), The
secret of the totem (1905) och The clyde mystery
(s. å.) ställt sig i främsta ledet bland de nyare
forskare, som hos de nu lefvande vilda folkslagens
myter och sägner söka uppvisa motsvarigheter till
de forntida mytologierna samt huruledes äfven dessa
måste ha uppkommit hos folk, som ännu befunno sig i
naturtillståndet. L. har skrifvit äfven, en History
of Scotland (4 bd, 1900-07) och biografier öfver
Lockhart (1896) och Tennyson (1901). Han har ock
öfversatt Odyssén (tills, med Butcher) och Iliaden
(tills, med Myers och Leaf). Bland L:s många öfriga
arbeten märkas vidare Books and bookmen (1886), Cock
lane and common sense (1894), The book of dreams and
ghosts (1897), Modern mythology (s. å.), Historical
mysteries (1904) och John Knox and the reformation
(1905) samt flera diktsamlingar och sagobearbetningar.
Lang, Joël Napoleon, finsk rättslärd, f. 13 nov. 1847
i Picksämiki, Savolaks, d. 4 jan. 1905 i Helsingfors,
blef 1866 student i Helsingfors, 1880 juris doktor
samt docent i ekonomisk rätt och nationalekonomi, 1882
professor i samma ämnen och 1896 dekanus för juridiska
fakulteten. Hans professorsspecimen gällde Den
nationalekonomiska teorin för jordkreditföreningars
organisation (1882), men därtill inskränkte sig
hans teoretiska studier inom nationalekonomien; det
var företrädesvis inom den ekonomiska rätten L. var
verksam. Hans liecntiatspecimen afhandlade Grunderna
för uppfinnareskydd genom lag (1880); för den
inhemska sjörätten voro hans föreläsningar i Finlands
sjörätt, (I, 1890; II 1910) grundläggande. Som
akademiska inbjudningsskrifter offentliggjorde han Om
delningsgrund i by (1901) och Om eganderätten till
Finlands vatten (1902; särskildt 1905). Efter hans
död utkommo hans Föreläsningar öfver vattenrätten
(1905). L. var led. af flera regeringskommittéer.
T. C.
Lang, Arnold, schweizisk zoolog, f. 1855 i
kant. Aargau, professor i zoologi och jämförande
anatomi vid universitetet i Zürich, har blifvit känd
företrädesvis som framstående bearbetare af
plattmaskarnas organisation och utveckling. Bland
hans skrifter må framhållas flera undersökningar
rörande nervsystemet hos plattmaskarna (1879-82), Die
Polycladen des golfes von Neapel (1885), Lehrbuch der
vergleichenden anatomie dei wirbellosen tiere (2:a
uppl. 1900), Ob die wassertiere hören (1904), Ueber
die Mendelschen gesetze, art- und varitlätenbildung,
mutation und variation, insbesonders bei unseren
hain- und gartenschnecken (1906). L. är led af
Vet. soc. i Uppsala (1901) och Vet. akad. (1910).
L-e.
Langa, lämna, räcka, särskildt från hand till
hand. Langa valsedlar (röstsedlar) vid valförrättning:
aflämna valsedlarna för nedläggande i valurnan medelst
anlitande af andra personers hjälp, så att sedlarna
räckas från hand till hand och slutligen framlämnas
till valförrättaren af annan än den väljande själf:
ett förfaringssätt, som särskildt vid riksdagsmannaval
förklarats oriktigt. – Langa brännvin, olofligen
utskänka brännvin i smyg. – Langare, person, som
(mer eller mindre yrkesmässigt) bedrifver sådan
oloflig utskänkning. C. G. Bj.
Langaa [-å] l. Langå, socken i Jylland,
10 km. s. v. om Randers, 30 km. s. ö. om
Viborg. 1,146 inv. (1906). Inom socknen delar sig
den jylländska järnvägen från Aarhus i två grenar,
en till hvardera af de nämnda städerna. 1908
öppnades en järnväg från Silkeborg till L.
E. Ebg.
Langanes, en smal, 50 km. lång halfö, hvars yttersta
spets bildar Islands nordöstligaste hörn. C.R.*
Langare. Se Langa.
Langas, ett stundom begagnadt namn på den mellan
Stora Sjöfallet och Jaurekaskafallet liggande delen
af Stora Lulevatten, 375 m. ö. h. K. B. W.
Langbehn, August Julius, tysk författare, f. 26
mars 1851 i Hadersleben, d. 30 apr. 1907, studerade
naturvetenskap, matematik och klassisk arkeologi,
använde lång tid på att utarbeta ett stort verk, hvari
han ville nedlägga hela sin åskådning och af hvilket
han väntade sig en andlig omhvälfning. Rembrandt
als erzieher. Von einem deutschen (1890;
49:e uppl. 1909), en delvis kaotisk bok, fick
emellertid en jämförelsevis inskränkt betydelse,
men bidrog icke oväsentligt att stärka rörelsen för
"heimatkunst" och att jämte Nietzsche predika de stora
individualiteternas evangelium. R-n B.
La’ngbein [-bajn], August Friedrich Ernst, tysk
skämtförfattare, f. 1757, d. 1835 som litteraturcensor
i Berlin, vann på sin tid stor framgång med sina
komiska romaner, bl. a. Thomas Kellerwurm (1806),
smärre lustiga berättelser i balladform, fabler och
lyriska dikter. Hans alster förete en blandning af
muntert skämt och platt frivolitet. L:s Sämtliche
werke utgåfvos i 31 bd 1835-37 (2:a uppl., i 16 bd,
1841), Sämtliche gedichte i 4 bd 1854 (4:e uppl. 1896)
och Humoristische erzählungen i 4 bd 1891. Se biogr,
af Jess 1902.
Lang-Biang, sanatorium. Se Annam, sp. 1075.
Lange, Anna Maria, miniatyrmålarinna. Se
Hilfeling.
Lange, Algot, operasångare, f. 17 april 1850 i Kalmar,
d. 13 mars 1904 i Paris, uppfostrades i Stockholm
och var student i Uppsala 1869-70, skådespelare och
sångare vid Svenska teatern i Helsingfors 1872-77,
studerade 1877-78 sång i Paris och debuterade
sistn. år som Lothario i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
