- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1135-1136

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lange, Thomas - Lange, Gustav - Lange, Jakob Otto - Lange, de, holländska musiker. 1. Samuel de L. - Lange, 2. Daniel de L. - Lange, Helene - Lange, Thor Næve - Lange, Konrad, von - Lange, Hans Ostenfeld - Lange, Christian Lous - Lange, Olaf - Langeac

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1135

Lange-Langeac

1136

vet, "klitterna", hedarna och skogsensamheten,
och han dröjer helst vid det rena och ädla
hos människorna. Flera af hans arbeten
äro öfversatta till tyska. På svenska
finnas "Berättelser" af Th. Lange (1858).
C.R.*

Lange, Gustav, tysk musiker, f. 1830 nära Erfurt,
d. 1889 i Wernigerode, gjorde sig ett namn som
kompositör af en mängd instruktiva stycken samt
salongsstycken för piano.

Lange, Jakob Otto, norsk politiker, f. 12 nov. 1833
i Stavanger, d. 26 maj 1902 i Kristiania, studerade
forstväsen i Tyskland, blef 1858 forst-assistent
i Hedemarken och var sedan 1860 öfverjäg-mästare i
Kongsberg, hvars skogsskola han alltifrån

1876 ledde. L. representerade Kongsberg
i alla storting 1877-91 och presiderade i
riksrätten 1883 -84. 6 mars 1891-2 maj 1893
var han medlem af Steens första ministär,
men drog sig senare på grund af sjuklighet
helt tillbaka från det offentliga lifvet.
O- A. ö.

Lange, de, holländska musiker. 1. Samuel d e L.,
f. 1840 i Rotterdam, utbildades af Verhulst,
Wintcrberger, Dam eke m. fl. till en betydande
orgel-virtuos samt blef 1863 organist och lärare vid
musikskolan i Rotterdam, 1874 vid musikskolan i Basel,

1877 vid konscrvatoriet i Köln, 1885 dirigent
för oratoriesällskapet i Haag och 1893 professor
vid Stuttgarts konservatorium, hvars föreståndare han
var 1900-08. Han har komponerat anmärkningsvärda
orgelsonater, 3 symfonier samt kammarmusik, oratoriet
Moses (1889), manskörer m. m. - 2. Daniel de L.,
den föregåendes broder, f. 1841 i Rotterdam, elev af
Servais i violoncellspcl samt af Verhulst och Damcke
i komposition, blef 1870 lärare och kor-dirigent i
Amsterdam, där han 1895 utnämndes till föreståndare
för konservatoriet. Han har komponerat 2 symfonier,
åtskillig kyrkomusik, kantater, en opera m. m. samt
skrifvit Exposé d’une théorie de la mu-siqiie (1908).
1. A. L.*

Lange, H el e n e, tysk lärarinna, skriftställarin-na,
f. 1848, var 15 år föreståndarinna för ett
lärarinneseminarium och blef 1889 föreståndarinna
för Realkursen för flickor i Berlin. Hon bildade
1890 Allmänna tyska lärarinneföreningen, hvars
ordf. hon sedan dess varit. 1902 blef hon jämväl
ordf. i Allmänna tyska kvinnoföreningen. Hen utger
månadsskriften "Die frau". L. är en framstående talare
och åtnjuter stort anseende som ledare af Tysklands
moderata kvinnorörelse. Af hennes arbeten må nämnas
Precis de Vhistoire de la littéra-iure francaise
(1885; 19:e uppl. 1905) och Die frauenbewegung
in ihren modemen problemen. Tills. med sin
systerdotter, dr Gertrud Bäumer, har hon utgrifvit
"Handbuch der frauenbewegung" (5 bd, 1901-06).
L.W-m.

Lange, ThorNseve, dansk författare, f. 1851
i Köpenhamn, kom efter akademisk examen 1874
till Ryssland, blef lärare i klassiska språk vid
Katkovska lyceet i Moskva, där han gifte sig med
en systerdotter till Pobjedonostsev, och har sedan
många år varit dansk konsul. 1894 blef han filos,
doktor vid Köpenhamns universitet med en afh. om ryske
skalden Aleksej Tolstoj. Förutom reseskildringar (En
maaned i Orienten, 1887) har han utgifvit förträffliga
poetiska öfv., särskildt från ryskan: Fra frem-mede
lande (1876), Nogle folkeviser (1878), Igor-kvädet
(1883), Wesna (1886) m. fl. Dessutom har

han öfversatt Sofokles’ "Antigone" m. m. och skrifvit
stämningsfulla originaldikter (Fjerne melodier 1902,
Strengespil 1906, / danske farver 1907). A-d J.

Lange, Konrad.von, tysk konsthistoriker och
estetiker, f. 1855 i Göttingen, blef anställd som
akademisk lärare där 1885 och i Königsberg 1892 samt
verkar från 1894 som professor i konsthistoria och
estetik i Tubingen. Dessutom har han några år varit
t. f. direktor för tafvelgalleriet i Stuttgart. Bland
hans många konstvetenskapliga arbeten må nämnas Hans
und lialle (1885), Peter Flötner (1897), skrifter om
ungdomens estetiska uppfostran samt vården af f örn-
och konstminnen. L:s estetiska arbete Das wesen der
kunsi (2 bd, 1901; ny uppl. 1908), som grundar sig på
illusionens princip, har väckt mycken uppmärksamhet
och diskussion. E.Wrgl.

Lange, Hans Ostenfel d, dansk biblioteksman,
egyptolog, f. 13 okt, 1863, blef 1885 assistent
och 1901 överbibliotekarie vid k. biblioteket. Han
ledde dess förflyttning till ny byggnad 1906 och dess
ordnande under betydligt utvidgade förhållanden samt
med en starkt ökad stab af medhjälpare. L. utgaf 1906
Analecta bibliographica. Boghistoriske undersögeher
rörande de tidigast tryckta danska böckerna och
har senare i lärda afhandlingar utsträckt sina
forskningar äfven till svenska och nordtyska
tryckerier. I Videnskabernes selskabs öfversikter
(1907) har han författat Les plus andens imprimeurs de
Péronse. Redan under skoltiden hade L. haft tillfälle
att idka egyptologiska studier och fortsatte dem
senare under sommarferierna i de stora utländska
biblioteken. 1891 beskref han Den store sphinx ved
Gizeh, och 1897 gaf han en framställning af den
egyptiska religionen i Chantepie de la Saussayes
"Lehrbuch der religionsgeschichte" (2:a uppl. 1909). I
förening med tyske* professorn H. Schäfer har
L. beskrifvit den af Mariette i Abydos utgräfda stora
samlingen af egyptiska steler från "mellersta riket"
i Kairos museum: Catalogue general des anti-quités
égyptiennes du musée de Cairo (3 bd, 1902 -08). I
facktidskrifter har L. lämnat flera vittnesbörd om
sin skicklighet att tyda inskrifter. L. var en bland
uteifvarna af S. Kierkegaards "Sam-lede skrifter"
(1901-07). E. Ebg.

Lange, Christian Lou s, norsk fredspoliti-kcr, f. 1869
i Stavanger, idkade språkliga och historiska studier
vid Kristiania universitet och i utlandet samt verkade
som lärare i Kristiania till 1906. Han var sekreterare
vid den interparlamentariska konferensen i Kristiania
1899, norska Nobelkommitténs samt Nobelinstitutets
sekreterare, bibliotekarie och affärsombud 1900-09,
en af Norges delegerade vid andra fredskonferensen i
Haag 1907 och utsågs 1909 till generalsekreterare i
Interparlamentariska unionen, hvars byrå då flyttades
från Bern till Bruxelles. L. var flera år föreståndare
för Kristiania arbejderakademi. Han har författat
en mängd tidskriftsuppsatser om fredssaken m. m. och
(tills, med H. Schjöth) en Lcerebog i verdenshistorie
(2 bd, 1904-05; 2:a uppl. 1906-08) samt utgifvit l:a
arg. af Interparl. unionens årsbok (1911).

Lange, O l a f, norsk etsare och målare, f. 1875 i
Stavanger, har studerat i Paris och har utfört många
raderingar i svart och i färger. Han är representerad
i norska nationalgalleriet. G-g N.

Langeac RäjVk], stad i franska dep. Haute-Loire,
vid högra stranden af Allier och Paris-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free