Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lange-Müller, Peter Erasmus - Langen, Johann Georg von - Langen, Eugen - Langen, Albert - Langenau - Langenbeck, Bernhard Rudolf Konrad von - Langenberg. 1. Stad - Langenberg. 2. Köping - Langenbielau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Langen-Langenbielau
1140
på allvar åt musiken och blef elev vid konservatoriet,
samtidigt idkande ifrigt själfstudium. Tid efter
annan offentliggjorde han kompositioner af de mest
olika slag, såsom ett häfte sånger, orkestersviterna
/ Alhambra och Weyerburcj, operan Tove (1878) med
text af honom själf, symfonien Efteraar (uppförd i
"Koncertforenin-gen", hvars ene dirigent L. blef),
en symfoni i D moll, körsa-kerna Kiels Ebbesen,
Tre salmer och Mci-donna-sancje, musik till
skådespelen "Fulvia", "I mcster Sebalds ha ve",
"Der var en gäng", "Giidrt paa Sol-houg", "Peter
Plus" m. fl., den komiska operan Spanske studenter
(1883; i Stockholm 1884) samt vidare operorna Fru
Jeanna (1891) och Vikincjeblod (1900; i Stockholm
1904), kantat vid Köpenhamnsutställningen 1888,
samlingar af kör- och kvartettsånger (däribland
den hänförande vackra serenaden "Kornmodsglansen
ved midnatstid"), åtskilliga häften pianostycken,
Fanla-sistykker för violin och piano samt framför
allt ett större antal sånirromanscr, som genom
fin stämning och själfullhet höra till de bästa
danska. L. är efter Heiscs död den främste bland
Danmarks nyare opcrakompositörcr. Han har visserligen
närmast gått i Gades och Hartmanns fotspår,
men äfven visat eget kynne. Han har lättrörlig
fantasi, och hans teknik, i början öfverlastad och
opraktisk, har småningom arbetat sig fram till
allt större klarhet och formfulländning. Vissa
nummer af "Spanske studenter" äro mästerligt
snörda, men i afseende på linjeföringons bredd är
"Yikingeblod" mest lyckad. L. blef 1904 led. af
Mus. akad. i Stockholm. A. L. (E. F-t.) Lanpen,
stad i hcssiska prov. Starkcnburg. 6,309
inv. (1905). Landtmannaskola. Vin- och
koniaks-tillvcrkning; sandstensbrott.
J- F- N-
Langen, J o h a n n Georg von, tysk skogsman, f. 1699
i Obcrstcdt (grefsk. Hcnneberg), d. i maj 1776 på
jaktslottet Jacgersborg vid Köpenhamn. utförde ett
grundläggande arbete för skogshushållningen såväl i
Tyskland som i Norge och Danmark. Sålunda var han
den förste, som r>å Harz (1728) föryngrade skogen
genom kultur. 1736 inkallades han till Norge och
medtog dit flera andra tyska skogsmän, bland dem
sin yngre broder Franz P h i-lipp von L. (d. 1751
i Bl an kon bu nr). Bröderna utgjorde i Norge en
forstkommission mod uppgift att samla upplysningar
om skogsförhållandona och sågverksrörelsen i
landet. De utförde ett för sin tid ovanligt duktigt
arbete. När forstkommissionen 1739 efterträddos af ett
gcnoralforstamt (Norges f"rsta skogsstyrelse), blefvo
bröderna medlemmar af detta; efter dess upphlfvandc,
1746, återvände de till Tyskland, där de verkade som
skogsmän i Braunschweig. 1763 inkallados J. G. von
L. till Danmark, där han ordnade skogsväsendet på
Själland, och genom hans eTior?i blefvo omkr. 1,700
tid planterade mod skog. Till Tyskland införde
han lärkträd och brödtall från Schweiz och gråal
från Norge, till Danmark irran, tall, lärkträd och
silfvergran. - L., "don ordnade
skogshushållningens fader", kan
säkerligen räknas som 1700-talets mest
framstående och initiativrike skogsman.
G. Sch.
Langen, Eugen, tysk tekniker, f. 1833 i Köln, d. där
1895, gjorde åtskilliga uppfinningar, bl. a. af den
atmosfäriska gasmaskinen (se Gasmaskin).
Langen, Albert, tysk förläggare, f. 1869, d. 1909,
grundlade 1894 och skctte med stor framgång
ett bokförlag i Munchcn, där dels politiskt
oppositionella, dels sensationella arbeten
utgafvos och som verkat mycket för spridningen
af svenska, norska och danska böcker i tysk
öfversättning. 1896 uppsatte han skämttidningen
"Simplicissimus", hvars oförfärade satir och
ypperliga skötsel förvärfvat den en utomordentlig
popularitet och mycken förföljelse från särskildt
de preussiska myndigheterna. 1907 började L. ge ut
fjortondagstidsknften "März" för positiv kritik
och vitterhet. L. var gift med en dotter till
Bj. Björnson. R-n B.
La’ngenau, stad i wiirttombergska Donaukretsen, vid
Nau. 3,642 inv. (190")). Kvarnar, tegelbruk och en
mekanisk verkstad; forcllfiske. O". F. N.
La’ngenbeck, Bernhard Rudolf Konrad von, tysk
kirurg, f. 8 nov. 1810 i Hannover, d. 29 sept. 1887
i \Viesbaden, brorson till kirurgen och anatomen
Konrad J o h a n n Martin L. (f. 1776, d. 1851),
studerade under sin farbroders ledning i Göttingen,
där han blef med. doktor 1835 och docent 1838. Han
kallades till professor i k;rurgi 1842 i Kiel och
1848 i Berlin. 1882 drog han sig tillbaka från sin
professur och sina öfriga befattningar (han var
sedan 1866 generalstabsläkare vid preussiska armén,
i hvilken egenskap han deltoo: i fransk-tyska kriget
1870-71). L. var en af 1800-talcts mest betydande
kirurger; hans arbeten inom den konserverande och den
plastiska kirurgien höra till det utmärktaste, som den
nyare kirurgien kan uppvisa. Äfven inom krigskirurgion
har hans verksamhet varit af stor betydelse, likasom
det öfver hufvud knappast finnes någon gren af
kirurgien, som icke i mer eller mindre väsentlig mån
utbildats af honörn. Hans många afhandlingar äro till
större delen offentliggjorda i tidskrifter, främst i
det af honom jämte Billroth och E. J. Gurlt sedan 1860
utgifna "Archiv fur klinischc chirurgie". (R.T-dt.)
La’ngenberg. 1. Stad i prou<s:ska
reg.-omr. DUsseldorf (Rhenprovinscn). 9,606
inv. (1905). Roalprogymnasium. Stor
tillverkning af siden- och halfsidentyger
och band. L. blef stad 1831. - 2. Köping i
hertigdömet Rpuss-Schleiz, vackert belägen vid
Elstcr. Omkr. 3.000 inv. Mekaniskt väfveri; i
närheten Heinrichshall med stor kemisk fabrik.
J- F. N.
La’ngenbielau [-bilali], en 8 km. lång by längs Biele
i preussiska reg.-orrr. Breslau (Schlesien). 19.666
inv. (1905). Fackskola för textilindustri. Ylle-,
bomulls- och linneväfveri bomullsspinneri, far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
