Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laparotomi - La Paz, namn på flera spanskamerikanska städer - La Paz. 1. Departement i Bolivia - La Paz. 2. (La Paz de Ayacucho) Hufvudstad i Bolivia - La Paz. 3. Stad i Argentina - La Paz. 4. Hufvudstad i Kalifornien - La Pérouse, Jean François de Galaup, grefve de L. - La Pérousesundet - La Peyrère, Isaac de - La Peyrouse, Ph. P. de. Se Lap. - Laphria - Lapidarstil - Lapidoth-Swarth, Helene - Lapilli - Lapinlaks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofarlighet, med hvilken ett
öppnande af bukhålan nu kan ske.
Rsr. (J. Å.)
La Paz [path], sp., "fred", namn på flera
spanskamerikanska städer och efter dem uppkallade
förvaltningsområden. 1. Departement i västra
Bolivia. 139,278 kvkm. 445,616 inv. (1900). –
2. (Officiellt sedan 1825 La Paz de Ayacucho)
Hufvudstad i sydamerikanska republiken Bolivia och
i ofvannämnda depart., ligger 3,690 m. ö. h. i
Chuquiapos l. La Paz’ floddal, vid foten af
Illimani. Enligt beräkning 78,856 inv. (1908). Staden
är säte för en biskop (sedan 1608), har en katedral
(från början af 1600-talet), som anses vara en bland
de vackraste i Syd-Amerika, och ett afsigkommet
universitet. L. anlades 1548 och erhöll namnet Pueblo
nuevo de Nuestra Señora de la Paz. L. är republikens
folkrikaste stad och lifligaste handelsplats. –
3. Stad i argentinska prov. Entre Rios, på vänstra
stranden af Paraná. Omkr. 6,000 inv. – 4. Hufvudstad i
mexikanska territoriet Kalifornien. Se Kalifornien 1.
1–4. (Wbg.)
La Pérouse [perös], Jean Francois de G a l
a u p, grefve d e L., fransk upptäcktsresande, föddes
22 aug. 1741 nära Albi. Till sitt släktnamn de Galaup
fogade han efter en liten familjecgendom i närheten
af Albi namnet L. Han inträdde 1756 i franska marinens
tjänst, blef sårad och tillfångatagen af engelsmännen
i sjöslaget vid Belle-Isle 1759 och utmärkte sig under
nordamerikanska oafhängighetskriget som befälhafvare
på en fransk fregatt. Bl. a. intog och förstörde han
(aug. 1782) de engelska nybyggena Fort Prince of
Wales och Fort York vid Hudsons vik. Sin ryktbarhet
vann emellertid L. som befä^fvare för den expedition,
som franska regeringen 1785 utrustade för att upptäcka
nordvästpassagen och närmare utforska vissa trakter
af Stilla oceanen. Med fregatterna "Bonssole"
och "Astro-labe" afscfflade han l auer. 1785
från Bröst. Efter att ha kringscelat Kap Hoorn
(nov.) anlöpte han Påskön (apr. 1786) och Hawaii samt
nådde i juni s. å. Port Francais nära Mount Elias på
Alaskas kust. Hindrad af stormar från att intränga
i Berings sund, for han söderut, upptäckte Necker-ön
n. v. om Hawaii (nov. s. å.) och genomforskade sedan
farvattnen kring Filippinerna, Formosa, Japan, Korea
och Kamtjatka. Därunder besökte han De Castries Bay,
nära det nuv. Vladivostok, i juli 1787 och upptäckte
i aug. det efter honom uppkallade La Pérouse-sundet
mellan öarna Sachalin och Yezo. I sept. anlöpte
L. Pctropavlovsk på Kamtjatka och hemsände därifrån
öfver land dagb"cker och kartor m. m. rörando det
arbete expeditionen dittills utfört. I dec. blefvo
"Astrolabes" befälhafvare, de Langle, och ett tiotal
af dess besättning mördade af infödingarna p-\
Samoa-öarna, och om öfriga deltagare i expeditionen
hade man de sista underrättelserna från Botany bay
i Nya Syd-Wales, dit L. ankom 26 jan. 1788 - nästan
samtidigt med kapten Phillips koloni-
grundläggande engelska expedition - och hvarifrån han
hemsände sitt sista brcf till franske marinministern
(7 febr. s. å.). De vetenskapligt resultatrika
expeditioner franska regeringen 1791 och 1796
utsände under cTEntrecasteaux för att efterforska
L:s öde blefvo i detta afseende fruktlösa, och först
1826 fann en engelsk sjökapten, P. Dillon, spår
af de båda fartygens vrak vid några ref utanför
ön Vanikoro (en bland Drottning Charlottas öar
n. om Kya Hebridcrna), och upptäckten bekräftades
1828 af Dumont D’Urville, som besökte platsen och
där reste ett monument. En staty öfver L. restes
1843 i Albi. Hans reseberättelse, Voyage aulour du
nionde (4 bd, 1797; "Resa omkring jorden", 1799)
utarbetades på franska regeringens uppdrag af Milet
de Murcau efter L:s från Kamtjatka och Botany bay
hemsända anteckningar. Den har ännu stort värde och är
öfversatt på flera språk. L:s expedition har för den
nautiska geografien varit af stor nytta. Upptäckten af
dess kvarlefvor är skildrad af P. Dillon i "Narrative
of a voyage in the South seas etc." (2 bd, 1829).
(V. S-g.)
La Pérousesunriet [perös-], hafssund mellan japanska
ön Yezo och Sachalin, förenar Japanska hafvet med
Ochotska hafvet. Det upptäcktes 1787 af La Pérouse.
_ (J- F. N.)
La Peyrére [parar], T s a a c de, fransk
skriftställare, bibelkritiker, f. 1594 i Bordeaux,
d. 1676 som prinsens af Condé bibliotekarie. Se
Bibelkritik, sp. 233.
La Peyrouse [paros], P h. P. de. Se L a p.
La’phria, zool. Se R o f f l u g o r.
Lapidärstil (af lat. lapis, sten), St en st il,
stil, som i uttryckssätten söker efterlikna den,
som begagnades i de romerska stcninskrifterna;
monumental stil, som utmärker sig för korthet och
inne-hMlsrikedom, som säger mycket i få ord.
Lapidoth-Swarth, H el en e, nederländsk skaldinna,
f. 25 okt. 1859 i Amsterdam, gift 1894 med
författaren Fritz Lapidoth i Haag, började sitt
författarskap med diktsamlingarna Fleurs de réve
(1879) och Les prinlaniéres (1882), men vanns sedan
för holländska litteraturen och offentliggjorde
’på nederländska språket Poezie (1892), Vcrzen
(1893), Gedichlen (1902) och Octoberlover (1903),
hvilka berömmas för mästerskap i språk och form, i
synnerhet i sonetten. Hon har vidare författat novell-
och skiss-samlingarna Van vrouwenleven (1896), Van
vrwwenleed och Von vrouwenlot (1897), Profieltjes
(1899) och Ernst (1902). Jämte Marcellus Emants och
Jacques Perk var fru L.-S. en af dem, som ledde den
på 1880-talet börjande moderna rörelsen i Hollands
vitterhet.
LapiMli (plur. af lat. lapifllus, liten sten),
it. rapilli, yeol., de små, ärt- till nötstora,
oftast kulformade stycken af lava, vanligen af
porös, blåsig beskaffenhet, som vid vulkaneruptioner
uppkastas ur krateröppningen tillsammans med större
lavastycken (vulkaniska bomber) samt vulkanisk sand
och vulkanisk aska. Ganska betydliga sam-manhopningar
af lapilli förekomma såväl vid de nuv. vulkanerna,
Vesuvius, Etna m. fl., som i Au-vorgne, vid
Laacher see och i andra gamla vifkan-traktcr.
E- E.
Lapinlaks (fi. Ltfpinlalili), socrrn i Tdensalmi
härad och domsaga af Kuopio län, Finland, utgör ett
imperiellt pastorat af 2:a kl., Idensalmi kontrakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
