- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1395-1396

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri, den yngre, f. omkr. 1529 - Laurent-Pichat, Léon - Laurents teorém - Laurentum - Laurentz, Lars Johan - Laurenzianska biblioteket - Lauréus, Alexander - Lauria, stad - Lauria, Roger de. Se Loria - Laurianu, Trebonie - Lauricocha. Se Llauricocha - Lauridsen, Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laurentius Norvegus (Klosterlasse), utan rätt
vetskap om den verklige författaren. Kloster!asses,
Possevinos och jesuiternas agitation i Sverige under
liturgiens täckmantel öppnade dock ärkebiskopens
ögon för, att han gått för långt. Han vägrade att
längre hjälpa Johan i den liturgiska striden, bröt
fullständigt med Klosterlasse och utgaf en skrift,
Contra novas papistarum machinationes, hvari han
visserligen fasthöll vid det principiellt riktiga
i att lita till kyrkofädernas skrifter, så långt
man kunde vara öfvertygad om dessas äkthet,
men ock riktade en dräpande, om Olaus Petris
bästa arbeten påminnande kritik mot den katolska
grundåskådningen. Se litt. till art. Laurentius
Petri
, sp. 1394, och Liturgiska striden.
Hj. H-t.

Laurent-Pichat [], Léon, fransk
skriftställare, f. 1823, d. 1886, tillhörde i
politiken yttersta vänstern, först som deputerad,
fr. o. m. 1875 som senator. L. författade dikter
(Libres paroles 1847, Les réveils 1880 m. fl.),
noveller (La paienne 1857) och kåserier (Les poètes
de combat
1862).

Laurents teorem [], mat. Se Laurent, P. A.,
sp. 1382.

Laurentum, i forntiden stad i Latium uti Italien,
nära hafvet s. om Ostia. var enligt sagan den
plats, där Æneas landsteg och konung Latinus
residerade. Under Roms konungar var L. en
viktig handelsstad. Dess ruiner ligga vid det
nuv. Tor Paterno. J. F. N.

Laurentz, Lars Johan, arkitekt, f. 22 juni
1851 i Kristinehamn, d. 20
juli 1901, studerade vid Tekniska skolan i Örebro
1867-68 samt i Paris och Wien 1882-86, var sedan
verksam i Stockholm, där han lämnat ritningar till
K. F. U. M:s byggnad (1898), Separators nybyggnader
(1897 o. f.), Svenska lifförsäkringsbolagets hus vid
Norrmalmstorg, affärshuset Hamngatan n:r 5 m. fl.
G-g N.

Laurenzianska biblioteket l. Laurentiana,
ett bibliotek i Florens (se d. o., sp. 618, och
Biblioteksbyggnader, sp. 293-294).

Lauréus (skref sig en tid framåt Lauræus),
Alexander, målare, f. 4 jan. 1783 i Åbo, d. 21
okt. 1823 i Rom. L., som var prästson, kom till
Stockholm 1802, blef elev vid konstakademien och
deltog från 1803 i dess utställningar. Han försökte
sig på porträtt samt på historiska motiv (Engelbrekts
död
, Rosersberg, Gustaf Vasa i halmlasset), klassiska
kompositioner i tidens smak (Oidipus m. fl.) och
teaterscener, men kopierade äfven holländska mästare
på kungliga museet och fann sitt bästa område i
genremotiv, än med ämnen ur dikter (Grefvinnans
besök
, Bellmansscener), än små folklifsskildringar,
gärna med eldskensbelysning. Han målade Fader
Didriks namnsdag, Kägelspelet hos Faggens, Kortspel
pä krogen, Landskap med bondfolk, Finnar vid en eld
under ett berg, Skuta med boskap upplyst af bloss,
Käring, som rör i en gryta, medan hon sjunger ur
en psalmbok
. Han skildrade äfven skämtsamt frivola
anekdoter i bild. Den
samtida kritiken fann hans konst för litet ideell,
allvarlig och stadgad. När han målade Ett fruntimmer,
som kommer från badet
(1815) befanns ämnesvalet
ovärdigt, och då han s. å. utställde Kristi
födelse förkunnas för herdarna
, så förklarades
behandlingssättet burleskt och ovärdigt ämnet. Af
hans målningar från denna tid är Dansgille på ett
värdshus
(1814, Stockholms högskola) en förträfflig
tidsmålning. L., som 1812 blifvit led. af akademien,
erhöll 1816 ett stipendium och begaf sig 1817 till
Paris. Där tyckes han ha studerat på Hersents ateljé,
tillegnade sig en säker teknik, ett ledigt, lifligt
behandlingssätt med starka motsättningar mellan
ljus och skugga ("effektgenren" kalla hans kamrater
hemifrån detta målningssätt) och vann erkännande. 1820
fick han sitt stipendium förlängdt på ytterligare
tre år och flyttade s. å. till Rom. Där fann han
en ny motivkrets efter sitt sinne, gatscener,
interiörer från osterior, ruiner, gårdar, bönder
och kvinnor i brokiga dräkter, munkar, banditer,
åsnor och hundar. Han målade kampagnabönder, lägrade
kring en eld, röfvares bivack i en grotta, öfverfall,
slagsmål - allt i klara färger och lifligt skildradt
i den moderna franska tekniken. Undantagsvis målade
han bibliska ämnen, exempelvis flera ur Tobias’
historia
. L. är representerad på Nationalmuseum af 6
dukar, Kustlandskap med figurer (1817), Flicka med
ljus
(från paristiden, 1818) och från Rom röfvar-
och bondelifsscener, i Finska konstföreningens
galleri i Helsingfors af 13 målningar - äfven
porträtt och porträttgrupper i naturlig storlek -
och teckningar, i universitetet af 6 nummer, i
Åbo slotts museum af porträtt. Äfven etsningar har
han utfört, bl. a. Gustaf Vasa i halmlasset (1815,
efter hans oljemålning). Biogr, af K. Leino (1908).
G-g N.

Lauria, stad i italienska prov. Potenza (sydvästra
Basilicata). 10,099 inv. (1900). L. består af den med
murar omgärdade öfre staden och den nedre staden och
drifver vin- och olivodling. Födelseort för Roger
di L. (se Loria), hvars kaftan ännu finnes kvar.
J. F. N.

Lauria, Roger de. Se Loria.

Laurianu, Trebonie, rumänsk historiker,
f. 20 juli 1810 i Siebenburgen, d. 25 febr. 1881 i
Bukarest, blef 1844 lärare vid S:t Sava-kollegiet
i Bukarest, deltog 1848 i de politiska rörelserna i
Siebenburgen, kallades 1851 som skolinspektör till
Moldau och blef 1858 professor vid universitetet
i Bukarest. Hans förnämsta arbeten äro Tentamen
criticum in originem, derivationem et formam
linguæ. romanicæ
(1840), Istoria românilor (1853,
3:e uppl. i 2 bd 1873) och en vidlyftig tendentiös
rumänsk ordbok (1871). Tills, med N. Balcesco utgaf
han "Magazin historicul pentru Dacia" (Historiskt
magasin för Dacien; 4 bd, 1844-47). L. var en ifrig
anhängare af teorien om rumänernas härkomst från
latinska kolonister i Dacien och sökte utom i sina
historiska skrifter förfäkta den äfven i ett par
från vetenskaplig synpunkt underhaltiga filologiska
arbeten, i hvilka han framställde rumänskan som ett
från dessa kolonister ärfdt, af främmande påverkan
nästan oberördt romanskt språk.

Lauricocha []. Se Llauricocha.

Lauridsen, Peter, dansk historisk och geografisk
författare, f. 14 sept. 1846, studerade nordiska
språk och historia i Köpenhamn, blef 1874 löitnant,
1877 lärare vid Köpenhamns folkskolor och 1892


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0734.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free