- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1399-1400

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laurin, svensk släkt - Laurin. 1. Laurentius Laurentii Laurinus d. ä. - Laurin. 2. Karl Oskar Johan L. - Laurin. 3. Gustaf Filip L. - Laurin. 4. Karl Gustaf Johannes L. - Laurin, Paul Johan Gerhard - Laurinékamfer - Laurinsyra - Laurinus, Laurentius Laurentii - Laurion - Lauriston, Jacques Alexandre Bernard Law

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kansler i Pommern) och Edvard L. (f. 1669,
d. ogift), båda adlade med namnet Lagerström (ätten
utdöd), den förre 1691, den senare 1694. Johan L:s
brorsons son, Anders Kristofer L. (f. 1718, d. som
kapten 1788), adlades 1770 med namnet Klöfverfelt
(ätten utdöd). Magnus och Edvard L:s broder
Johan L. (f. 1663, köpman i Stockholm, öfverinspektor,
d. 1724) är ättefader till de nu lefvande medlemmarna
af släkten. Se A. Kinberg, "Slägten Laurin" (1886).

1. Laurentius Laurentii Laurinus d. ä.
(se ofvan), präst, vitterhetsidkare, f. 1577 i
Söderköping, d. 1656, blef filos, magister i
Wittenberg, rektor i Söderköping och slutligen
kyrkoherde och prost i Häradshammars och Jonsbergs
församlingar, Linköpings stift. Han författade
bl. a. En kort Sveriges chrönica ifrå Magog
alt inlil fröken Chrislins regemente (1647; 2:a
uppl. 1717) och originalet till psalmen 486 i 1819
års psalmbok.

2. Karl Oskar Johan L., sonsons sonson af den
ofvannämnde köpmannen Johan L., tonsättare,
f. 1813 i Burs pastorat på Gottland, d. 23 maj
1853 i Brasilien, blef student i Uppsala 1832 och
några år senare anförare för Uppsala studentsångare
samt inlade som sådan stor förtjänst ej blott i
egenskap af skicklig dirigent, utan äfven däri, att
först under honom, genom år 1842 antagna stadgar,
studentkårens allmänna sångförening konstituerades
till en verklig sådan, då den förut varit blott
ett aggregat af de skilda nationernas föreningar.
L. blef 1842 filos. doktor samt 1843 vik.
och 1846 ord. kollega vid läroverket i Visby, där
han äfven stiftade en sångförening. Af hälsoskäl
begaf han sig 1852 till Brasilien, där han dog i gula
febern. Som tonsättare gjorde sig L. populär genom
åtskilliga stämningsfulla sånger, framför alla den
odödliga kvartetten Mitt lif är en våg.

3. Gustaf Filip L., den föregåendes kusins son,
f. 1836, d. 1879, boktryckare, inträdde 1860 som
bolagsman i den af hans morfars bror grundlagda
boktryckerifirman P. A. Norstedt & söner
(Kungl. boktryckeriet) och öfvertog efter dennes
son Karl Norstedts död (1862) ledningen af affären.

4. Karl Gustaf Johannes L., den föregåendes son,
författare, f. 19 sept, 1868 i Stockholm, blef student
i Uppsala 1888 och filos. kand. 1890 och är sedan 1893
anställd vid P. A. Norstedt & söners förlag. L. har
utöfvat en högeligen lifaktig verksamhet i syfte
att uppfostra företrädesvis ungdomens smak och
konstkärlek. En gren af denna verksamhet är den af
honom 1897 stiftade Föreningen för skolors prydande
med konstverk, sedermera kallad Konsten i skolan
(se d. o.); en annan gren är Föreningen för Stockholms
prydande med konstverk. Som föreläsare och lärare
i konsthistorien har L. varit outtröttlig. Han har
utgifvit broschyren Konsten i skolan och konsten i
hemmet
(1899), en populär kortfattad Konsthistoria
(1900, 4:e uppl. 1909, dessutom två olika kortare
skolupplagor), texten till praktverket Taflor från
fyra århundraden i koppartryck
(1905), planschverket
Kulturhistorisk bilderbok (s. å.), Jean Francois
Millet
(kortfattad monografi 1907), Skämtbilden (1908,
2:a uppl. 1910), Våld och väld (bilder ur Frankrikes
historia under senare hälften af 1800-talet, 1910,
2:a uppl. 1911), det illustrerade häftet Sverige genom
konstnärsögon
(1911; äfven en tysk, en engelsk och
en fransk uppl. s. å.), dessutom en
dansk-norsk läsebok för skolor (1903) samt
skrifvit ett stort antal uppsatser i tidskrifter
och tidningar. – L:s broder, Torsten Olof L.,
f. 1875, vice verkställande direktör i aktiebolaget
P. A. Norstedt & Söner, är känd som samlare och
främjare af modern svensk konst och konstforskning.
2. A. L.*

Laurin, Paul Johan Gerhard, matematiker,
f. 25 aug. 1863 i Höganäs, Malmöhus län, aflade
mogenhetsexamen i Kristianstad 1881, studerade i
Lund, där han vardt docent i matematik 1887 och
filos, doktor 1888 och utnämndes 1890 till lektor
vid Göteborgs högre latin läroverk. L. har gjort sig
bemärkt som förtjänstfull försäkringstekniker och på
grund häraf anlitats för utredningar rörande statens
pcnsionsväsen. 1908 förordnades han till öfverdircktör
och chef för Försäkringsinspektioncn. L. vardt
1900 led. af Göteborgs Vet. och vitt.-samhälle.
I- F.

Laurinékamfer. Se K a m f e r.

Laurinsyra, kem., en fettsyra af
sammansättningen C12Ho402, smältpunkt
44°, som förekommer i kokosnötolja och i
lagerbärsolja som glycerinester, kallad laurin.
H. E.

Laurinus, Laurentius Laurentii (latini-sering af
Lars Larsson), präst, vitterhetsidkare. Se Laurin,
svensk släkt (släktöfversikten och L. 1).

LauYJon (grek. Aavoiov 1. Aavpeiov), betydande
bcrgverksdistrikt i sydligaste delen af det grekiska
landskapet Ättika. Grufvorna voro fordom statsegendom
och fördelade i en mängd lotter, som med ärftlig
arrenderätt innehades af enskilda. Mineraltillgången
bestod mest af silfverhaltig blymalm, som förr gaf så
mycken ädel metall, att den staten däraf tillflytande
inkomsten på perserkrigens tid (5:e årh. f. Kr.) icke
blott räckte till statsutgifternas bestridande,,
utan äfven medgaf en årlig utdelning af 10 drachmer
(omkr. 7 kr.) till hvarje medborgare, till dess att
på Themistokles’ yrkande detta öfverskott i stället
anslogs till årlig nybyggnad af 20 krigsskepp. På
Strabons tid (l:a årh. e. Kr.) var dock grufdriften
redan till stor del nedlagd. Först i senare tider har
man medelst förbättrade smältningsmetoder börjat med
fördel tillgodogöra sig dels de gamla slagghögarna,
dels den fordom som värdelös bortkastade bergarten,
hvarvid dock behållningen hufvudsakligen utgöres
af bly och zink. För sådant ändamål bildades
1860 ett stort franskt och italienskt bolag,
som dock snart genom grekernas missundsamhct
invecklades i en vidlyftig process, som bilades först
1873. Bergverksrörelsen, som numera drifves dels af
grekiska,, dels af franska bolag, hav gett upphof åt
gruf-stadea Ergasteria (se d, o.). A. M. A.

Lauriston [låristE’], Jacques Alexan-dre Bernard La w,
markis de, fransk marskalk, John Laws brorsons son,
f. 1768 i Pcn-dichéri, d. 1828 i Paris, var kamrat
med Bonaparte i militärskolan’ i Brienne, hvilken
han 1785 lämnade som officer vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free