Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lavinium - Lavis - Lavisse, Ernest - Lawn billiards - Lawn tennis - Lavoar - Law of nations - Lavoisier, Antoine Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1433
Lavinium-Lavoisier
1434
Lavinium, urgammal stad, medelpunkt för latinsk
kolonisation. Enligt sagan var den belägen mellan
Laurentum och Ardea i Latium, grundlagd af /Eneas
och uppkallad efter hans maka Lavinia. En kulle med
lämningar af murar vid Pratica utmärker stället, där
L. låg. R-
Tdh.
Lavis [lavi], fr. Se L a v e r a. Lavisse
[-vi’s], E r n e s t, fransk historiker, f. 1842 i
Nouvion-en-Thiérache (dep. Aisno), 1882 anställd
som biträdande lärare i medeltidens historia vid
Paris’ universitet, 1888 professor i nya tidens
historia där, har som lärare och författare spelat
en betydande roll. Hans historiska arbeten cgnadcs
länge - tydligen under intryck af fransk-tyska krigets
lärdomar - åt ämnen från Preussens historia; så hans
dispu-tationsprof, De Her-munno Sahensi, ordi-nis
teuionici niagistro (1875), La mardi e de Brandebourg
sons la dy-nastie ascanienne (s. å.), Études sur
1’histoire de Prusse (1879) samt La jen-nesse du
grand Frédéric (1891) och Le grand Fre-déric a-vant
1’avénement (1893). Tysk samtidshistoria behandlar han
i Trois emperenrs d’Alle-magne: Guillcunne I, Frédéric
’ III3 Guillaume II (1888). Tills, med A. Rambaud
har han planlagt och ledt utgifningen af sammelverket
"Histoire gé-nérale du IV:e siécle ä nos jour s" (12
bd, 1893- 99), till hvilket han dock själf bidragit
endast obetydligt som författare. Under direktion af
honom ensam har utkommit Histoire de France depuis
1’origine jusqu’å la revolution (9 dubbelband, 1905
ff.; endast registret fattas nu, 1911), och här
har han själf författat viktiga partier, nämligen
skildringen af Ludvig XIV:s tidehvarf 1643-85
(d. ArII: l-2) samt en teckning af denne konung,
hans familj och hans hof äfven under hans senare
regeringstid, 1685-1715 (i del VIII: 1). Förstnämnda
skildring, af tiden 1643-85, är en betydande insats
i fransk historieskrifning, som hittills saknat en
modern framställning af Ludvig XIY:s tidehvarf;
arbetet är något ojämnt, men i hufvud-kapitlen
utmärkt för lif, klarhet, omfattande studier och
själfständig uppfattning. Totalomdömet om tidehvarf
vet är mörkt: "Ludvig XIV har slitit ut den franska
monarkien" och fullbordat den inre förstclning,
som sedermera framkallade revolutionen. L. har
arbetat synnerligen verksamt i undervisningsfrågor,
dels som författare af högt skattade läroböcker,
dels direkt vid omorganisationen af den högre
undervisningen. Hans tal och andra inlägg i dessa
frågor äro samlade i Queslions d’enseignement national
(1885), fitudes et éludianls (1890), Ä propos de nos
écoles (1895). L. kan sägas representera en öf-vcrgång
mellan äldre och modernare fransk historieskrifning;
han förenar klarhet och elegans i framställningssättet
samt en viss resonerande och undervisande anläggning
med grundlig och omsorgsfull forskninsr. Han är medlem
M Franska akad. (1802) och svenska Vet. akad. riOOD).
N. E-n.
Lawn billiards [lå’n bi’ljads], eng., ett 1896
i England uppfunnet friluftsspel, som utgör en
blandning af krocket och biljard. Det spelas på en
jämn gräsmatta (lawn) med klubbor och klot liksom i
krocket (men utan bågar), och det gäller att på långa
af stånd krockera kloten.
Lawn tennis [lå’n ternis]. Se Bollspel, sp. 1023-25.
La’voar (fr. lavoir, af laver, tvätta), större kommod.
Law of nations [la’ öv néVjons], eng., folkrätt.
Lavoisier [lavwasie], Antoine L a u r e n t,
fransk kemist, f. 16 aug. 1743 i Paris, son af
en förmögen köpman, undervisades i botanik af
Bernard do Jussieu, i geologi af Guettard, i kemi
af Rouclle. Han idkade studier äfven i matematik
och astronomi. 1764 hade franska regeringen utsatt
en prisuppgift för bästa och billigaste sättet att
upplysa stora städers gator. Priset tillerkändes
den 23-årige L., och sedan dess egnade han sig
med all kraft åt kemien. Redan tidigt gjorde han
upptäckter, hvilkas banbrytande beskaffenhet tycktes
stå klar för honom och som blefvo bestämmande för hans
framtidsplaner. Inseende, att hans förmögenhetsvillkor
icke skulle bli tillräckliga för anskaffande af alla
de vetenskapens hjälpmedel han för sina forskningar
behöfde, sökte han den indräktiga sysslan som
generalförpak-tare (se Fermiers généraux), hvilken
han äfven erhöll. Därefter gjorde han ett rikt gifte,
och hans hem blef samlingsplatsen för allt hvad Paris
den tiden egde stort inom vetenskapen. Under en tid af
femton år följde den ena viktiga upptäckten efter den
andra. L. blef därigenom ej blott en ryktbar lärd;
han införde i den kemiska forskningen en ny metod,
den kvantitativa, och skapade den nyare kemien. Detta
rastlösa vetenskapliga arbete inkräktade på intet vis
på hans verksamhet som generalför-paktare. Bland sina
ämbetsbröder var han den verksammaste, och åt honom
uppdrogos alltid de svåraste uppgifterna. L. togs
i anspråk öfverallt, där vetenskaplig insikt,
förenad med praktisk förmåga att göra den gagnelig
för det allmänna bästa, erfordrades. Turgot, som
ville förbättra krut- och salpetertill-vcrkningen,
inrättade 1776 La commission des poudres et
salpétres, hvars direktör L. blef; och så länge
han dirigerade tillverkningen, öfverträffade det
franska krutet i godhet alla andra nationers. Äfven
af meterkommissionen var L. medlem, och han uppträdde
t. o. m. som nationalekonomisk skriftställare. I
kraft af ett dekret om undersökningars anställande
rörande missbruk i finansförvaltningen framställdes i
nationalkonventet en anklagelse (af ledamoten Dupin,
som varit betjänt hos L:s svärfader Paulze) mot
generalförpaktarna. Dupin anklagade generalförpaktarna
för att ha bl. a. plundrat folket och statskassan på
enorma summor, som borde ha användts till krigen mot
republikens fiender. Man irjorde processen kort. Utan
vidare undersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
