- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1467-1468

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leander, Richard, pseudonym. Se Volkmann, R. - Leander, A. Th. L., finsk sångerska. Se Flodin, K. T. - Leandertornet - Léandre, Charles - Leandros. Se Leander 1. - Leane, Lough L. - Lear, wales. Llyr, irisk Lêr, keltisk sagokonung - Lear, Edward - Leasehold - Leatherhead - Leavenworth - Leba. 1. Kustflod - Leba. 2. Stad - Lebadeia - Lebanon. 1. Stad i Pennsylvania - Lebanon. 2. Stad i New Hampshire - Lebanon. 3. Stad i Illinois - Le Bas, Louis Hippolyte - Le Bas, Philippe - Lebba - Lebbeke - Lebda. Se Leptis. - Lebeau, Jean Louis Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Leander, A. Th. L., finsk sångerska. Se Flodin, K. T.

Leandertornet, ett med anledning af Heros och Leanders
kärlekshistoria (se Hero) uppkalladt torn på en
holme utanför Skutari, nu signalstation. I forntiden
var det den atenske fältherren Chares’ makas Damalis
graf, under medeltiden var det ett fäste. Turkarna
kalla tornet Kiss Kulessi med anledning af en saga
om en där innesluten sultandotter.

Léandre [leã’dr], Charles, fransk målare, f. 1862,
studerade skulptur och måleri vid École des beaux-arts
samt har utfört dekorativa målningar och stafflitaflor
med målerisk charme –
Fult väder (1888),
De långa dagarna (1891),
Målarens lefnad (allegori, 1906) –
porträtt (G. Courtelines porträtt i pastell,
Luxembourgmuseet, eleganta porträtt af damer och barn,
äfven karikerade porträtt), etsningar, litografier,
illustrationer och affischer. L. är en typisk
pariskonstnär af "Montmartreskolan".

G–g N.

Leandros. Se Leander 1.

Leane, Lough L. [låch lin], sjö. Se Killarney.

Lear [liə], wales. Llyr, irisk Lêr, keltisk sagokonung,
som Shakspere gjort till hjälten i sorgespelet "King Lear".
Historien om kung Llyr ("den 11:e konungen i England")
och hans döttrar förekommer i en walesisk krönika,
kallad "Chronicle of the kings", skrifven af
biskop Tysilio (slutet af 600-talet). Shakspere tog
sitt ämne från ett äldre drama samt från R. Holinsheds
krönika (1500-talet). Se
Bode, "Die Learsage vor Shakespeare" (1904),
Perrett, "The story of king L. from Geoffrey of Monmouth to Shakespeare" (s. å.).

Lear [li’ə], Edward, engelsk konstnär, f. 1812,
d. 1888, var länge bosatt i Rom, därefter i
S. Remo, gjorde upprepade resor i Orienten,
utförde en mängd landskapsmålningar och teckningar
från olika länder, utgaf
Illustrated journals of a landscape painter,
illustrerade Tennysons dikter och vann mycken
popularitet genom sin humoristiska bok
The book of nonsense.

G–g N.

Leasehold [li’s-håuld], eng., kallas jord, som
innehafves på arrende. Arrendet (the lease)
löper antingen på vissa år eller på arrendatorns
lifstid och regleras af en rad växlande åtaganden
(covenants) af arrendatorn (the lessee),
såsom att till den utarrenderande (the lessor)
betala årlig arrendesumma (rent), att verkställa
nödiga reparationer och byggen, betala vissa
på jorden fallande skatter o. s. v. Rörande den
synnerligen rikt utbildade engelska arrenderätten
se t. ex. Woodfall, "On landlord and tenant" (18:e
uppl., 1907). Jfr äfven Copyhold och Freehold.

V. S–g.

Leatherhead [le’ṫḣəhed], stad i engelska grefsk. Surrey,
i en vacker trakt vid Mole. 4,694 inv. (1901). Skola
för prästsöner; tegelbrännerier och bryggerier.

J. F. N.

Leavenworth [le’vnωəth], stad i den nordamerikanska
staten Kansas, på högra stranden af Missouri. 22,167
inv. (1906). L. anlades 1854. Den omgifvande trakten
är ovanligt fruktbar, och genom järnvägar ha handel
och industri uppblomstrat, hvartill ock ett rikt
stenkolslager i trakten bidragit. Staden har en
katolsk biskop, flera fromma stiftelser och sjukhus,
straffängelser samt järn- och kvarnindustri,

stenkolsgrufvor. Omkr. 5 km. n. om L. ligger Fort L.,
en viktig militärpost, med flera krigsskolor,
militärfängelse samt en kolossalstaty af Grant (1889).

(J. F. N.)

Leba. 1. Kustflod i Pommern, börjar i Westpreussen,
genomflyter L.-sjön (75,3 kvkm.) och faller ut vid staden L.
i Östersjön. 135 km. –
2. Stad i Pommern, reg.-omr. Köslin, vid floden L:s utlopp
i Östersjön. 2,027 inv. (1905). Räddningsanstalt för skeppsbrutna.

J. F. N.

Lebadeia (Livadia), hufvudstad i en eparki i
grekiska nomarkien Boiotia, på nordvästra sidan af
Helikon, v. om den forna Kopaissjön, var i forntiden
bekant genom ett den trofoniske Zeus’ orakel och var
under turkarnas välde säte för regeringen i mellersta
Grekland, som därefter ända till senaste tid plägat
kallas Livadien. Omkr. 6,500 inv. Den lilla ån Herkyna
(Potami tes Livadias) drifver några bomullsspinnerier
och valkkvarnar.

(J. F. N.)

Lebanon [le’bənən]. 1. Stad i nordamerik. staten
Pennsylvania, 50 km. ö. om Harrisburg. 19,400
inv. (1906). Stor järnindustri. – 2. Stad i staten
New Hampshire, vid Muscoma river, hvars fall lämna
kraft åt flera fabriker. 4,965 inv. (1900). –
3. Stad i Illinois, omkr. 38 km. ö. om S:t Louis
i Missouri. 1,812 inv. (1900). Mc Kendree college,
stiftadt 1828 af metodister, en af de äldsta
högskolorna i Mississippidalen.

1–3. J. F. N.

Le Bas [lə ba’], Louis Hippolyte, fransk
arkitekt, f. 1782 i Paris, d. 1867, utförde kyrkan
Notre-Dame-de-Lorette i gammalkristen basilikastil
(1823–26), La Roquettefängelset m. m. Han var
medlem af Institutet och professor vid École des
beaux-arts. Dessutom hade han länge en ansedd och
mycket eftersökt elevateljé. Bland hans elever är
Ch. Garnier det mest lysande namnet. Af svenskar
studerade A. Nyström under L:s ledning 1819 ff. och
F. V. Scholander 1841–43.

G–g N.

Le Bas [lə ba’], Philippe, fransk arkeolog,
f. 1794 i Paris, d. där 1860, var 1820–27 lärare
för prins Ludvig Bonaparte, sedermera Napoleon
III, blef 1829 professor vid lyceet Saint-Louis i
Paris och 1846 chef för universitetsbiblioteket
i Paris, i hvilken egenskap han inlade stora
förtjänster. 1842 företog han i arkeologiskt och
epigrafiskt syfte en omfattande forskningsresa till
Grekland och Mindre Asien. Resultaten af denna resa
äro nedlagda i hans hufvudverk
Voyage archéologique en Grèce et en Asie Mineure pendant 1843 et 1844,
fortsatt efter L:s död af W. H. Waddington, aldrig
fullbordadt, men dock ett af 1800-talets allra
förnämsta arkeologiskt-epigrafiska arbeten.

E. N–n.

Lebba, hufvudort i oasen Djalo (se d. o.j.

Lebbeke, by i belgiska prov. Ost-Flandern, 4 km. s. ö. om Dendermonde.
7,836 inv. (1902). Spinnerier, väfverier och spetsfabrikation.

J. F. N.

Lebda, ort. Se Leptis.

Lebeau [ləbå], Jean Louis Joseph, belgisk statsman,
f. 1794, d. 1865, blef 1819 advokat i Liège
och deltog 1824 i stiftandet af den "nationella
associationen" mellan liberala och katoliker med syfte
att lösrycka Belgien från Holland. Efter revolutionen
1830 blef L. medlem af nationalkongressen och verkade
1831, som utrikesminister, ifrigt för prins Leopolds
af Sachsen-Koburg val till Belgiens konung. Det
var L., som i denna sak ledde underhandlingarna med
stormakterna och i kongres-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0770.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free