- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1479-1480

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leche. 2. Jakob Vilhelm Ebbe Gustaf L. - Lechenich - Lechevalier, Jean Baptiste - Lechfeld. Se Lech - Lechfältet. Se Lech - Lechhausen - Lecidea geographica - Lecitin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unterarms und unterschenkels bei Chiroptera (1879),
Zur anatomie der beckenregion bei Insectivora (1883),
Über die säugetiergattung Galeopithecus (1886),
ett flertal arbeten öfver pungdjurens morfologi
samt Beziehungen zwischen gehirn und schädel (1911)
m. fl. Under de sista åren har han genom en serie
undersökningar rörande tandsystemets utveckling
hos individen såväl som hos släktet kunnat lämna
väsentliga bidrag till dessa genealogiska frågors
lösning; af hithörande arbeten må nämnas Über die
zahnentwicklung von Iguana tuberculata
(1893),
Zür entwicklungsgeschichte des zahnsystems der
säugetiere
(3 dlr, 1895–1907), Untersuchungen über
das zahnsystem lebender und fossiler halbaffen
(1897),
Zur morphologie des zahnsystems der insectivoren
(1897), Zur frage nach der stammesgeschichtlichen
bedeutung des milchgebisses bei den säugetieren

(1909). I den bekanta zoologiska encyklopedien
"Bronn’s klassen und ordnungen des tierreichs" har
L. bearbetat däggdjurens anatomi (38 hftn). Frågor
af allmänbiologiskt innehåll behandlas i Några nyare
strömningar inom descendensläran
(1902) och Ein fall
von vererbung erworbener eigenschaften
(s. å.). I
Sven Hedins "Scientific results of a journey in
Central Asia 1899–1902" skref L. afdelningen zoologi
(1904). Af L:s populärvetenskapliga arbeten må,
förutom ett stort antal zoologiska artiklar i
Nordisk familjebok (af hvars redaktionskommitté
han sedan 1902 är medlem), nämnas Några blad ur
organismernas utvecklingshistoria
(1901) samt
Människan, hennes uppkomst och utveckling (1909, 2
uppl.; tysk öfv. 1911). – Genom sina under en längre
följd af år konsekvent och målmedvetet genomförda
studier öfver utvecklingshistoriska frågor samt sin
populärvetenskapliga författarverksamhet på detta
område har L. för alla tider häfdat sin ställning
som descendenslärans främste målsman i vårt land
under slutet af 1800-talet och första decenniet af
1900-talet, på samma gång han genom sina ingående
studier i däggdjurens jämförande anatomi innehar
obestridd rangplats som en af samtidens främsta
däggdjursanatomer. – Äfven på andra kulturella
områden har L. varit verksam; sålunda har han tagit
initiativet till stiftandet af samfundet S:t Erik
(1901) och till sommarkurserna i Stockholm, som första
gången höllos 1902. Varm främjare af folkbildningen,
har L. sedan 1887 tillhört Arbetarinstitutets i
Stockholm styrelse, sedan 1897 som dess ordf.,
samtidigt med att han är en af denna läroanstalts
mest uppburna föreläsare: sedan 1910 är han led. i
Folkbildningsförbundets öfverstyrelse. L. är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1878) och Vet. soc. i Uppsala
(1908). Höstterminen 1910 aftäcktes på Stockholms
högskolas zootomiska institut till firande af L:s
60-årsdag och 30-åriga verksamhet som lärare vid
högskolan hans af O. Björck målade porträtt.
1. M. G. S. 2. G. G.

Lechenich, köping i preussiska reg.-omr. Köln
(Rhcnprovinsen), vid Rotbach. 3,557 inv. (1905).

Lechevalier [lojvalje], Jean Baptist e, fransk
fornforskare, f. 1752, d. 1836, följde 1784
som sekreterare franska sändebudet grefve de
Choiseul-Gouffier (se C h o i s e u l 3) till
Konstantinopel och deltog i hans arkeologiska
undersökningar på Trojaslätten, reste 1790-95 i
bl. a. Sverige, Danmark och Ryssland och antogs 1806
till förste konservator vid S:te Geneviévebibliotoket
i Paris. Med sitt arbete Voyage

de la Troade (1794; 3:e uppl. 1802, i 3 bd jämte
atlas), trodde sig L. kunna uppvisa icke blott
skådeplatserna för "Iliadens" tilldragelser,
utan äfven alla orter, som äro omnämnda i
"Odyssén". L. skref dessutom Voyage de la Propontide
et du Pont-Kuxin (2 bd, 1801; "Resa till Propontiden
och Svarta hafvet", 1802-05) m. m.

Lechfeld [-fält]. Se Lee h.

Lechfältet. Se L e c h.

Le^hhäusen, stad i bajerska reg.-omr. Ober-bayern, vid
Lech, n. ö. om Augsburg, med hvilket det är förenadt
genom elektrisk spårväg. 16,892 inv. (1905). Färgerier
och appreturanstalter. L. blef stad 1900.
J. F. N.

Leci’dea geogra’phica, bot. Se Kartia f.

Lecitin (af grek. lefkithos, äggula), kem., ett länge
bekant, i äggula, i hjärnan och i många andra organ
förekommande ämne, som är af särskild betydelse för
alla cellers utveckling. Som man nu vet, finnes en
hel grupp af med fetterna nära besläktade ämnen,
som äro ytterst spridda hos djur och växter och
anses förekomma i hvarje lefvande cell om ock aldrig
i större mängder än några få procent. Dessa ämnen
äro estrar af glycerinfosforsyra, substituerad med
två fettsyreradikaler och en bas, kallad kolin (se
d. o.). Lecitinens byggnad framgår af följande formel
för distearyl-lecitin:

CH2. O . OC18 H35

.fosforsyrerest

glycerinrestjCH . O . OC18 H35 To -O

HO . PO J

f ^C2H,-0

kolinrestJX - (CH3)3 l .ÖH

Alltefter arten af substituerade fettsyror skiljer man
mellan stearyl-, palmityl- och oleyllecitin. Möjligen
finnas blandade lecitin med två olika fettsyre-estrar
i samma molekyl. Genom förtvålning med baser
spjälkas lecitinen i sina komponenter, fettsyror,
glycerinfosforsyra och kolin; af syror angripas
lecitinen mycket långsammare. Som ofvanstående
formel visar, innehålla lecitinen l atom fosfor, P,
på l atom kväfve N. Utom dessa ämnen finner man i
musklerna och andra väfnader ämnen, som innehålla
2 atomer N på l atom P. Ur hjärtat har man kurmat
isolera ett ämne, kuorin, som innehåller 2 atomer P
på l atom N. Lecitinen tillhöra således en grupp af
ämnen, som innehålla glycerinfosforsyra, fettsyror och
kolin i växlande proportioner och kallas josfatider;
lecitinen äro således monoamino-monofosfatider.

I fysiologiskt afseende räknas lecitinen till
s. k. lipoider, till hvilka dessutom kolesterin och
fetter höra. Dessa lipoider spela en synnerligen
viktig roll som beståndsdelar i cellernas membran
1. ytskikt. Det har nämligen visats, att denna
membran är genomtränglig för sådana ämnen, som äro
lösliga i membransubstansen. Ur de lefvande cellernas
förhållande till färgämnen och andra substanser, som
äro icke eller föga lösliga i vatten, däremot mycket
lätt lösliga i fetter eller fettaitade ämnen, har
prof. Överton i Lund dragit den viktiga slutsatsen,
att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free