- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1483-1484

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lecluse l. Lescluse, Charles de - Lecocq, Alexandre Charles - Lecomptonförfattningen - Lecomte, Ferdinand - Lecomte du Nouy, Jules Jean Antoine - Le congrès danse, mais il ne marche pas - Le Conte, Joseph - Leconte de Lisle, Charles Marie René - Lecoq de Boisbaudran, Paul Émile (François)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1483

Lecccq Leconte de Lisle

1484

trädgårdarna i Wien, bosatte sig 1587 i Frankfurt
a. M. och vardt 1593 professor i Leiden. Lärd,
skarpsinnig och en framstående växtkännare,
bidrog L. till att frigöra örtkunskapen från
det ofruktbara skolastiska behandlingssättet. I
hans arbeten Rario-rum plantarnm historia (1601)
och Exoticorum libri decern (1605) m. fl. finnas
beskrifningar på många nya, af honom upptäckta växter.
(T. K.)

Lecocq [lokå’k], Alexandre Charles, fransk
operettkompositör, f. 1832 i Paris, där han vid
konservatoriet var Bazins, Halévys och Bcnoists
lärjunge samt sedan 1854 verkade som musiklärare. Han
debuterade som kompositör 1857, då han vid en af
Offcnbach utsatt täflan vann pris, jämte Bizct,
för en operett, Le docteur Mi-raclc. Hvarken denna
eller hans närmast följande operor eller operetter
gjorde emellertid någon lycka på scenen. Först hans
Fleur de thé (1868; "Theblom-ma", Stockholm 1869)
tog fart Han blef med ens populär och t. o. in. en
farlig rival till Offenbach själf, hvars dristiga geni
han visserligen icke eger, men hvilken han däremot
är öfverlägsen i fråga om äkta fransk esprit och
finess, äfvensom i arbetets korrekthet. Bland hans
andra operetter må nämnas: Le Rajah de Mysore (1869;
"Rajahn af Mysore", 1870), Les cent vierges (1872;
"Hundra jungfrur", 1885), La fille de nifidnme
Anynt (1872; "Madame Angots dotter", 1873),
Giroflé-Girofla (1874; "Giroflé-Girofla", 1876),
La petiie mariée (1876; "Lilla frun", 1877), Le
pelit duc (1878; "Lille hertigen", s. å.), Camnrcjo
(s. å.; "Gamargo", 1881), La jolie persane (1880;
"Vackra persiskan", s å.), Le cwur et la ma in (1882;
"Hjärta och hand", 1883), Voiscau blev (1884; "Fågel
blå", 1886) samt La lelle au bms dormant (1900) och
Rose-Mousse (1904). L. har äfven komponerat sång- och
pianostycken, kyrkliga sånger för fruntimmersröster
m. m. A. L.*

Lecomptonförfattningen [lokå’mton-] kallades
den slafverivänliga författning för Kansas, som
utarbetades af ett i staden Leeompton sept.-okt. 1857
sammanträdande författningskonvcnt (conslilutional
com-enlioii}. Konventet bcslöl lagstndigt,
att författningsutkastet skulle underställas
folkomröstning ej om dess antagande eller förkastande,
utan endast om dess antastande ’"med eller utan
slafveri". Då anhängarna af "fri stat" ej deltogo
i omröstningen, vunno slafverivänncrna en lätt
soger (dec. s. å.), men en af Kansasterritoricts
legislatur påbjuden omröstning för eller emot
författningsutkastet utföll (jan. 1858) med
öfvcrvilclig’ ide majoritet emot detta. Icke
desto mindre förordade presidenten Buchanan
(febr. s. å.) hos kongressen Kansas’ upptagande som
stat med Lecomptonförfattninscn. Kongressbeslutet
blef en kompromiss, enligt hvilken Kansas skulle
upptagas med nämnda författning, om dess befolkning
genom omröstning mottog en erbiuden riklig gåfva af
förbundsjord. Med stor majoritet afslogs anbudet vid
folkomröstningen i aug. 1858,

och Kansas upptogs (som fri stat) först
1861. Under kongrcssdcbattcrna om detta ärende
uppstod den skarpa schism mellan S. A. Douglas
(se d. o.) och sydstatsdemokraterna, som 1860
möjliggjorde republikanernas seger (med Lincoln)
vid presidentvalet. Jfr Rhodes, "History
of the United states from 1850", II (1893).
V. S-g.

Lecomte [lokalt], Ferdinand, schweizisk militär,
militärförfattare, f. 18 aug. 1826, d. 22 nov. 1899,
blef 1849 officer vid artilleriet, bevistade
som gencralstabsofficer kriget i Italien 1859 i
konung Viktor Emanuels stab och tog verksam del i
nordamerikanska inbördeskriget 1862 och 1865. Han
blef öfverste redan 1867 och var 1875-91 chef
för en armédivision. L. utöivade ett omfattande
och gediget skriftställen i krigshistoria
och strategi. Han skildrade utförligt alla
krig i Europa och Nord-Amerika från 1859 till
1878 samt tecknade Le general J omini, sa vie
et ses écrits (1860), hans förnämsta arbete,
och gaf i Études d’hisloire mililaire (3 dlr,
1868) en öfvcrsikt af hela krigshistorien.
C. O. N.

Lecomte du .Nouy [lekå’t dy nol], J u l e s Jean
A n t o i n e, fransk målare, f. 1842 i Paris, har
utfört historiska motiv med noggrant studerad och
rekonstruerad tidskaraktär (Frambärarcn af dåliga
nyheter, fornegyptisk scen, i Luxembourgmuscet i
Paris), kyrkmålningar, bataljmålningar och porträtt
samt har äfven uppträdt med skulpturvcrk, bland dessa
marmorstatyn Döden för friheten m. 11. - Hans broder
É ra i l e André L., f. 1844, är arkitekt. Dennes
hustru, Hermine Oudinot, f. 1855, har författat
högt skattade historiska romaner och noveller.
G-g N.

Le congrés danse, mais il ne marche pas [lo klgrä’
däs, mas il no mar J pä], fr., "kongressen dansar,
men kommer ej ur fläcken", hertigens af Ligny
bekanta yttrande med anledning af Wienkongrcssens
(se d. o.) många fester, .nen i början ringa
arbetsprodukt.

Le Conte [lokå’t], Joseph, amerikansk geolog, f. 1823,
d. 1901, lärjunge vid Harvard-uni-versitetet af
L. Agassiz, blef 1851 professor först vid Georgias
universitet, 1852 vid Franklin college, 1857 vid
South Carolina college och 1869 vid Kaliforniens
universitet. Han var preses för Geological socicty
of America 1896. L., som var mångsidigt bildad,
har i synnerhet inlagt stora förtjänster på den
dynamiska geologiens område, framför allt på
utvecklingen af teorien för bergskedjebildning
genom sidotryck; hans studier i detta hänseende äro
nedlagda i Theory of the origin of mountain ranges
(1893). Bland hans öfriga arbeten må nämnns Elements
of geology (5:e uppl. 1889), Religion and science
(1874) och Evolution: its history, its evi-dences
and its relntion to religions thought.

Leconte de lisle [lokå’t do lil], Charles Marie
René, fransk skald, f. 22 okt. 1818 på Réunion af
en förnäm släkt, d. 18 juli 1894 i Lou-vecicnnes,
nära Paris, gjorde som ung flera resor till
Frankrike och bosatte sig 1846 i Paiis. Han
deltog en kort tid i de revolutionära rörelserna
1848. förvärfvade sig några år senare ett namn inom
litteraturen och blef 1873 underbibliotekarie vid
Luxem-bnurg-bibliotekct. 1886 invaldes L. i Franska
akad. efter Victor Hugo. L. författade Poemes antiqnes
(1852; 2:a, tillökade uppl. 1874), Pnémes et poésies

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:13 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free