- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 15. Kromat - Ledvätska /
1501-1502

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ledru-Rollin, Alexandre Auguste - Ledsagning - Ledsegel - Ledsegelsspira. Se Ledsegel - Ledsjö - Ledskena. Se Gejd - Ledskeneapparat. Se Turbin - Ledskida. Se Skida - Ledskott - Ledstång - Ledsund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1501

Ledsagning-Ledsund

1502

teradt, uppsatte lian 18-46 den ultraradikala
tidningen "liéformo", som snart visade socialistiska
tendenser. Detta väckte så mycket större uppseende,
som L. dels själf ärft en betydlig förmögenhet, dels
1843 gjort ett rikt gifte. Då februari-revolutionen
1848 bortsopat Ludvig Filips tron, blef L. medlem
af provisoriska regeringen och inrikesminister. Han
inlade stora förtjänster om den efter revolutionen
införda allmänna rösträttens organiserande och
dess tillämpande vid valen till Konstituerande
nationalförsamlingen. Det var också L., som
genom sin energi kväfde upprorsförsöket 16 april
1848. Han valdes på tre ställen till medlem af
Konstituerande nationalförsamlingen och utsågs af
denna (dock endast med 458 röster af 800), sedan
den provisoriska regeringen nedlagt sin makt, till
led. af exekutivkommissionen. Han bidrog kraftigt
till undertryckande af revolutionsförsöket 15 maj
samt uppträdde i nationalförsamlingen mot prins Louis
Napoleon. Till följd af det fruktansvärda juniupproret
måste exekutivkommissionen ncdläega sin makt,
hvarefter general Cavaignac blef diktator. L. återgick
då till sin roll som oppositionsman och försvarade i
nationalförsamlingen med en vältalighet, som väckte
äfven hans motståndares beundran, det ultraradikala
partiets grundsatser. Vid valet af republikens
president 10 dec. 1818 orhöll L. endast 370,119
röster. Som chef för "berget" (yttersta vänstern) i
nationalförsamlingen bekämpade L. med utomordentlig
häftighet prins Louis Napoléons politik. Sedan han
vid valen till Lagstiftande nationalförsamlingen
(maj 1849) segrat i fem departement, höll han 11
juni s. å. i denna församling ett glänsande tal mot
expeditionen till Rom, hvilket slutade med de orden:
"Författningen är kränkt, vi skola försvara henne ined
alla medel, till och med med vapnen". Men då han två
dagar därefter, 13 juni, sökte sätta dessa hotelser
i verket och kalla Paris’ arbetare till-revolution,
misslyckades detta fullkomligt. Efter att 23 dagar
ha hållit sig gömd i trakten af Paris, lyckades
L. fly till Belgien, hvarifrån han begaf sig till
England. För sitt revolutionsförsök dömdes han,
frånvarande, till deportation. L. till bragte
mer än två årtionden i landsflykt, till större
delen i London, sysselsatt dels med litterär
verksamhet, dels med revolutionär propaganda. I Le
13 J vin ISåO (1849) skildrade han sitt misslyckade
revolutionsförsök. Mycket berättigadt ogillande väckte
hans bok De la décadence de l’Angleterre (1850), hvari
han angrep det land, som skänkte honom gästfrihet. Det
engelska lagväsendet skildrade han i La loi anglaise
(1851). Tills, med Kossuth, Mazzini m. fi. bildade
han i London en rcvolutionskommitté, som var ämnad
att bli medelpunkten för den europeiska demokratiens
angrepp mot de bestående regeringarna. Först 1870
fick L. tillstånd att återkomma till Frankrike, 8
febr. 1871 utsågs han af tre departement till medlem
af nationalförsamlingen, men afsado sig mandatet redan
19 s. m. 1874 uppträdde han dock som kandidat vid ett
partiellt val i Vaucluse, där hän också segrade. I
nationalförsamlingen föreföll hans vältalighet
emellertid föråldrad, och han öfverlcfde icke länge
denna motgång. Hans änka utgaf 1879 en vald samling
af hans tal och politiska skrifter: "Ledm-Rollin, ses
discours et ses écrits politiques". L.-R:s bildstod

Place Yoltaire i E. W.

ackompanjemang (se under

(af Steiner) restes 1885 på Paris.

Ledsagning, mus., Ackompanjera).

Ledsegel, sjöv., de smärre segel,, som under segling
med vinden akterifrån kunna tillsättas på ömse sidor
om stor- och fockmastens rå segel. Ledseglen



ligga hoprullade i bestämda förvaringsrum på
eller under däck. De upphissas till rånockarna
eller till spiror, som utskjutas från rårna, samt
skotas till l e d s c g e l s s p i r o r eller
(de undre) till väter-bommar. Ledscglens namn,
beroende af, vid hvilken mast och rå de sitta,
äro: förbramledsegel (a), för-öfverledsegel (b),
underledscgcl (c, på förcn), storbramledseycl
(d) och stor-öj-vcrledscgel (e). Jfr Bärga segel.
L. H.*

Ledsegelsspira, sjöv. Se L e d s e g e L

Ledsjö, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 2,809
har. 816 inv. (1910). Annex till Götcne, Skara stift,
Kinna kontrakt,

Ledskena, mek. Se Ge j d.

Ledskeneapparat. Se Turbi n.

Ledskida, bot. Se Skida.

Ledskott, träd g., ett långskott, som vid beskär-ning
af fruktträd kvarlämnas för att bilda förlängning af
en gren. Till ledskott väljes i icgel ett från den
öfversta knoppen på fjolårsskottet utkommet skott. Det
närmast under ledskottet sittande skottet benämnes e f
t e r l e d s k o 11. C. G. I).

Ledstång 1. Reling, skpsb., kallas den del af öfversta
skarndäcket, som ligger på brädgångsstöttor-nas
öfversta ändar. Ledstången är förbunden till
brädgångsstöttorna dels medelst bladbiiltar, dels
därigenom att stöttornas öfre ändar äro intappade
i ledstången. Ledstångens ytterkant, som bildar
den så kallade relingslisten, är antingen kälad
eller helt enkelt af halfrund genomskärningsform.
J. G. B.*

Ledsund, i Ålands skärgård, s. om Lemland, var 27 juli
1720 skådeplats för en strid emellan en svensk eskader
under vice amiralen Karl Siöblad och ryska galärer
under furst Golitsyn. Utan öfverbefälhafva-rens order
angrep Siöblad fienden, och 2 af dennes galärer
skötos i sank, men 4 svenska fregatter råkade på
grund bland klipporna, äntrades och togos, emedan
de öfriga svenska fartygen till följd af stiltje ej
kunde bringa undsättning. Genom amiralsöfverrättens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbo/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free