- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
61-62

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legouvé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

61

Legouvé-Legrand du Saulle

62

förekommit. Emedan legotrupperna tjänat endast
för betalningens skull eller för hoppet om rof,
har deras pålitlighet icke alltid varit den
största. C. O. N. Legouvé [logove]. 1. Gabriel Marie
Jean Baptiste L., fransk författare, f. 1764,
d. 1812, gjorde lycka med åtskilliga tragedier,
bl. a. La mort d’Abel (1792), Épicharis et Néron
(1793, innehållande anspelningar på Robespierres
tyranni) och La mort de Henri IV (1806). Större
rykte vann han emellertid genom lärodikten Le mérite
des femmes (1801), som utgått i öfver 40 uppl. L:s
poesi var mera en frukt af studier och smak än af
ingifvelse. Hans Oeuvres complètes utgåfvos i 3 bd
1826-27, hans Oeuvres choisies 1854. - 2. Gabriel
Jean Baptiste Ernest Wilfrid L., den föregåendes
son. fransk författare, f. 15 febr. 1807 i Paris,
d. där 14 mars 1903, vann 1827 pris i Franska
akad. för poemet Découverte de l’imprimerie. På
dramats område hade han icke ringa framgång med
Louise de Ligne-rolles (1838; uppf. i svensk
öfv. 1839), hvars titelroll uppbars af m:lle Mars,
Adrienne Le-couvreur (1849; svensk öfv. 1851), ett
bravurstycke för m:lle Rachel, Bataille des dames
(1851: "När damerna föra krig", s. å.) och Les contes
de la reine de Navarre (1851; "En saga af drottningen
af Navarra", s. å.), de tre senare i samarbete med
E. Scribe. L. författade dessutom tragedien Médée
(1854) för m:lle Rachel, men hon vägrade, trots
kontrakt, att spela däri. I öfv. till italienskan
uppfördes emellertid denna pjäs med största verkan
(sedan 1856) af fru Ristori uti Europas större städer
och äfven flerstädes i Sverige. Ett af hans bästa
och älskvärdaste arbeten är hans memoarer, Soixante
ans de souvenirs (2 bd, 1S86-87; 2:a uppl. 1888 i 4
bd). Vidare må nämnas komedierna Par droit de conquète
(1855; "Börd och förtjänst", 1856), Le pamphlet (1857;
"En smädeskrift", 1858), Les doigts de fée (1858,
jämte Scribe; "Trollfingrarna", s. å.) och Miss
Suzanne (1867) samt dramen Les deux reines de France
(1865; förbjuden af censuren ända till 1872, då den
uppfördes med musik af Gounod). Framstående romaner
af L. äro Edith de Falsen (1840; 7:e uppl. 1869) och
Béatrix, ou la madone de l’art (1860). Föreläsningar,
som han 1847 vid Collège de France höll öfver
kvinnans borgerliga utveckling, offentliggjorde han
i Histoire morale des femmes (1848; 6:e uppl. 1874;
"Qvinnans historia", 1867). Han fick ytterligare
insteg i damvärldens gunst genom arbetena Les pères
et les enfants au XIX:e siécle (2 bd, 1867-69;
"Det nittonde århundradets fäder och söner", bd I,
1869), Messieurs les enfants (1868), ett humoristiskt
hyllande af barnet som allenahär-skare i hemmet,
och Nos fils et nos filles (1879). L. vann berömmelse
för sin utmärkta framsägningskonst, och i den mycket
spridda skriften Petit traité de lecture à haute
voix (1878) inskärpte han vikten af rationella
välläsningsöfningar i skolorna. L. var icke

utrustad med rik fantasi, men fängslar i sina
arbeten genom själfulla tankar och formens
renhet. Som dramatiker röjer han intryck af Ponsards
klassicism. Sedan 1855 var L. led. af Franska akad. l
o. 2. (J. M.)

Legrain [logrä’], Maurice, fransk läkare, f. 1860,
öfverdirektör för sinnessjukasylerna i dep. Seine,
specialläkare för alkoholsjukdomar vid asylen
Ville-Evrard (nära Paris), är en af samtidens
förnämsta märkesmän på den medicinska forskningens,
särskildt alkohol- och sinnessjukdomarnas samt
ärftlighetsforskningens område. L. besökte, på
inbjudning af studenternas helnykterhetssällskap
i Uppsala, 1904 Stockholm och andra svenska
städer samt höll där föredrag i alkohol- och
nykterhetsfrågorna, och vid den 11:e internationella
antialkoholkon-gressen (i Stockholm, 1907) inledde
han frågan om alkohol och degeneration med ett
mycket uppmärk-sammadt anförande. 1896 stiftade
L. i Paris det stora nykterhetssällskapet Union
française antialcoo-lique, och han redigerar den
moderna franska nykterhetsrörelsens bägge organ,
"L’alcool" och "Les annales antialcooliques".

Legrand [logrā’], Henri. Se Turlupin.

Legrand [logrā’], Marc Antoine, fransk författare,
f. 1673, d. 1728, anställd vid Théâtre français,
skref lustspel, som vunno vidsträckt spridning tack
vare stor komisk kraft, t. ex. La famille extravagante
(1709; "Den löjliga slägten", 1793) och L’aveugle
clairvoyant (1716; "Den klarsynte blinde", 1788).

Le Grand [logrã’], Émile, fransk filolog, f. 1841,
d. 1903, professor och föreläsare i grekiska vid
l’École des langues orientales vivantes i Paris. Af
hans många arbeten må här anföras Grammaire
grecque moderne (1878; tills, med H. Pernot),
Bibliothèque grecque vulgaire (9 bd, 1880-1902),
Nouveau dictionnaire grec moderne - français et
français-grec moderne (2 bd, 1882-85, ett litet mycket
godt lexikon), Bibliographie hellénique XV:e et XVI:e
siècles (1885) och XVII:e siècle (2 bd, 1894-96),
Collection de monuments pour servir à l’étude de la
langue néo-hellénique (1870- 72; 1874-76) o. s. v.
J. C.

Legrand [logrã’], Louis, fransk konstnär, f. 1864
i Dijon, var först banktjänsteman, kom till Paris
1885, studerade teckning, påverkad mest af Rops
och Degas, började teckna för tidningar samt äfven
måla i olja (Dansös inköptes af staten). L. har
lämnat karaktärsfulla och raffinerade etsningar -
och äfven teckningar och pasteller - från franska
kustbefolkningens lefnad och från det parisiska
teater- och nöjeslifvet. Hans område sträcker sig
från religiösa kompositioner till ämnen sådana som
dansösernas toalett, lektioner med balettelever,
scener från kaféer och offentliga baler - allt
framställt med säker och förfinad konst. L. har
utgett etsningsserierna Le livre d’heure de
Louis Legrand, La faune parisienne m. fl. samt
illustrerat E. A. Pocs berättelser o. a. Katalog
öfver hans etsningar och litografier finnes i
E. Ramiro, "L. Legrand, peintre-graveur" (1906).
G-g N.

Legrand du Saulle [logrã’ dy såll], Henri, fransk
psykiater, f. 16 april 1830 i Dijon, d. 6 maj 1886
i Paris, tjänstgjorde som läkare vid sinnes-
sjukanstalterna i Dijon, Quatremares vid Rouen och
Charenton i närheten af Paris och sedan 1862 vid
olika sjukhus i Paris. L. författade åtskilliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:17 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free