Print (PDF) - On this page / på denna sida - Legouvé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Leguminosites-Lehmann
66
mor af insekter. Familjen omfattar 3 af delningar:
Mimosoidece med aktinomorfa blommor, Casalpi-nioidece
med zygomorfa, ej fjärilslika blommor och Papilionatce
med fjärilslika blommor; dessa af delningar behandlas
närmare i specialartiklar. G. L-m.
Leguminosites. paleobot., en provisorisk
släktbenämning för sådana fossila blad. som
antagas tillhöra familjen LeguminoscE, men hvilka
i öfrigt ej kunna till släktet närmare bestämmas.
A. G. N.
Legymer [leg-; fr. Ugumes, af lat. legumen, ärtbalja],
grönsaker (se d. o.).
Leh (L e), hufvudstad i Ladakh i Kashmir under 34°
10’ n. br., 3,500 m. ö. h., 6 km. n. om Indus’
högra strand. 2,079 irv. (1901). L. är omgifvet af
tornkrönta murar och har trånga gator med höga, hvita
hus, ett palats och ett stort kloster. Meteorologiskt
observatorium, det högst belägna i Asien. Herrnhutisk
missionsstation med sjukhus. Utlänningar bo i en
förstad. 1,5 km. från staden ligger ett fort. L. är
den stora marknaden för västra Tibet, samlingsplats
för indiska och kinesiska köpmän och utgångspunkt
för många äfventyrliga resor i Tibet, bl. a. för
Hedins senaste (1906 och 1907). Den bäst kända
vägen är den s. k. Janglam, den stora handelsvägen
till Lhasa och Kina förbi Man-sarowarsjöarna
och genom Mariam-La-passet i Tsam-pos dal.
J- F- N.
Lehår [lä’här], Franz, österrikisk (ungerskfödd)
operettkompositör, f. 1870 i Komorn, blef
1890 militärkapellmästare och är dirigent för
"tonkiinstlcr"-orkestern i Wien. Han debuterade som
tonsättare för scenen med operan Kukuschka (1896)
och vände sig till operettscenen med Der rastelbinder
(1902; "Slovakerna", 1904), som på kontinenten vunnit
varaktig framgång genom den osökta musikaliska
lokalfärgen i första aktens folklifsscener och de
öfriga akternas wienskt själfbehagliga uppsluppenhet
med valsrytmer och militärisk pH i musiken samt hälft
varietéartade upptåg. Bland hans följande operetter
märkas Die lustige witwe (1905; "Den glada änkan",
1907), som tog publiken med storm genom pigg, graciös
och insmickrande musik, Der graf von Luxemburg (1909;
"Grefven af Luxemburg", 1910), hvars smekande boston-
och sångvalser, lifliga körer och välklingande
instrumentation äfvenledes väckte mycken anklang,
Das furstenkind (1909) och Zifjeunerliebe (1910;
"Zigenarkärlek", s. å.), i hvilka senare en
dragning åt operastilen framträder mer tydligt i
musiken. Libretternas tomhet har emellertid ej
kunnat undgå att återverka på tonsättaren, och
hans operetter torde näppeligen lefva längre än den
tillfälliga tidssmak, som han med dem tillmötesgått.
E. F-t.
Lehautcourt [båkör], Pierre, pseudonym. Se Pålat,
B. E.
Le Havre de Grace [la a’vr do gräs]. Se Havre.
Lehe 1. Bremerlehe, köping i preussiska
reg.-omr. Stade (Hannover), omedelbart
n. om Bremerhaven och genom elektrisk spårväg
förenadt med detta och med det sydligare belägna
Geestc-miinde. 31,826 inv. (1905). Åogkvarn,
cement-.och tegeltillverkning, skeppsbyggen. Högre
realskola, marintelegrafskola. L. hörde 1652-1715
till Sverige. 1654 anlade H. K. v. Königsmarck vid
dåv. byn L. på en holme midt i Geestes utlopp i Weser
en oregelbunden half bastionsskans, som i juni
Tryckt den 2%, 11
1657 intogs af danskarna under A. Biide, men 2
aug. återtogs af Aschenborg. Skansen reparerades 1664,
men slopades, då Karlsburg (se d. o. 2) anlades 1672.
. J. F. N. L. W:sonM.
Lehe skans. Se Lehe.
Lehesten, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen,
kretsen Saalfeld, på Thuringerwald. 2,084
inv. (1905). Skifferbrott, de största
i Tyskland, med 2,400 arbetare och
ett produktionsvärde af 2 mill. mark.
(J. F. N.)
Lehigh [11’hai], astron., en af småplaneterna.
Lehjgh university [li’häi jöniv§’siti]. Se Beth-1 e
h e m.
Leh m., vid växt- (och insekt-)namn förkortning för
tyske botanisten Johann Georg Christian Lehmann,
f. 1792, d. 1860 som professor och föreståndare för
botaniska trädgården i Hamburg.
Lehmann, Karl Peter, målare, f. 1794 i Köpenhamn,
d. 1876 i Sigtuna, skall i sin ungdom ha varit
ambulerande akrobat. Hans anlag upptäcktes, då han
målade dekorationer för den trupp han tillhörde. Han
idkade miniatyrmålning, men öfvergick sedan till
oljefärgen. L:s namn förekommer i Sverige första
gången 1822, då han vid en af Götiska förbundets
tättingar vann pris för målningen /Egir och Rån. l
Bergen hade han en tid målarskola. 1825 ämnade han
sig från Hälsingborg till Stockholm, men uppehölls
af porträttbeställningar, så att han i slutet af
1827 ej hunnit längre än till Norrköping. Han hade
då utfört omkr. 600 konterfej. L. slog sig sedan
ner i hufvudsta-den, men företog ofta resor inom
Sverige, Norge, Finland och Ryssland, till dess han
i slutet af 1850-talet bosatte sig i Sigtuna. Han
målade allt fortfarande äfven mytologiska ämnen och
norska landskap. Sammanlagdt skall han ha utfört
omkr. 4,800 porträtt. De utmärkas ofta af likhet,
men blefvo allt sliskigare och slappare, ju längre
han arbetade. 136 taflor af hans egen hand såldes på
auktion i Stockholm 1877. -rn. (G-g N.)
Lehmann. 1. P et e r M a rt i n O rla L.,
dansk statsman, f. 19 maj 1810 i Köpenhamn,
d. 13 sept. 1870, var son till dåv. assessorn,
sedermera deputeraden i Kommerskollegiet (1832-40)
och kon-ferensrådet M. K. G. Lehmann (f. 1775,
d. 1856). Ehuru fadern var afgjordt tyskt sinnad
och ehuru L. i hemmet fick tysk uppfostran samt
till 1824 gick i tysk skola i Köpenhamn, fick han
tidigt ett utprägladt danskt sinnelag. 1827 blef han
student och 1833 juris kandidat. 1832 uppträdde han
för första gången som politisk skriftställare, med
en anmälan af grefve F. A. Holsteins flygskrift om
provinsialständerna. Det var också L,, som i nov. 1836
i Trykkefrihedsselskabet först tog till orda för
"det danska i Slesvig". 1835 blef han medarbetare
i den frisinnade tidningen "Kjöbenhavnsposten", och
då "Fsedrelandet" i dec. 1839 blef daglig tidning,
ingick L. i dess redaktion (där han kvarstod
16 b. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
