- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
65-66

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legouvé ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mor af insekter. Familjen omfattar 3 afdelningar:
Mimosoideæ med aktinomorfa blommor, Cæsalpinioideæ
med zygomorfa, ej fjärilslika blommor och Papilionatæ
med fjärilslika blommor; dessa afdelningar behandlas
närmare i specialartiklar.

G. L–m.

Leguminosites. paleobot., en provisorisk
släktbenämning för sådana fossila blad, som
antagas tillhöra familjen Leguminosæ, men hvilka
i öfrigt ej kunna till släktet närmare bestämmas.

A. G. N.

Legymer [leg-; fr. légumes, af lat. legumen, ärtbalja], grönsaker (se d. o.).

Leh (Le), hufvudstad i Ladakh i Kashmir under 34°
10’ n. br., 3,500 m. ö. h., 6 km. n. om Indus’
högra strand. 2,079 inv. (1901). L. är omgifvet af
tornkrönta murar och har trånga gator med höga, hvita
hus, ett palats och ett stort kloster. Meteorologiskt
observatorium, det högst belägna i Asien. Herrnhutisk
missionsstation med sjukhus. Utlänningar bo i en
förstad. 1,5 km. från staden ligger ett fort. L. är
den stora marknaden för västra Tibet, samlingsplats
för indiska och kinesiska köpmän och utgångspunkt
för många äfventyrliga resor i Tibet, bl. a. för
Hedins senaste (1906 och 1907). Den bäst kända
vägen är den s. k. Janglam, den stora handelsvägen
till Lhasa och Kina förbi Mansarowarsjöarna
och genom Mariam-La-passet i Tsampos dal.

J. F. N.

Lehár [lä’har], Franz, österrikisk (ungerskfödd)
operettkompositör, f. 1870 i Komorn, blef
1890 militärkapellmästare och är dirigent för
"tonkünstler"-orkestern i Wien. Han debuterade
som tonsättare för scenen med operan
Kukuschka (1896)
och vände sig till operettscenen med
Der rastelbinder (1902; "Slovakerna", 1904),
som på kontinenten vunnit varaktig framgång genom den
osökta musikaliska lokalfärgen i första aktens
folklifsscener och de öfriga akternas wienskt själfbehagliga
uppsluppenhet med valsrytmer och militärisk pli i
musiken samt halft varietéartade upptåg. Bland hans
följande operetter märkas
Die lustige witwe (1905; "Den glada änkan", 1907),
som tog publiken med storm genom pigg, graciös och
insmickrande musik,
Der graf von Luxemburg (1909; "Grefven af Luxemburg", 1910),
hvars smekande boston- och sångvalser, lifliga körer
och välklingande instrumentation äfvenledes väckte
mycken anklang,
Das fürstenkind (1909) och
Zigeunerliebe (1910; "Zigenarkärlek", s. å.),
i hvilka senare en dragning åt operastilen framträder
mer tydligt i musiken. Libretternas tomhet har emellertid
ej kunnat undgå att återverka på tonsättaren, och
hans operetter torde näppeligen lefva längre än den
tillfälliga tidssmak, som han med dem tillmötesgått.

E. F–t.

Lehautcourt [ləåkor], Pierre, pseudonym. Se Palat, B. E.

Le Havre de Grâce [lə a’vr də gras]. Se Havre.

Lehe l. Bremerlehe, köping i preussiska
reg.-omr. Stade (Hannover), omedelbart
n. om Bremerhaven och genom elektrisk spårväg
förenadt med detta och med det sydligare belägna
Geestemünde. 31,826 inv. (1905). Ångkvarn,
cement- och tegeltillverkning, skeppsbyggen. Högre
realskola, marintelegrafskola. L. hörde 1652–1715
till Sverige. 1654 anlade H. K. v. Königsmarck vid
dåv. byn L. på en holme midt i Geestes utlopp i Weser
en oregelbunden halfbastionsskans, som i juni

1657 intogs af danskarna under A. Bilde, men 2
aug. återtogs af Aschenborg. Skansen reparerades 1664,
men slopades, då Karlsburg (se d. o. 2) anlades 1672.

J. F. N. L. W:son M.

Lehe skans. Se Lehe.

Lehesten, stad i hertigdömet Sachsen-Meiningen,
kretsen Saalfeld, på Thüringerwald. 2,084
inv. (1905). Skifferbrott, de största
i Tyskland, med 2,400 arbetare och
ett produktionsvärde af 2 mill. mark.

(J. F. N.)

Lehigh [li’hai], astron., en af småplaneterna.

Lehigh university [li’hai jonivə’siti].
Se Bethlehem.

Lehm., vid växt- (och insekt-)namn förkortning för
tyske botanisten Johann Georg Christian Lehmann,
f. 1792, d. 1860 som professor och föreståndare för
botaniska trädgården i Hamburg.

Lehmann, Karl Peter, målare, f. 1794 i Köpenhamn,
d. 1876 i Sigtuna, skall i sin ungdom ha varit
ambulerande akrobat. Hans anlag upptäcktes, då han
målade dekorationer för den trupp han tillhörde. Han
idkade miniatyrmålning, men öfvergick sedan till
oljefärgen. L:s namn förekommer i Sverige första
gången 1822, då han vid en af Götiska förbundets
täflingar vann pris för målningen Ægir och Ran.
I Bergen hade han en tid målarskola. 1825 ämnade han
sig från Hälsingborg till Stockholm, men uppehölls
af porträttbeställningar, så att han i slutet af
1827 ej hunnit längre än till Norrköping. Han hade
då utfört omkr. 600 konterfej. L. slog sig sedan
ner i hufvudstaden, men företog ofta resor inom
Sverige, Norge, Finland och Ryssland, till dess han
i slutet af 1850-talet bosatte sig i Sigtuna. Han
målade allt fortfarande äfven mytologiska ämnen och
norska landskap. Sammanlagdt skall han ha utfört
omkr. 4,800 porträtt. De utmärkas ofta af likhet,
men blefvo allt sliskigare och slappare, ju längre
han arbetade. 136 taflor af hans egen hand såldes på
auktion i Stockholm 1877.

–rn. (G–g N.)

Lehmann. 1. Peter Martin Orla L.,
dansk statsman, f. 19 maj 1810 i Köpenhamn,
d. 13 sept. 1870, var son till dåv. assessorn,
sedermera deputeraden i Kommerskollegiet (1832–40)
illustration placeholder

och konferensrådet M. K. G. Lehmann (f. 1775,
d. 1856). Ehuru fadern var afgjordt tyskt sinnad
och ehuru L. i hemmet fick tysk uppfostran samt
till 1824 gick i tysk skola i Köpenhamn, fick han
tidigt ett utprägladt danskt sinnelag. 1827 blef han
student och 1833 juris kandidat. 1832 uppträdde han
för första gången som politisk skriftställare, med
en anmälan af grefve F. A. Holsteins flygskrift om
provinsialständerna. Det var också L., som i nov. 1836
i Trykkefrihedsselskabet först tog till orda för
"det danska i Slesvig". 1835 blef han medarbetare
i den frisinnade tidningen "Kjöbenhavnsposten", och
då "Fædrelandet" i dec. 1839 blef daglig tidning,
ingick L. i dess redaktion (där han kvarstod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free