- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
293-294

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levantisk senap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

politique", utmärkte L. sig för en vid tolerans gentemot skilda riktningar och rörelser. E. H. T.

Levassor [lovassar], Pierre, fransk komiker, f. 1808
i Fontainebleau, d. 1870 i Paris, fick på förord
af m:lle Déjazet 1832 anställning som skådespelare
vid Palais-royal-teatern och stannade där nästan
oafbrutet till 1856. Under en af sina utländska
konstresor gästade han Sverige (1869). L:s styrka
låg i den skrattretande sceniska karikatyren. Hans
grimeringsförmåga var i högsta grad uppdrifven. Bäst
framställde han engelsmän, bönder och soldater. Han
föredrog jämväl på ett fint och genommusikaliskt
sätt komiska chansonettcr.

Levede, socken i Gottlands län, Gottlands södra
härad. 3,185 har. 541 inv. (1910). L. bildar med Gerum
ett konsist. pastorat i Visby stift, Södra kontraktet.

Levee [livi 1. le’vi], eng. (fr. levée, af lever,
höja, uppresa), lång jordvall (mot öfversvämning),
fördämning utefter en flodstrand.

Levée en masse [love ä ma’ss], fr. (af lever,
uppresa), krigsv., allmänt uppbåd, massuppbåd (se
d. o. och Krigsmanskap).

Léveillé [leveje], A. A. H. Se Lévl.

Levellers [lc’vlos], eg. "utjämnare",
"jämlikhetsifrare", namn på en politisk-religiös
riktning under 1600-talets puritanska revolution
i England, som framträdde i samband med tvisterna
mellan långa parlamentet och independenterna
inom armén 1647. En af deras ledare var John Lilburne
(se d. o.), och de framställde
på hösten s. å. sina politiska önskemål i de för
engelska författningsidéernas historia värdefulla
aktstyckena "The case of the army" och "The agreement
of the people". Republikanism, parlamentsvälde,
politisk och social jämlikhet samt fullständig
religionsfrihet ingingo i deras politiska kraf, och
i religiöst hänseende voro de en sammanslutning inom
independenterna (se d. o.). Under tiden närmast
efter Karl I:s afrättning 1649 sökte de under
allt starkare misstro mot Cromwell upprorsvägen
bemäktiga sig nödigt inflytande för sitt programs
genomförande, men deras resningsförsök undertrycktes
af Cromwell och Fairfax, och vid restaurationen var
hela rörelsen, hvilken på sina håll äfven tagit formen
af jordkommunism, så godt som utdöd. Jfr Gardiner,
"History of the great civil war", IV (1894) och
"History of the commonwealth and protectorate",
I (s. å.), samt Gooch, "The history of the english
democratic ideas in the seventeenth century" (1898).
V. S-g.

Lewellin [löVlin]. Se Llewellyn.

Leven. 1. Loch L. [lårch li’vn], sjö i skotska
grefsk. Kinross, 106 m. ö. h., 5,9 km. lång och till
4,3 km. bred, högst 25,3 m. djup. 13,s kvkm. Sjön är
bl. a. bekant för sin lax (Salmo levenensis), af några
betraktad som en varietet af Salmo trutta. På en ö i
sjön ligga ruiner af det slott (uppf. på 1200-talet),
hvari Maria Stuart 4 juli 1567 tvangs att afsäga sig
regeringen och hvarifrån hon flydde 2 maj 1568. L:s
aflopp är floden L. till Firth of Forth. - 2. Loch
L.
, en östlig arm af Loch Linnhe, på gränsen mellan de
skotska grefsk. Argyll och Inverness. S. om densamma
ligga den romantiska Glencoedalen (se Glencoe 1) och de stora
skifferbrotten Ballachulish. Med
parlamentets medgifvande (1901) har det brittiska
aluminiumbolaget medelst dammbyggnader höjt vattenytan
i flera sjöar och åstadkommit fall för alstring
af elektrisk kraft i stor skala (30,000 hkr) för
Kinloch-Leven-verken. - 3. Stad i skotska
grefsk. Fife, vid floden Lovens utlopp i Firth of
Forth. 5,577 inv. (1901). Linneindustri. Hafsbad.
J. F. N.

Leven [le’vn], earl af, skotsk adelstitel inom släkten
Leslie (se d. o.).

Levenaux [le’vnåks], grefskap. Se Dumbarton 1.

Levene, socken i Skaraborgs län, Viste härad. 3,348
har. 1,289 inv. (1910). L. bildar med Sparlösa,
Long och Slädene ett regalt pastorat i Skara stift,
Barne kontrakt.

Levenehästen är ett i Västergötland förekommande
hästslag, som härstammar från en sonson till Sveriges
första Clydesdalehingst, "Prince Leopold". H. F.

Lewenhaupt, greflig gren af svenska ätten Leijonhufvud (se d. o.), innehar sin grefliga värdighet
sedan 1569, då sådan förlänades åt riksrådet friherre
Sten Eriksson Leijonhufvuds änka, fru Ebba. Hennes
äldre son, grefve Axel Leijonhufvud, afvek 1600 till
Tyskland. Genom hans son Johan Kasimir (f. 1583,
d. 1634), hvilken jämte sin yngre broder, Sten,
åtföljt fadern till utlandet, men 1613 - liksom
Sten redan 1608 - erhållit tillåtelse att återkomma
till Sverige, introducerades denna ättgren 1625 å
riddarhuset som n:o 2 bland grefliga ätter. Den
fortplantades sedan genom Johan Kasimirs tre äldsta
söner, Gustaf Adolf (se L. 1), Karl Maurits (f. 1620,
d. 1666, riksråd 1653 och fältmarskalk 1665) samt
Ludvig Weirich (d. 1668, general af kavalleriet
1664, utsedd till riksråd 1666, utan att mottaga
ämbetet). Redan Sten Erikssons barn började skrifva
sig Lewenkopf (tysk öfv. af Leijonhufvud),
snart utbytt mot Löwenhaupt och Lewenhaupt,
tills sistnämnda namnform i midten af 1700-talet blef
den enda använda. Namnet Leijonhufvud begagnades
af ett par af de första generationernas kvinnliga
medlemmar, men manliga medlemmar af den grefliga
grenen ha endast undantagsvis skrifvit sig så,
ehuru den svenska namnformen länge användts af
andra. Anledningen till namnets förtyskning torde få
sökas i flera släktmedlcmmars besittning af tyska
jordagods och däraf följande långvariga vistelse
i Tyskland samt äktenskapsförbindelser med tyska
adelsdamer. (Redan grefve Axel Leijonhufvud hade
nämligen 1579 äktat en tysk riksgrefvinna, Sidonia
von Falkenstein, efter hvars död han ånyo valde en
tysk maka. Hans broder, Maurits, gifte sig 1592 med
en tyska. Detsamma gjorde ock sedermera grefve Axels
son Sten och två af Johan Kasimirs söner.) Ätten
erhöll 1569 grefskapet Raseborg, betydligt tillökadt
1571 och 1649, och 1653 friherreskapet Vinberg.
(A. L-t.)

1. Gustaf Adolf L. (se släktöfversikten), grefve
till Raseborg och Falkenstein, friherre till
Vinberg, riksråd, fältmarskalk, f. 24 febr. 1619 å
fädernegodset Vinäs i Kalmar län, d. 29 nov. 1656 i
sitt högkvarter Rautis, Finland, deltog som frivillig
vid grefvens af Solms regemente i belägringen af
Breda 1637 och bevistade 1640 äfven belägringen
af Arras. Anställd i svensk tjänst, fick han 1642,
som kapten vid Torstensons regemente, tillfälle att
utmärka sig i slaget vid Leipzig, där



















<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free