Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liederbrüder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Armfelts kår och öfverste de Seues brigad, hvarvid
norrmännen med en förlust af 50 döda och 70 sårade
kastades ur sin ställning, hvarefter svenskarna
uppkastade en mängd fältbefästningar här och bakom
Ausbölån samt stannade sedan kvar vid L. till fram i
maj, då de drogo sig tillbaka till Sverige. I slutet
af juli 1814 stod öfverstelöjtnant S. A. Krebs vid
L. med 2,300 man, ett 3 ℔:igt halfbatteri och 4
regementskanoner. På västsidan af Glommen lågo 2
redutter, men ingen bro fanns öfver färjstället. Längs
Lierställningens front voro anlagda förskansningar
med ett framskjutet slutet verk. 2 aug. angrep
öfverste K. P. Gahn med något öfver 2,000 man jämte
8 kanoner den starka norska ställningen. Efter 4 1/2
timmars strid tvungos svenskarna att retirera (se
Matrand).
K. V. H. L. W:son M.
Lier [Hr], Adolf, tysk målare, f. 1826 i Sachsen,
cl. 1882, studerade först arkitektur i Dresden,
därefter landskapsmålning i München för R. Zimmermann
och i Paris för J. Dupré samt blef en af det
moderna stämningslandskapets första representanter
i München, där hans inflytande på de unge målarna
var betydande. L. är representerad i flera tyska
museer, i Berlins nationalgalleri (Afton vid Isar
och Morgonstämning vid Seefeld), i Nya pinakoteket i
München (Theresienwiese med Bavaria och By motiv), i
Dresdengalleriet (Månsken vid Oise), Stuttgart m. fl.
G-g N.
Liera (fr. lier), förbinda, förena. – Lierad, nära
förbunden, förtrogen.
Liern y Cerach [lie’rn i thera’k], Rafael Maria,
spansk dramatisk författare, f. 1833 i Valencia,
där han studerade filosofi och juridik, innan han
helt egnade sig åt teatern. För denna har L. verkat
dels som instruktör vid Teatro real och andra
Madridteatrar, dels som författare till ett mycket
stort antal teaterstycken, af hvilka de mest populära
äro La salsa de Aniceta, Don Pompeyo en carnaval,
El proceso del cancän, Arlislas para la Habana, El
cotillön de Tapioca, Para dos perdices och Granandina,
representerande olika genre, från tragedi till
zarzuela. Ad. H-n.
Lierre [liär], stad i Belgien. Se Lier.
Liestal [līs-], hufvudort i schweiziska
halfkantonen Basel-land, vid Rhens
biflod Ergolz, som där bildar ett vackert
vattenfall. 5,488 inv. (1900). Textilindustri.
(J. F. N.)
Li’eto, det finska namnet på L u n d o (se d. o.).
Lieue [liö’], af keltiskt urspr, (se Leuca), fransk
mil. Se Mil.
Lieutenant [liötnä’]. Se Löjtnant.
Lieuwert. Se L e e u w a r d e n.
Liewen [liv-], von, tidigare Liwe, en gammal livländsk
adelssläkt, som spred sig till Estland, Kurland,
Litauen, Sverige och Ryssland, naturalise-rades i
Sverige 1653 med friherrlig värdighet och erhöll
Eksjö stad jämte åtskilliga hemman i Småland . till
friherreskap. Hans Henrik v. L. (se L. 2) blef 1719
grefve, men den grefliga ätten v. L. utslocknade
på svärdssidan 1781 med hans son Hans Henrik
v. L. d. y. (se L. 3).
1. Bernhard von L., friherre, krigare, son af Reinhold
Liwe, baron Liwe eller von Liewen, f. 20 aug. 1651,
anträdde vid 17 års ålder en resa till Frankrike,
där han blef kadett vid konungens garde, ingick två
år därefter i holländsk krigstjänst samt deltog 1672
i det stora sjöslaget vid
Southwoldbay, som den holländska flottan under
Ruyter utkämpade med Frankrikes och Englands förenade
sjömakt. På hösten 1672 tog han afsked ur republikens
tjänst och återvände till Sverige, där han blef
först fänrik samt 1675 löjtnant och 1676 kapten
vid Lifgardet. Han var därefter med i det danska
kriget och utmärkte sig i synnerhet i slagen vid
Lund (1676) och Landskrona (1677). Hans militära
förtjänster tilldrogo sig Karl XI :s synnerliga
uppmärksamhet, så att L. 1686 utnämndes till
öfverste vid Lifgardet. 1696 befordrades han till
generalmajor "och chef för Dalregementet samt blef
1698 generallöjtnant och guvernör i Wis-mar. Efter
Stora nordiska krigets utbrott (1700) kallades L. till
Livland, var med vid öfvergången öfver Diina (1701)
och följde året därpå Karl XII inåt Polen. I slaget
vid Klissov (9 juli 1702) förde han jämte M. Stenbock
befälet öfver centerns första linje. Utnämnd till
general af infanteriet 1703. åtföljde han svenska
hufvudhären, när den några veckor senare, i midten af
maj, började Thorns belägring. L7nder denna träffades
han 18 maj 1703 vid Karl Xll:s sida af en kanonkula,
som afslet hans högra ben. Han dog samma dag.
2. Hans Henrik von L., d. ä., grefve, den förres
kusin, krigare, son af Bernhard Otto Liwe, baron
Liwe eller von Liewen, f. 1664 i Estland, d. 25
mars 1733 i Stockholm, ingick tidigt i krigstjänst
som kornett vid Drottningens li/rcgemente till
häst och befordrades därifrån (1688) till löjtnant
vid grefve G. M. Lewcnhaupts infanteriregemente,
där han efter hand avancerade. Strax efter Stora
nordiska krigets utbrott blef han af Karl XII 1700
utnämnd till öfverstelöjtnant vid en af honom värfvad
infanteribataljon. Han var med vid Narva och tillhörde
efter Karl XII:s af marsch söderut den armékår, med
hvilken Schlippenbach skulle försvara Livland mot
ryssarna. I många strider utmärkte L. sig i spetsen
för sin lilla skara genom lysande tapperhet, icke
minst i nederlaget. Så var han med vid Errestfer
(1701) och Sagnitz (1702), där fiendens oerhörda
öfverlägsenhet beredde svenskarnas olycka, men där
L. och många andra jämte honom gjorde allt hvad som
kunde göras af tappra män. 1703 utnämndes han till
öfverste för ett af honom värfvadt infanteriregemente
på 800 man, och 1704-09 låg han öfver hufvud i
garnison i Reval. 1710 utnämndes han till generalmajor
af infanteriet. S. å. beordrades han att bege
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
