Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likvidatorer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Liliukalani-Lilja
498
dansk folksägen är L. (L i 11 i s) älfvornas moder
och Adam deras fader. Detsamma sägcs i Norrland om
Lucia (se d. o.). L. uppträder i Goethes "Faust"
i Valborgsmässnattscenen som en förförisk demonisk
varelse. Se "Fataburen" 1906 (sid. 197 ff.) och
1908 (sid. 241) samt T. Xorlind, "Studier i svensk
folklore" (1911). N. E. H.
Liliukalani, Lydia Kamckcha, drottning af Hawaiiöarna,
f. 1838. Se II a w a i i, sp. 121.
Lilium L., bot., växtsläkte af fam. Liliacece
med öfver 40 arter i norra halfklotcts
tempererade trakter. De sex kalkbladen ha
nära basen ett honungsgömme i form af en fåra
och äro mer eller mindre tillbaka-böjda eller
tillbakarulladc. Ståndarknapparna äro
Fig. 1. Lilium longiflorum.
fästa med ryggen vid strängarna. Märket är knö-ligt,
trekantigt. Liljorna äro i allmänhet högväxta örter
med groffjälliga lökar, rikbladiga stjälkar och
Fig. 2. Blomma af Lilium speciosum.
vanligen flera stora, ofta praktfulla blommor,
till färgen hvita, gula, brandgula, röda eller
stundom spräckliga. Många arter odlas i trädgårdar
för de vackra blommornas skull och deras ljufliga
vällukt. Allmännast förekomma brandliljan, L. bulbi-
ferum L., inhemsk i Mellan-Europa. hos oss
flerstädes förvildad, likasom ock kroll-liljan
(ofta kallad kejsarkrona), L. Martagon L., som
har de röda, violett- och brunfläckiga kalkbladen
till-bakarullade och hvars tjockfjälliga lökar
allmänt ätas i Sibirien ("Saranarot"). Hvita liljan
1. helgonliljan, L, candidum L., härstammande från
Orienten, sprider stark vällukt och är inom den
äldre kyrkliga målningskonsten använd r;om symbol
af den jungfruliga renheten. I våra växthus och
fönster odlas allmänt flera arter med synnerligen
praktfulla blommor, såsom L. longiflorum Thunb. från
Japan, med stora hvita trattformiga blommor (fig. 1),
hvaraf en form (L. Harrisii, Ber-m u d a l i l j a) i
stor utsträckning odlas på Bermuda-öarna för export,
L. speciosum Thunb. från Japan, med röda eller
hvita och rödfläckiga blommor (fig. 2). L. auratum
Lindl. från Japan, med rödprickiga, gulrandiga
blommor, m. fl. O. T. S. (G. L-m.)
Lilja (lat. Ulium). 1. Bot. Se Liliaceso och Lilium. -
2. Her. Se Fransk lilja. - En lilja fördes i vapnet
af jarlen Birger Brosa af Folkungaätten och af flera
andra svenska medeltidsätter. Förnämst af dessa var
den, som härstammade från väpnaren Sune Andersson,
hvilken lefde i förra hälften af 1300-talet. Bland
dess medlemmar må särskildt nämnas riddaren Greger
Matsson till Tyresö, som under konung Karl Knutssons
första regeringstid blef medlem af rikets råd och
fogde på Raseborgs slott samt sedermera höfvitsman
på Rum-laborg. Mellan åren 1479 och 1486 namnes
han som lagman i Västmanland och därefter till
sin död. 1494, som lagman i Uppland. En hans
dombok för Uppland finnes ännu kvar (i Uppsala
universitet? bibliotek). En son till honom var
biskop Mattias i Strängnäs, med hvilken ätten utdog,
1520. Till samma ätt har, ehuru orätt, förts den å
svenska riddarhuset introducerade adliga ätten L i 11
i e af Greger Matssons ätt. - Äfven ärkebiskopen Nils
Råg valdsson (se d. o.) förde en lilja i vapnet. -
En vingad lilja fördes i slutet af 1200-talet af en
södermanländsk släkt, hvars mest bekante medlem var
konung Magnus Ladulås’ råd, riddaren Anund Haraldsson,
som skall ha varit lagman i Södermanland och dog
på Fröshammar (nu i Västmanland) 1291. - En lilja
emellan två hjorthorn, det äldsta hittills kända
svenska adliga sigillet, fördes från 1219 af en
släkt, af hvilken flera medlemmar kallade sig B o b
e r g. Den lefde ännu i början af 1300-talet. Dess
förnämsta medlem var riddaren Laurens Boberg, som
under konung Magnus Ladulås’ och hans son Birgers
regering namnes som deras råd. - Konung Magnus
Erikssons gemål Blanche förde en sköld, beströdd med
liljor (franska vapnet), och Lucrardis, omtalad som
konung Valdemars gemål, två korslagda liljestafvar. -
Två skaf-tade liljor, uppstigande ur en ros,
fördes af Birger jarls måg Sigge Guttormsson. -
Se vidare Lejonlilja, Leopard och Vinstorpaät-ten.
2. K. H. K.*
Lilja, den förnämsta af norrönalitteraturens religiösa
dikter, en dräpa (se d. o.), hvars inledning skildrar
gamla testamentets tid, hufvudaf delningen i två
stäfjamål frälsningsverket, hvarpå en afslutning
innehåller anropande af Gud, Kristus och Maria samt
hälsning till läsaren, innehåller 100 strofer på det
klangfulla versmåttet "hrynhenda", som efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
