- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
629-630

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dinaviskt lagstiftningsarbete i obligationsrätten och
familjerätten); vid unionskrisen 1905 om att under
beaktande af de i motionen utvecklade synpunkterna med
tillfredsställelse acceptera ramstedtska regeringens
förslag; reformer af rättegångsväsendet (1905,
1908, 1911); allmän och lika kommunal rösträtt för
män och kvinnor (1907, 1908); ämbetsmannakårens
omdaning i syfte att den må kunna verka med insikt
i samhällsfrågorna och intresse för de sociala
missförhållandenas undanröjande (1910-11); om
pressens reformering (1910) etc. Dessutom har han i
lagutskottet i skilda ämnen afgifvit en myckenhet
utförliga reservationer med försök till grundläggande
synpunkter. Som medlem af socialdemokratiska partiet
afgaf han på partikongressen 1911 en märklig motion
om bl. a. revision af partiprogrammets allmänna
grunder för att tydligare uttrycka, hvad han anser
vara innebörden i och verklig socialism och som han
vill ge namnet "humanism". Motionen ledde till vissa
ändringar i det svenska partiprogrammet, som sedan
öfvergått i det norska.

L:s begåfning, kunskaper, intressen och
outtröttliga arbetsihärdighet ha gjort, att
han anlitats för en mängd andra uppgifter. -
Af Stockholms stadsfullmäktige har han varit
medlem 1903-09 och sedan 1910, har som sådan genom
motioner eller annorledes gjort inlägg bl. a. i
jord- och stadsplanefrågor, organisationsfrågor
och till förmån för kvinnliga tjänstemän,
verkat speciellt för tomträttens tillämpning,
organisation och finansiering (tomträttskassan)
samt genom motioner väsentligen tagit initiativet
till tillkomsten af landtegendomskommittén och dess
fortsättning, landtegendomsnämnden (ordf. i båda)
och stadsplanekommissionen för den inre staden. Han
har varit led. af kommittén ang. ersättning för skada
i följd af olycksfall i arbete (1898), styrelseled,
i För:n för gift kvinnas eganderätt samt blef,
sedan föreningen uppgått i Fredrika-Bremerförbundets
lagkommitté, ordf. i denna och tog där initiativ
till kvinnliga rösträttsfrågans upptagande och
författade förbundets petition (1899). Han var 1885-94
sekreterare i styrelsen för Stockholms högskola,
är sedan 1902 af Stockholms stads fullmäktige vald
led. i denna styrelse och inspektor för högskolan samt
sedan 1901 led. af högskoleföreningens styrelse. Han
återuppväckte 1899 frågan om och har ledt bildandet
af högskolans juridiska fakultet samt har varit
ordf. i högskolans byggnadskommitté. Som juridisk
rådgifvare till Nobeltestamentets utredningsmän
(1897-99) och medlem af den stora Nobelkommittén
deltog han i de många striderna om Nobeltestamentet
och utarbetade förslag till grundstadgar. L. har
dessutom varit ombudsman i Vet. akad. 1898-1904,
ordf. i Tariff-nämnden för Sveriges boktryckare
(1902-03) samt tryckfrihetskommitteråd 1904-08. Han
har författat bl. a. Drömmar och stridslinjer (I-III,
1906 -10), Norrlandsfrågan (1906), Jordfrågan (1907)
och Jorden och folket eller tänk själv (1911). Se
om L. "Banbrytare och ledare för det sociala
arbetet i Sverige" (1907), Y. Larson, "Biografiska
stämningsbilder" (s. å.), och Z. Höglund, "C. L. En
idépolitiker" (1910).

1. (B-d.) 2. G. V. G. 3. R. N-n. 4. T-s.

Lindhberg, Per, målare, f. 1786 i Skåne, d. 1868 i
Stockholm, var elev af konstakademien i
i Köpenhamn, där han utbildade sig till
pastellmålare. I Stockholm utställde han från 1829
kopior och porträtt i pastell. 1844 började han utöfva
dagerrotypi. Mot slutet af sin lefnad återtog han
kritorna och målade utsikter, sjöstycken m. m. 11
pasteller af L. - de flesta kopior - finnas på
Ulriksdal. -rn.*

Lindhé, Vilma, författarinna, född Hammarsten, f. 1838
i Norrköping, äktade 1857 kapten J. Lindhé och är
bosatt i Göteborg. Hon debuterade som författarinna
1877 och har skrifvit bl. a. berättelserna och
romanerna Små taflor ur minnet (1882), Motvind (1891),
Ragnhild (1896), Elsa Wang (1900), Vågsvall (1902),
Ledfyrar (1903), Fågel Fenix (1906), Syster Erselia
(1909) och Gårdens dotter (1910). De tillhöra det
slag af familjeroman, som med måttfull realism förenar
moraliserande tendens.

Lindheström, Petrus, fortifikationsofficer
(födelse- och dödsår okända; han lefde ännu 1690),
var kammarskrifvare i Bergskollegium, då han som
ingenjör sändes med Johan Risingh (se denne)
på dennes expedition till Nya Sverige, dit
han anlände 1654. L. var med om intagandet och
förbättrandet af det holländska fort Kasimir,
sedermera kalladt Trefaldighetsskansen, samt
rekognoscerade och kartlade hela Nya Sverige. Sedan
holländarna 1655 intagit sistnämnda skans, reste
L. hem till Sverige. 1657 blef han konduktör
vid Fortifikationsstaten, byggde på Andersö och
iståndsatte Frösö skansar i Jämtland samt byggde under
vintern s. å. en skans vid Toftaholm. 1659-60 ledde
han fortifikationsarbeten vid Dalarö och kallades
då ingenjör, men efter krigets slut uppfördes han
ej vidare på Fortifikationsstaten. 1661 och 1662
ledde L. kanalarbetet vid Södertälje. L:s karta
öfver Nya Sverige förstördes vid Stockholms slotts
brand 1697, men en kopia af densamma finnes i
T. C. Holms "Kort beskrifning om provincien Nya
Sverige uti America" (1702). L:s dagbok under
vistelsen i Nya Sverige finnes i Riksarkivet.
L. W:son M.

Lindhof, kungsladugård i Lindbergs socken, Hallands
län, nära Himleåns utlopp i Kattegatt, omfattande 6
mtl, tax. till 250,000 kr. Till densamma hör Getterön,
förr bevuxen med rik löfskog, nu kal och enformig. På
gårdens nuv. plats låg under medeltiden det gamla
Varberg l. Nyby, som förstördes af svenskarna 1565
och sedermera flyttades till annan plats. Rester
af detsamma finnas ännu. Kungsladugården tillkom
på befallning af Kristian IV 1615 och lades under
Varbergs slott. Under svenska tiden var L. tidtals
militieboställe, men 1723 erhöll generalmajoren och
landshöfdingen frih. Axel Faltzburg perpetuellt
arrende å egendomen. Hans arfvingar inneha
ännu detta arrende, nu deladt på två personer.
Wbg.

Lindholm. 1. (Lindholmen) Gods och fordom slott i
Svedala socken, Malmöhus län, utgör numera endast
5,534 mtl, tax. till 511,200 kr., väderkvarn 2,000
kr. (1910). L. är en mycket gammal gård. Den var från
början enskild egendom, men öfverläts 1339 till Skånes
dåv. herre, konung Magnus Eriksson. Sedermera kom
L. med hela provinsen till danska kronan och omtalas
ofta under de följande tiderna som en af de viktigaste
orterna i Skåne. På slottet höll drottning Margareta
konung Albrekt och hans son i sexårig fångenskap,
och där afslöts ock 17 juni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:41 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free