- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
681-682

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linjeafskiljare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanhängande mur (t. ex. den kinesiska muren) eller
jordvall (Dannevirke), bruten i ut- och ingående
vinklar. Nutidens befästningskonst använder mera
sällan befästa linjer; men där de äro af nöden,
utföras de medelst spridda fästen eller fältverk af
stark konstruktion, hvilkas mellanrum utfyllas med
svagare jordverk eller endast stormhinder.

5. Större kommunikationsanläggning (t. ex. järnvägslinje) eller
bolag för sjötrafik (t. ex. ångfartygslinje).
1. (I. F.) 3. C. O. N. 4. C. O. N. O. A. B.*

Linjeafskiljare, Frånskiljare, Kopplingsknif l. Knif,
elektrot., ett i en ledning insatt
lösbart kopplingsstycke, som användes för ledningens
urkoppling, endast då den är strömlös (till skillnad
från strömbrytare).
A. E-m.

Linjebatteri, telegr., den för telegrafering på
en ledning erforderliga källan för den elektriska
strömmen. Denna strömkälla utgjordes till en
början uteslutande af primärbatterier, vanligen
af Daniells, Bunsens eller Leclanchés typ (se
dessa ord). Småningom ha dock primärbatterierna,
särskildt på större telegrafstationer, ersatts med
ackumulatorer. Dessa sekundärbatterier uppladdas
med primärelement, vanligen af Daniells typ,
hvilka ständigt stå kopplade till ackumulatorerna,
eller också sker uppladdning med belysningsström,
hvarvid strömmen från belysningsnätet antingen
kopplas direkt på ackumulatorerna med lampmotstånd
som strömregulator eller omvandlas först medelst
motorgenerator. På senare tider har man med hjälp af
kvicksilfverlampan, som släpper fram endast ström af
ena polriktningen, lyckats verkställa laddningen äfven
med växelström. Ett annat slag af sekundärbatterier,
som i rätt stor utsträckning kommit till användning,
är batterier sammansatta af torrelement (se Galvaniskt
element
, sp. 668). Slutligen har man,
särskildt i Amerika, som strömkälla börjat använda
dynamomaskiner, inkopplade direkt i linjen.
All.

Linjedirektör. Se Telegrafverket.

Linjedomare. Se Bollspel, sp. 1028.

Linjeeld, artill. Se Luftkrevad.

Linjeföring, konstt., det sätt, hvarpå linjerna i
ett konstverk dragits, växlande efter tidsstil,
konstnärlig individualitet och teknisk
begåfning. Som exempel må nämnas den brutna,
småkrusiga eller hvirflande linjeföringen hos
det senare 1400-talets italienska målare och den
flytande, fasta och runda hos Rafael. Linjeföringen
är af väsentligaste betydelse för den konstnärliga
verkan och uttrycker underbart känsligt den
personliga egenarten hos skilda mästare. Inom
de grafiska konsterna blir dess roll ännu större
än inom måleriet, då ju linjen i dessa ofta nog
är det enda tekniska medlet för framställningen.
A. L. R.

Linjeingenjör. Se Telegrafverket.

Linjejack. Se Centralstation och Jack.

Linjekommendant, krigsv. Se Etappväsen.

Linjemaner, konstt., i motsats mot akvatinta,
mezzotinta o. s. v., kallas det sätt att
utföra ett kopparstick eller en etsning,
hvarvid man begagnar sig af tecknande linjer,
åstadkomna genom grafstickel, ets- eller kallnål.
A. L. R.

Linjemarsch, krigsv., marsch framåt eller bakåt i
linjeformering. Se Linje 4.

Linjen. 1. Sjöv., dagjämningslinjen. Se Ekvator 1. - Då
sjömän första gången passera ekvatorn, passera
linjen
, bruka med dem anställas
åtskilliga upptåg, hvarvid någon till Neptunus
utklädd person spelar en framstående roll och
nykomlingarna pläga insåpas och rakas med primitiva
instrument samt doppas i vattenkar eller öfverösas
med vatten. "Ceremonien" kallas emellanåt, såsom en
del andra liknande, hönsning.

2. Krigsv. Se Linje 3.

Linjerbar yta, mat., kallas en yta, som kan tänkas
uppkommen genom rörelse af en rät linje. Linjerbara
ytor delas i developpabla och skefva, af hvilka
de förra kunna utvecklas i ett plan, hvilket
däremot icke är fallet med de senare. Exempel på
det förra slaget äro koniska och cylindriska ytor,
på det senare åter den hyperboliska paraboloiden.
(I. F.)

Linjeringsmaskin, tekn., en maskin för uppdragning
af linjer med flytande färg, som användes vid
framställning af linjeradt skrifpapper, upplinjering
af kolumner i räkenskapsböcker o. d. En sådan maskin
innehåller vanligen ett antal mässingstrissor, som
äro fästa vid en lång horisontell axel och flyttbara
utefter denna, så att de kunna inställas på olika
afstånd från hvarandra. Trissorna äro försedda med
spår, i hvilka färg inmatas. Papperet, som skall
linjeras, föres förbi dessa trissor, som genom någon
reglerbar anordning lagom trycka mot papperet och
uppdraga de önskade linjerna. Till hvarje maskin
hör ett antal färgtrissor med olika spår för olika
grofva linjer samt anordningar för att samtidigt på
ett papper kunna linjera i flera färger, hvilket sker
därigenom, att man tillför trissorna olika färg.
G. H-r.

Linjeskepp (eng. line-of-battle ship, fr. vaisseau de
ligne
, ty. linienschiff), skpsb., en numera föråldrad
fartygsklass af opansrade träfartyg, förande sina
kanoner såväl i 2-4 täckta batterier som på

illustration placeholder


back och skans å öfra däck samt på grund af sin
styrka afsedd att under strid inneha en plats
i själfva slaglinjen; däraf namnet. Linjeskepp
med 3 täckta batterier, s. k. tredäckare, voro i
allmänhet de kraftigast förekommande; s. k. fyrdäckare,
hvilka hade 4 täckta batterier, voro
sällsynta, enär det visade sig, att man å dessa
för uppnående af största möjliga artilleristyrka
nödgades uppoffra alltför mycket af manöverförmågan
och välseglingen. Linjeskeppen voro fregattacklade,
d. v. s. tremastade med rår på alla masterna; deras
bestyckning kunde uppgå ända till 136 kanoner


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free