- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
735-736

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lionardo da Vinci ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Lionotus-Liparis

736

ter, skötte sin tjänst med nit och uthållighet som
ett villigt verktyg åt Ludvig XIV, som egentligen var
sin egen utrikesminister. Se E. Lavissc, "Histoire de
France", d. VIII. A. B. B. (E. A-t.)

Lionotus, zool. Se G et in g ar, sp. 1084.

1-io’stracus, paleont. Se Conocephalidae.

Liotard [liåtär], Jean Étienne, schweizisk målare,
f. 1702 i Geneve, d. 1789, studerade 1725 i Paris,
besökte Neapel och Rom och uppehöll sig 1738-42
i Konstantinopcl, målande porträtt af främmande
sändebud och Portens stormän. Därifrån begaf han
sig till Frankrike och England, där han målade
sitt bästa verk, Prinsessan af Wales och hennes
söner. Bland L:s pastellporträtt är i synnerhet bekant
Cnokoladcnmddchen (i Dresdens museum).

Liouville [liovi’11], Joseph, fransk matematiker,
f. 1809 i Saint Omer, d. 1882 i Paris, blef 1827
ingenjör, men lämnade snart den praktiska banan
för att uteslutande egna sig åt matematiken. Han
blef professor vid Polytckmska skolan 1833, vid
Faculté des scicnccs och College de France 1839,
led. af Franska vet. akad. 1839 och medlem af Bureau
des longitudcs 1841. 1848 valdes han till led. af
konstituerande församlingen, där han ut–märkte sig
genom sina demokratiska tendenser, men lämnade snart
den politiska banan och sysselsatte sig sedermera
blott med vetenskapliga forskningar och med sitt
lärarkall. Som vetenskaplig författare ådagalade
L. ovanligt stoi produktivitet. Antalet af hans
utgifna afhandlingar eller uppsatser uppgår till
inemot 400. Bland den mängd olika frågor inom den
rena och använda matematiken, hvilka han gjorde
till föremål för behandling, må särskildt nämnas
teorien för differentialer med bråkindiccs, en
teori, som egentligen blifvit grundlagd först af
L., samt teorien för de elliptiska funktionerna,
hvilken af honom blifvit i afseende på flera viktiga
detaljfrågor utvecklad. F. ö. egnade han ett stort
antal afhandlingar åt talteoricn, cclcsta mekaniken,
högre algcbran, differentialekvationers integration,
dcfinita integraler och åtskilliga andra transccndcnta
funktioner. Han utöfvade äfven stort inflytande på
matematikens utveckling dels genom sin ovanligt stora
förmåga som föreläsare och lärare, dels genom den af
honom grundlagda tidskriften "Journal de mathcmatiques
pures et appliquées", af hvilken under hans ledning
39 bd utkommo (1836-74). (I. F.)

Lioy [liåj], Paolo, italiensk naturforskare och
romanförfattare, f. 1836 i Viccnza, studerade
juridik och naturvetenskap i Padua och blef under
sin studietid därstädes 1866 utvisad ur den då
under Österrike lydande provinsen Vcnetien. Året
därpå, sedan provinsen blifvit införlifvad med
Italien, återvände L. och är sedan dess bosatt i sin
födelsestad. En tid medlem af parlamentet, spelade
L. där en betydande roll. L. är äfven senator. -
L:s skriftställarskap är dels vetenskapligt, dels
skönlitterärt; men äfven hans vetenskapliga arbeten,
baserade som de äro på grundligt vetande, äro hållna
i en poetisk ton och utförda i ett så familjärt
framställningssätt, att de blifvit synnerligen
populära och kanske därför mer, än hvad brukligt
är med dylik litteratur, trängt ned till den stora
allmänheten. Af hans författarskap är att nämna
La rita neW uni-vcrso (1859), Esciirsione sollerra
och Escursione nel cielo (bägge 1873), Conferenze
scientifiche (1877), P drar ca e Goethe alpinisti
(1880), Sui laghi (1884),

Piccolo mondo ignoto (1900), Linneo, Darwin, Agas-siz
nella rita intima (1904), Rimembrnnzi giovanili
(s. å.), // lihro dclla notte (1905) och Apparizioni
e ricordi (1908). Vidare romanerna och novellerna
Novelle (1868), Racconti (1872), Chi la dur a la
vince (1872), In montagna (1882) och In allo (1888).
. H. N.

Li’pa, stad i prov. Batangas på Luzon,
Filippinerna, omkr. 145 km. s. ö. om Manila. 37,934
inv. (1903). Katolsk biskop (sedan 1910)

Lipa Ceskå [tjeska]. Se Ceskå L i p a.

Lipaciduri (af grek. li’pos, fett,
lat. afcidus, sur, och unna, urin), med.,
utsöndringen i urinen af fettsyror, kan
förekomma vid diverse sjukliga tillstånd.
I. H.

Lipanln. farm. med., ett ersättningsmedel för
fisklcfverolja, bestående af 94 dlr olivolja och
6 dlr fri oljcsyra. Då man numera kan erhålla
särdeles ren och likväl billig fisklefverolja,
har lipanin ej fått någnn större betydelse.
C. G. S.

Lipare’nses. SeLipariska öarna.

Lipari dat. Li’para). Se L i pariska öarna.

Lipa’ridse 1. Lymantrlidae, zool., familj bland
spinnarfjärilarna. Hit höra små eller medelstora
arter med breda, helbräddade vingar, färgade i grått,
brunt, svart eller hvitt; stundom äro vingarna
enfärgade. Hos några hithörande arters honor äro
vingarna förkrympta. Antennerna bära hos hannarna
långa, hns honorna korta kamtändcr. Sug-tungan är
förkrympt. Larverna kunna på ryggsidan af 10:e,
stundom äfven 9:e leden utskjuta en liten vanligen
röd blåsa. De äro försedda med vårtlika upphöjningar
på lederna och bära dessutom ofta hfirtofsar och
täta, tvärskurna hårborstar af lifligare färg på
ryggen. Denna stora spinnarfamilj omfattar omkr. 180
släkten och 800 arter, af hvilka 11, tillhörande
7 släkten, anträffats i Sverige. Bland dem kunna
nämnas Ornyia (se F j ä d e r t o f s s p i n-n a
r e), Dasychira (se Harfotspinnare), Leucnma (se
P i l h v i t g u m p c n), Lymanlria 1. Psilnra
(se Nunnan) samt Ocneria (se L ö f-skogsnunnan).
G. A-z.

Li’paris. 1. Bot. Se M a l a x i s. - 2. Zool.,
fisksläkte tillhörande fam. Cychplerida: och
ordn. Acanlhoptcrijgn. Kroppen är framtill
tjock och baktill hoptryckt, med naken, slcmmig
hud. Bukfonorna äro omdanade till en sugskifva. Blott
en ryeefcna finnes, de främre strålarna i rygg-
och analfenorna äro enkla och oledade. Tänderna äro
små och tre-flikiga. Två arter, tillhörande detta
släkte, förekomma vid Sveriges kuster: L. lineatus,
nordiska sug-

Liparis lineatus.

fisken (se fig.), hos hvilken rygg- och analfenorna
baktill äro förenade med stjårtfenan; stjärtfenans
längd utgör icke 2/s af hufvudcts längd, och
kroppslängden blir ända till 130 mm. Den finnes vid
Sveriges både östra och västra kust, men ingenstädes
allmänt. Som den är en högnordisk fisk och i öster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free