- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
865-866

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudpinne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ty. Lut-her, Lot-har (äldst
Chlothar); sanskr. çrad-dádhami,
behjärtar, grek. xagdia, lat. cor, isl.
hjarta, sv. hjärta, ty. herz, eng.
heart; sanskr. páçu, lat. pecu, isl.
fé, sv. fä, ty. vieh, eng. fee;
sanskr. dáça, grek. ^s^a, lat.
decem, isl. tío, sv. tio, ty. zehn, eng.
ten.

2. a) 3, ex. sanskr. çvaçru (för svaçru
grek. exvQa (för svekurá), lat. socrus,
ty. schwieger(mutter); isl. tigr, sv. tjog,
ty. (zwan)zig, eng. (twen)ty, jämte isl. tío,
sv. tio, ty, zehn, eng. ten.

b) g, ex. sanskr. juvaçás (för
juvnçás), lat. juvencus, isl. ungr,
sv. ung, ty. jung, eng. young.

B) k, ex. lat. misceo, blandar, sv. mäsk.

k (sanskr. k, före indoeurop. len vokal k;
grek. x; lat. c) uppträder som

A) 1. x (senare h eller stumt), ex. sanskr.
ketús, sken, isl. heiþr, ära, sv. heder, ty. heiter,
skinande; sanskr. ruk, ljus, grek. Izvxös,
hvit, lat. lux, isl. liós, sv. ljus, ty. licht,
eng. light.

2. a) 3, ex. isl. togenn, dragen, ty.
ge-zogen jämte ziehen, lat. duco;
isl. slegenn, sv. slagen, ty.
geschlagen jämte isl. slá (för
slaha), sv. slå.

b) g, ex. sanskr. çánkate, vacklar,
lat. cunctor, tviflar, isl. hanga,
sv. hänga, ty. hangen, got.,
fnhty. hahan, hänga

B) k, ex. lat. piscis, isl. fiskr, sv.
fisk, ty. fisch (sch för sk), eng. fish (sh för
sk); grek. oxfjxTQov, staf, spira, lat. scapus,
isl. skapt (pt för ft), sv. skaft, ty. schaft,
eng. shaft.

q (sanskr. k, före indoeurop. len vokal
k; grek. före och efter u x, före annan vokal
samt konsonant pi, före len vokal tau; lat. qu,
före u och konsonant c) uppträder som

A) alfa) 1. a)
xw (genom senare utveckling vanligtvis hv,
numera förstummadt utom i ordens början före
vokal, där det kvarstår såsom v-ljud i sv.
hv, ty. w, eng. wh), ex. sanskr. kid, grek. TI, lat.
quid, isl. hví-líkr, sv. hvilken, ty. welcher,
eng. which.

b) x (senare h), ex. fsv.
hulikin, nsv. dial. håcken, hvilken (jfr a).

2. a) 3, ex. lat. sequor, följer, sv.
sågo, följde med ögonen.

b) w, ex. lat. aqua,
vatten, isl. øy (för awjo; jfr latiniseringen
Sca(n)din-avia), sv. ö, ty. aue.

beta) 1. f, ex. sanskr. katvaras, grek. rsTragsg,
lat. quattuor, isl. fiórer, sv. fyra, ty. vier,
eng. four;
sanskr. vrkas, grek. I.VXOG, isl. ulfr (jämte ylgr,
varginna), sv. ulf, ty. wolf, eng. wolf.

2. b, ex. sanskr. vrkís, fnhty. wulpa (af wulbia),
varginna (jfr 1).

B) kw, hvarpå dock intet lämpligt ex. är att anföra.

III. Tenues aspiratæ (ph, th, ch,
kh, qh)
utveckla sig på alldeles samma sätt
som tenues. Som dessa ljud emellertid tyckas
ha varit jämförelsevis sällsynta i det
indoeurop. urspråket, anföra vi här endast några få
exempel, såsom sanskr. phálam, mogen (fall-färdig)
frukt, grek. cprjkos, bedräglig, lat.
fallere, bedraga, isl. falla, sv. falla,
ty. fallen, eng. fall; sanskr. prthvi, jord,
grek. nkaftavov, kakbräde, ty. fladen, kaka;
sanskr. chinádmi, grek. o%i£co, lat. scindo,
skiljer, ty. scheiden, sv. skede; grek.
pålcuva, hvalfisk, isl. hualr, sv. hval,
ty. walfisch.

IV. Mediæ (o, d, 3, g, g) öfvergå till tenues
(p, t, k, kw).
I stället för kw inträder k,
snart g i indoeurop. tid stod omedelbart före u,
u
eller konsonant.

b blir alltså p (i ty. genom senare utveckling f,
i början af ord och vid förlängning pf) ; men då det
indoeurop. b tyckes ha varit ett sällsynt ljud, kunna
endast få exempel härpå anföras, såsom grek. xåvvafiig
, lat. cannabis, isl. hanpr, sv. hampa, ty. hanf,
eng. hemp.

d blir t (i ty. genom speciell utveckling ss, i början
af ord och vid förlängning z, men kvarstår före r),
ex. sanskr. damájami, grek. öapdco, lat. domare,
isl. temja, sv. tämja, ty. zähmen, eng. tame;
sanskr. drús, grek. ÖQVS, isl. tré, sv. trä,
eng. tree (jfr ty. tro-g "trä"-kärl); sanskr. ádmi,
grek. edoftai, lat. edo, isl. eta, sv. äta, ty. essen,
eng. eat.

3 (sanskr. g; grek. y; lat. g) uppträder såsom k
(hvaraf i ty. ch, utom i början af ord och före r;
i eng. ofta ch, i sv. alltid tje-ljud i början af ord
före lena vokaler), ex. sanskr. g’anu, grek. yovv ,
lat. genu, isl. kné, sv. knä, ty. knie, eng. knee;
sanskr. ágras, slätt, grek. aypo’?, lat. ager,
isl. akr, sv. åker, ty. acker, eng. acre.

g (sanskr. g, före indoeurop. len vokal g;
grek. y; lat. g) uppträder som k (ty. ch o. s. v. se
föreg.), ex. sanskr. jugám, grek. £vyov, lat. jugum,
isl., sv. ok, ty. joch, eng. yoke; grek. T^O?,
tak, lat. toga, mantel, tego, täcker, isl. þak,
sv. tak, ty. dach.

g (sanskr. g, före indoeurop. len vokal
g ;
grek. före och efter u y, före andra hårda
vokaler samt konsonant beta, före lena vokaler
delta; lat. v, före u och konsonant g, efter
n gv) uppträder som

a) kw, ex. sanskr. gna, grek. yvvrjf isl.
kuenna (gen. pl.), sv. kvinna (jfr eng.
queen); sanskr. givas, lefvande, grek.
/?to£, lif, lat. vivus, lefvande, isl. kuikr,
sv. kvick, ty. queck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbp/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free