Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudpinne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ty. Lut-her, Lot-har (äldst
Chlothar); sanskr. çrad-dádhāmi,
behjärtar, grek. καρδία, lat. cor, isl.
hjarta, sv. hjärta, ty. herz, eng.
heart; sanskr. páçu, lat. pecu, isl.
fé, sv. fä, ty. vieh, eng. fee;
sanskr. dáça, grek. δέκα, lat.
decem, isl. tío, sv. tio, ty. zehn, eng.
ten.
2. a) ʓ, ex. sanskr. çvaçrū’ (för svaçrū’
grek. ἑκυρά (för svekurá), lat. socrus,
ty. schwieger(mutter); isl. tigr, sv. tjog,
ty. (zwan)zig, eng. (twen)ty, jämte isl. tío,
sv. tio, ty, zehn, eng. ten.
b) g, ex. sanskr. juvaçás (för
juvnçás), lat. juvencus, isl. ungr,
sv. ung, ty. jung, eng. young.
B) k, ex. lat. misceo, blandar, sv. mäsk.
k (sanskr. k, före indoeurop. len vokal k’;
grek. κ; lat. c) uppträder som
A) 1. x (senare h eller stumt), ex. sanskr.
kētús, sken, isl. heiþr, ära, sv. heder, ty. heiter,
skinande; sanskr. ruk’, ljus, grek. λευκός,
hvit, lat. lux, isl. liós, sv. ljus, ty. licht,
eng. light.
2. a) ʓ, ex. isl. togenn, dragen, ty.
ge-zogen jämte ziehen, lat. duco;
isl. slegenn, sv. slagen, ty.
geschlagen jämte isl. slá (för
slaha), sv. slå.
b) g, ex. sanskr. çánkatē, vacklar,
lat. cunctor, tviflar, isl. hanga,
sv. hänga, ty. hangen, got.,
fnhty. hāhan, hänga.
B) k, ex. lat. piscis, isl. fiskr, sv.
fisk, ty. fisch (sch för sk), eng. fish (sh för
sk); grek. σκῆπτρον, staf, spira, lat. scapus,
isl. skapt (pt för ft), sv. skaft, ty. schaft,
eng. shaft.
q (sanskr. k, före indoeurop. len vokal
k’; grek. före och efter u κ, före annan vokal
samt konsonant π, före len vokal τ; lat. qu,
före u och konsonant c) uppträder som
A) α) 1. a)
xw (genom senare utveckling vanligtvis hv,
numera förstummadt utom i ordens början före
vokal, där det kvarstår såsom v-ljud i sv.
hv, ty. w, eng. wh), ex. sanskr. k’id, grek. τί, lat.
quid, isl. hví-líkr, sv. hvilken, ty. welcher,
eng. which.
b) x (senare h), ex. fsv.
hulikin, nsv. dial. håcken, hvilken (jfr a).
2. a) ʓ, ex. lat. sequor, följer, sv.
sågo, följde med ögonen.
b) w, ex. lat. aqua,
vatten, isl. øy (för awjo; jfr latiniseringen
Sca(n)din-avia), sv. ö, ty. aue.
β) 1. f, ex. sanskr. k’atvā’ras, grek. τέτταρες,
lat. quattuor, isl. fiórer, sv. fyra, ty. vier,
eng. four;
sanskr. vṛ́kas, grek. λύκος, isl. ulfr (jämte ylgr,
varginna), sv. ulf, ty. wolf, eng. wolf.
2. ᵬ, ex. sanskr. vrkís, fnhty. wulpa (af wulᵬia),
varginna (jfr 1).
B) kw, hvarpå dock intet lämpligt ex. är att anföra.
III. Tenues aspiratæ (ph, th, ch,
kh, qh) utveckla sig på alldeles samma sätt
som tenues. Som dessa ljud emellertid tyckas
ha varit jämförelsevis sällsynta i det
indoeurop. urspråket, anföra vi här endast några få
exempel, såsom sanskr. phálam, mogen (fall-färdig)
frukt, grek. φηλός, bedräglig, lat.
fallere, bedraga, isl. falla, sv. falla,
ty. fallen, eng. fall; sanskr. pṛthvī’, jord,
grek. πλάθανον, kakbräde, ty. fladen, kaka;
sanskr. chinádmi, grek. σχίζω, lat. scindo,
skiljer, ty. scheiden, sv. skede; grek.
φάλαινα, hvalfisk, isl. hualr, sv. hval,
ty. walfisch.
IV. Mediæ (b, d, ʓ, g, g) öfvergå till tenues
(p, t, k, kw). I stället för kw inträder k, så
snart g i indoeurop. tid stod omedelbart före u,
ū eller konsonant.
b blir alltså p (i ty. genom senare utveckling f,
i början af ord och vid förlängning pf) ; men då det
indoeurop. b tyckes ha varit ett sällsynt ljud, kunna
endast få exempel härpå anföras, såsom grek. κάνναβις,
lat. cannabis, isl. hanpr, sv. hampa, ty. hanf,
eng. hemp.
d blir t (i ty. genom speciell utveckling ss, i början
af ord och vid förlängning z, men kvarstår före r),
ex. sanskr. damájāmi, grek. δαμάω, lat. domare,
isl. temja, sv. tämja, ty. zähmen, eng. tame;
sanskr. drús, grek. δρῦς, isl. tré, sv. trä,
eng. tree (jfr ty. tro-g "trä"-kärl); sanskr. ádmi,
grek. ἔδομαι, lat. edo, isl. eta, sv. äta, ty. essen,
eng. eat.
ʒ (sanskr. g’; grek. γ; lat. g) uppträder såsom k
(hvaraf i ty. ch, utom i början af ord och före r;
i eng. ofta ch, i sv. alltid tje-ljud i början af ord
före lena vokaler), ex. sanskr. g’ā’nu, grek. γόνυ ,
lat. genu, isl. kné, sv. knä, ty. knie, eng. knee;
sanskr. ág’ras, slätt, grek. ἀγρός, lat. ager,
isl. akr, sv. åker, ty. acker, eng. acre.
g (sanskr. g, före indoeurop. len vokal g’;
grek. γ; lat. g) uppträder som k (ty. ch o. s. v. se
föreg.), ex. sanskr. jugám, grek. ζυγόν, lat. jugum,
isl., sv. ok, ty. joch, eng. yoke; grek. τέγος,
tak, lat. toga, mantel, tego, täcker, isl. þak,
sv. tak, ty. dach.
g (sanskr. g, före indoeurop. len vokal
g’ ;
grek. före och efter <i>u</> γ, före andra hårda
vokaler samt konsonant β, före lena vokaler
δ; lat. v, före u och konsonant g, efter
n gv) uppträder som
a) kw, ex. sanskr. gnā, grek. γυνή, isl.
kuenna (gen. pl.), sv. kvinna (jfr eng.
queen); sanskr. g’īva’s, lefvande, grek.
βίος, lif, lat. vivus, lefvande, isl. kuikr,
sv. kvick, ty. queck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
